Från idé till handling

Folkkammarstyrd M2-expansion – del 3

Johan D — Thu, 03 Apr 2025 18:46:48 +0000

Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen

Folkkammarstyrd M2-expansion - del 3

Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen

I bloggen Den Finansiella folkkammaren tar över – om- och nystrukturering utgick jag främst från ett svenskt perspektiv. Jag beskrev hur införandet av e-kronan – en centralbankdigital valuta (CBDC) – gav Riksbanken ensamrätt på M2-expansionen och banade väg för Den Nya investeringsbanken.

I denna blogg höjer jag ambitionen. Som titeln antyder, är det nu dags att zooma ut – och inom ramen för The Heapple presenterar jag kanske den mest Underbara visionen av dem alla:

den om en global digital valuta, e-Gaia.

När vi nu lämnar den primitiva Exploaterande tidsepoken och övergår till Den Visdomsfulla tidsepoken säger vi också farväl till Den Partiella godheten. Det är nu godheten får slå rot, ta fart – och blomma fullt ut. I ett system där välvilja inte längre är beroende av personliga initiativ, utan stöttas av Systemgodhet från den högsta till den lägsta strukturen. I Godhetens expansion får varje god handling multiplikatoreffekt – den begränsas inte längre av ett motverkande system. Katalysatorn i Den Visdomsfulla tidsepoken är PENGARNA, fast utifrån ett nyttoparadigm där e-Gaya är drivande!

Visionen för e-Gaya:

”e-Gaia är inte bara en valuta – den är ett vävverk.
Ett sammanlänkat system för mänsklig värdighet, planetär balans och ekonomisk samverkan. Där dagens valutor ofta splittrar och konkurrensutsätter, har e-Gaia potentialen att förena.

Den bär ett nytt etiskt kodverk, där värde inte bara mäts i marknadstermer – utan i vad som bygger, helar och sammanfogar. Den väver samman regioner, samhällen och människor genom flöden som bygger på tillit och tillbörlighet – inte rädsla och spekulation.

I sin mest utvecklade form fungerar e-Gaia som världsreservvaluta för ett världsmedvetet folk. En valuta med själ – och syfte”.

Klicka på pop-ups och ta del av det filosofiska och existentiella resonemanget kring e-Gaya.

valutan såg dagens ljus

Pengar blev valutor när människan började handla bortom det omedelbara lokalsamhället. Det krävde trovärdiga, standardiserade och bärbara betalningsmedel som kunde accepteras av främlingar – och där föddes valutan som idé och praktik.

Före valutor fanns lokal byteshandel och varupengar. I de tidigaste samhällen (jägar-samlare, små jordbrukskulturer) under Den Berikande tidsepoken före valutornas tid skedde transaktioner genom direkt byte (t.ex. get mot spannmål) och genom varupengar (salt, boskap, snäckor, metaller). Bytet krävde ofta dubbel tillfällighet av behov (båda parter måste vilja ha varandras varor).

När handeln växte bortom lokalsamhällets gränser uppstod behovet av något mer än byten och lokala varupengar – behovet av valuta. Tidsmässigt befinner vi oss nu i Den Exploaterande tidsepoken, där urbaniseringen tog fart och större samhällsformationer växte fram.

Mellan ca 3000 och 1000 f.Kr. uppstod stadsstater och regionala maktcentra med olika måttsystem och regler, samtidigt som handelsresor över stora avstånd blev allt vanligare – mellan till exempel Mesopotamien, Indusdalen och Egypten. I denna kontext växte behovet av något erkänt, portabelt och standardiserat: Ett betalningsmedel som kunde fungera mellan olika grupper – alltså: pengar som valuta. Se pop-ups för tre viktiga milstolpar i denna utveckling.

Varför blev pengar till valutor?
Det krävdes en gemensam enhet som kunde bära förtroende över gränser, väga lika för främlingar och ha ett erkännande oavsett härkomst. Så fick pengar sin funktion som valuta – långt innan nationsgränser ens var uppfunna.

För att förstå hur penningsystemet har utvecklats genom historien – och för att kunna föreställa oss en ny riktning framåt – behöver vi bryta ned dess funktioner i fyra grundläggande aspekter:

Penningmängd – hur mycket pengar som existerar
Penningcirkulation – hur pengarna rör sig genom ekonomin
Uppbackning pengar – vad som ger pengarna sitt värde
Valutans beteende – hur valutan agerar i praktiken

Dessa fyra samspelar i ett slags ekonomiskt kretslopp där varje aspekt påverkar de andra. En ökad penningmängd förändrar hur pengar cirkulerar. Cirkulationens effektivitet och riktning påverkar vilken typ av uppbackning som krävs. Uppbackningens trovärdighet avgör hur valutan uppträder – stabilt, volatilt eller spekulativt. Och valutans beteende – hur den tas emot i världen – påverkar i sin tur vår vilja att skapa mer eller mindre av den.

Penningcirkulation – kärnan i den tudelade ekonomin

Mängden pengar i ett samhälle är oerhört viktig – men det som avgör ett samhälles verkliga välstånd är hur pengar cirkulerar, vart de tar vägen, och på vilka grunder de rör sig. När vi förstår det, kan vi också skapa en penningmängd som är anpassad till syftet – i det här fallet: Godhetens expansion.

Häri ligger den verkliga skiljelinjen mellan två världar, mellan två tidsepoker – Den Exploaterande tidsepoken – och den kommande – Den Visdomsfulla tidsepoken:

Den gamla världen, där pengar söker maximal vinst oavsett konsekvens
Den nya världen, där pengar söker maximal nytta utifrån tillbörlig etik

Det är detta som definierar Den Ekonomiska revolutionen och Den Tudelade ekonomin:

Vi väljer bort den exploaterande cirkulationen
Vi väljer till den visdomsfulla tillbörliga cirkulationen

Bakom varje ekonomiskt system döljer sig en incitamentvalens – en osynlig kod som styr hur pengar rör sig. Och det som formar denna incitamentvalens kan vi spåra tillbaka till TIKA – TIKA styr allt, både TIKA1 och TIKA2.

Vill vi förstå varför resurser hamnar där de gör, måste vi förstå hur incitamentvalensen formats genom historien – och hur vi nu behöver korrigera den genom att förändra TIKA.

Vad innebär detta konkret? Jo – att du är den viktigaste personen på jorden. För utan dig förändras inget. Världen förändras först när vårt gemensamma TIKA förändras.

Det gemensamma blir då till en Folkikrati. Och det är först då som den folkpolitiska kraften får kapacitet och förmåga att förändra världen – för det är först då vi, som kollektiv, röstar med både visdom (hjärta och hjärna) och våra fötter (kroppen).

Tillsammans förändrar vi då världen – om vi engagerar oss i att engagera tio nya personer, enligt vår Exponentiella tillväxtmodell.

Den Ekonomiska revolutionen börjar inte med mer pengar – den börjar med att vi styr om hur pengar rör sig

M2 expansion Utgör nästan hela Girighetsskulden i världen

Merparten av den globala skuldökningen under 2000-talet har varit ett direkt resultat av ökad M2, dvs. utvidgningen av penningmängden genom kreditskapande mekanismer hos banker och centralbanker.

Bild 1 visar tydligt att den globala skulden (blå linje) ökar kraftigt över tid, medan BNP-utvecklingen (orange linje) släpar kraftigt efter. Det innebär att multiplikatoreffekten – alltså hur mycket BNP växer per enhet ny skuld – är under 1. För varje ny skulddollar som skapas, genereras mindre än en dollar i ökad BNP. Det är ett tydligt tecken på att pengarna inte hamnar i realekonomin. Kurvorna divergerar tydligt, särskilt efter 2016, vilket bekräftar multiplikatorkollapsen över tid.

När multiplikatoreffekten på BNP är låg tyder det på att en stor del av M2-expansionen:

Går till tillgångar (aktier, fastigheter, obligationer) som driver tillgångsinflation
Stannar inom den finansiella sektorn som spekulativ kapitalrörelse
Allokeras snett geografiskt eller socialt, ofta till överlikvida segment
Skapar bubblor snarare än produktiv tillväxt

Den globala skuldökningen fungerar i praktiken inte längre som en tillväxtmotor. Systemet lider av allokeringsfel, där M2-expansionen (nytt penningflöde) till stor del förlorar sin samhällsnyttiga verkan.

Det här är inte bara ineffektivt – det är farligt, eftersom det skapar:

Stigande ojämlikhet
Risk för finansiella krascher
Underminerad tillit till det ekonomiska systemet

Multiplikatorkollaps - Skuld drivs och BNP svarar inte

Om systemet fungerade som det borde, skulle ökad skuld ge en stabil och proportionerlig BNP-effekt. Men bild 2 nedan visar att ökningar i skuld ofta inte ger motsvarande ökning i BNP – och ibland sker de i motsatt riktning.

I vissa fall kan en ökad skuldsättning ett år leda till BNP-effekter först året därpå. Sådana fördröjningseffekter kan tillfälligt dölja obalanser och ge sken av återhämtning. Men när man analyserar hela tidsserien 2006–2023 blir mönstret tydligt: BNP-tillväxten är genomgående svagare än skuldökningen, bild 1 ovan.

Historiskt räknade man med att 1 dollar i skuld kunde ge mer än 1 dollar i BNP (multiplikator > 1). I dag ser vi ofta det motsatta: flera dollar i ny skuld krävs för en enda dollar i BNP-tillväxt.

2016: +8 203 mdr skuld → +1 230 mdr BNP
2019: +12 857 mdr skuld → +1 265 mdr BNP
2023: +16 004 mdr skuld → +4 401 mdr BNP

Genomsnittlig multiplikator dessa år ≈ 0,3.

När skuldexpansionen inte korrelerar med real tillväxt, är det en stark indikator på att kapitalet flödar till fel ställen. Grafen illustrerar ett system i strukturell obalans. Skuldexpansion har blivit en funktion av överlevnad, inte utveckling. Det vi ser är ett system där:

Ny skuld ≠ nytt värde
Tillväxt köps dyrt – ibland utan någon tillväxt alls
Det monetära systemet är inne i en multiplikatorkollaps

Strukturell divergens = växande räntetryck och fallande resiliens

Ju mer skuldkurvan divergerar från BNP-kurvan, desto större andel av det ekonomiska flödet går till räntebetalningar, amorteringar och refinansiering av gammal skuld. Mindre kapital återstår till investeringar i realekonomi, klimatåtgärder, basförsörjning, social välfärd och innovation.

Och detta leder till:

Systemisk tröghet – pengar fastnar i den finansiella sektorn i stället för att cirkulera produktivt.
Brandkårsmentalitet – man hanterar skuldproblem med mer skuld, vilket förvärrar problemet.
Fallande resiliens – systemet blir skörare vid chocker (pandemi, krig, klimatkris), eftersom större delar av resurserna går till att upprätthålla det gamla, inte bygga det nya.

Systemledarskapet - mästare i förstörelse

En liten snabb repetition i förstörelsens konst – en hälsning från Systemledarskapet. Varsågoda! Fyra bilder och några rader text för att erinra om de Planet- och folkskador som blivit deras avtryck.

Samtidigt bjuds det på en försmak av en kommande bloggserie: Planet- och folkskadebalk – ett juridiskt ramverk där vi lyfter fram Integritetsbrott som en särskild kategori, inklusive ett skissartat förslag på retroaktiv rättsskipning.

En nästan obruten skuldklättring i 25 års tid. Från drygt 80 till över 300 biljoner dollar – ett systematiskt byggt skuldberg, redo att lämnas över till våra barn och barnbarn. Klicka här och läs om detta!

Vi byggde ett ekonomiskt system där hälften av mänskligheten är exkluderade – de 50 % fattigaste har fått stå vid sidlinjen i snart 30 år – tittat på och kämpat för överlevnad. Läs här om hur det finansiella systemet riggades!

Vi ökade skulden – och höjde temperaturen.
Varje ny biljon dollar som pumpades in i systemet hjälpte till att pressa upp CO₂-nivån. Vi byggde en värld där pengar skapades snabbare än planeten hann andas. Läs här om fossilsamhällets konsekvenser!

I flödet av eviga budskap, brus och krav har vi skapat en värld där det inre jaget pressas sönder i fragment.

Algoritmen lyssnar inte – den trycker. Scrollen ersätter samtalet…och våra unga? De växer upp i ett landskap där identitet är en spegel utan glas. Där själen inte får utvecklas – bara exponeras. Ett övergrepp med vår tystnad som samtycke. Bloggserie om detta kommer!

Manifest för pengar

Utifrån ett historiskt perspektiv har jag försökt identifiera pengars dubbla natur, ringa in dess evolutionära brytpunkt där incitamentvalensen för pengar försköts från Planet- och folknytta till Ego- och OrganisationsEgonytta. Det gamla ekonomiska systemet är parasiterande för både planeten och mänskligheten. Nu blickar vi framåt och lanserar två manifest – ett för varje funktionsegenskap av pengar vilka speglar evolutionäretiken i filosofin Pro Bono livet – och bryggan mellan dem – där den flexidynamiska M2-expansionen får en naturlig plats. Manifesten fungerar som vägledande Underbara visioner, klicka på!.

Det Tudelade Ekonomiska systemet i den visdomsfulla tidsepoken

I den visdomsfulla tidsepoken träder ett nytt ekonomiskt paradigm fram – ett tudelat system där vardagsekonomin samexisterar med en tillbörlig, evoetiskt styrd modell för penningemission och e-Gaya. Här styrs penningmängden inte av spekulation, utan av planetens behov, folkens nytta och individens värdighet – Trippel V.

Det tudelade systemet möjliggör omställning, trygghet och välstånd genom en värdestyrd M2-expansion som vilar på demokratiskt mandat, transparens och visdom. Det är inte en utopi – det är nästa logiska steg i mänsklighetens ekonomiska evolution.

Den Tillbörliga modellen – M2-expansion

Tidsperiod: Framtida / konceptuell

Kännetecken: Värdestyrd penningemission (M2-expansion) kopplad till Planet- och folknytta.

Penningmängden ökar genom:

Monetär expansion med tydligt nyttokriterium
Kreditär penningexpansion med ansvarstagande kreditgivning och återflöde
Kombination av monetär och kreditär M2-expansion (flexidynamisk)
Demokratiskt mandat och visdomsbaserad allokering
Multiplikation tillåts, men under evoetisk riktning
Feedbacksystem säkerställer att penningmängden speglar verkligt behov och effekt

Karaktär: Målstyrd, etisk och funktionell tillväxt

Kontroll: Visdomskodad governance och folkförankrat emissionsmandat

Den tillbörliga modellen – evoetisk målstyrning av penningflöden

Tidsperiod: Framtida / konceptuell

Kännetecken: Monetär och kreditär expansion sker målmedvetet med koppling till planetär och mänsklig nytta. Transparens, etisk kodning och visdomsstyrning ersätter spekulation.

Penningcirkulation: Funktionell och målstyrd. Pengar skapas i syfte att möjliggöra omställning, välstånd och värdeskapande. Flöden följer behov, inte girighet.

Multiplikation: Flexibel men reglerad. Multiplikation tillåts inom en etiskt definierad ram (t.ex. Trippel V: Vinna 1–2–3).

Nyckelord: Evoetisk emission, tillbörlig nytta, transparens, folkförankrad valuta, cirkulär ekonomi.

Den tillbörliga modellen – Värdegaranterad evoetisk valutauppbackning

Tidsperiod: Framtida / konceptuell

Uppbackning valuta:

Etisk uppbackning: Valutan backas av mätbar nytta: medlemskap, gratifikationssystem, nyttorelaterad avkastning
Systemisk uppbackning: Demokratiskt mandat, folkförankring, transparens
Tillit byggs genom: Visdomsbaserad ekonomistyrning, öppen kod, återkoppling till verkliga resultat

Nyckelord: Evoetisk garanti, Trippel V, nyttobackning, ansvarscirkulation, visdomsvaluta

Den tillbörliga modellen – valuta som visdomsbärare och globalt ansvar

Tidsperiod: Framtida / konceptuell

Kännetecken:
Valutan skapas och cirkulerar med etisk kod och demokratisk förankring. Växelkursmekanismen är stabiliserad genom samordning och värdestyrning, inte spekulation.

Valutaroll:
Tjänar som gemensam referenspunkt (t.ex. e-Gaia), eventuellt parallellt med regionala e-valutor (e-Euron, e-Krona). Kan bli ny världsreservvaluta.

Stabilitet:
Hög. Bygger på transparens, nyttobackning och förtroende i verklig effekt, inte räntevapen eller maktspel.

Nyckelord:
Evoetisk konvertibilitet, valutastabilitet, nyttoskapande, global samverkan, tillit i funktion.

e-Gaya är nyckeln till den bättre världen

Pengar är inte ondskans rot – men penningens tillämpning utan riktning är. I sin grund är pengar ett VärdeBytesmedel – ett verktyg för att förflytta energi och resurser mellan människor. I framtidens ekonomi är pengar även ett EvoEtiskt Nuvärdesmedel – ett verktyg när vi investerar i det som bygger liv och värde över tidsperioder, inte skuld.

e-Gaya är en tänkt global (världsreserv)valuta – men framförallt är det en kod. En riktning. En essens. Den vakar över penningens rörelse, och säkerställer att varje enhet av M2-expansion leder till Planet- och folknytta i tid och rum. e-Gaya är ekonomins själ – programmerad för visdom, transparens och evolutionär etik:

Själen ger riktning inifrån
Pengar ger medel i vardagen
e-Gaya ger samklang i systemet

Och när plattformen är på plats och dessa tre harmoniserar – börjar Godhetens expansion. Och den kommer eskalera! På 25 år har vi förändrat världen!

Konsekvens av det EvoEtiska förhållningssättet – e-Gaya, moralisk rening genom synlighet

I e-Gayas system har varje transaktion potential att bli spårbar. Det innebär att det otillbörliga kapitalet – pengar som tidigare levt i skuggorna – nu ställs inför ett vägskäl: antingen betala synlighetens pris eller förlora sitt värde. Flyktvägarna spärras av. Det finansiella systemet genomgår en moralisk rening, där det inte längre är möjligt att gömma, manipulera eller undkomma ansvar.
e-Gaya skapar en ny verklighet där transparens är valuta – och där pengar utan etik blir värdelösa.

Den Underbara visionen – e-Gaya i praktiken (2025–2050)

I The Heapple fokuserar vi på tre målområden

Bättre tillväxt, Godare välstånd och Ökad livskvalitet.

Med filosofin Pro Bono livet, kraften i Maktförskjutningen genom vår Exponentiella Tillväxtmodell, Bildningsrevolutionen, vår nya modell för M2-expansion och e-Gaya i ryggen är vi redo att skapa fler Underbara visioner – globala sådana till gagn för Godhetens expansion. Visioner som adresserar fattigdomen i världen och klimatförstörelsen.

Vi delar in befolkningen i två lika stora delar – inte av ideologisk utan av funktionell orsak:

InkluderingsVisionen mot 2050 – vänder sig till de 50 % mindre bemedlade (4,2 miljarder människor) – fokus: värdig överlevnad och inkludering
OmställningsVisionen mot 2050 – vänder sig till de 50 % välbemedlade (också 4,2 miljarder) – fokus: omfattande strukturell omställning

Orsaken till uppdelningen:
Satsningen på de mindre bemedlade inkluderar automatiskt omställning (mat, vatten, energi, digitalitet etc.).
Satsningen på de välbemedlade fokuserar helt på omställning av konsumtionsmönster, systemstruktur och investeringar.

InkluderingsVisionen mot 2050 - stärker de 50 % mindre bemedlade i världen

I dagsläget är inkomsten per person ca 2 000 USD, och nuvarande BNP per person 5 000 USD(total BNP: 21 000 miljarder USD). Målet i visionen är en inkomst på 10 000 USD per person år 2050 – vilket förutsätter att BNP per person når 25 000 USD. Detta är ingen gåva, ingen välgörenhet – det är kapitalinjektion med mening, som lyfter mänskligt värde, produktivitet och trygghet.

Kodad M2-expansion: 42 000 miljarder USD

För att möjliggöra detta allokeras totalt 42 000 miljarder USD över 25 år – vilket motsvarar cirka 1 680 miljarder USD per år i tillbörlig monetär expansion.

Investeringarna används till

Basförsörjning av mat och vatten
Hälso- och vårdsystem
Grön energiinfrastruktur
Enkla men värdiga bostäder
Digital uppkoppling och konton (e-Gaya)
Transport och mobilitet
Utbildning, bildning, lokal kapacitet, institutioner

Multiplikatoreffekt: 2,0

Alla dessa investeringar har multiplikatoreffekt. De skapar omedelbar förbättring och sätter igång lokal, långsiktig BNP-produktion. Varje dollar i M2-expansion skapar två nya i BNP – och värdeutvecklingen sker utan skuld.

Mål 2050

BNP per capita ökar från 5 000 USD till 25 000 USD
Total BNP för denna grupp ökar från 21 000 till 105 000 miljarder USD
Det motsvarar en ökning på 400 %
Genomsnittlig årlig BNP-tillväxt: 6,65 %

För jämförelse:

Historisk årlig BNP-tillväxt (2000–2025): ca 3,73 %

Inflation och risk för de mindre bemedlade

Risken för inflation och överhettning under en tidsperiod på 25 år bedöms som låg, så länge expansionen sker med takt, riktning och lokal förankring. De största flaskhalsarna är snarare kapacitet och stabilitet – inte övertryck. Mer information klicka på pop-ups!

OmställningsVisionen mot 2050 - för de 50 % välbemedlade i världen

De välbemedlade 50 % av världens befolkning – även de 4,2 miljarder – har en helt annan utgångspunkt. Men de har också ett helt annat ansvar. Deras konsumtion har format den värld vi nu måste ställa om. Visionen för denna grupp handlar inte om överlevnad – den handlar om systemskifte.

I dagsläget är inkomsten per person ca 25 000 USD, och nuvarande BNP per person 60 000 USD (total BNP: 252 000 miljarder USD). M2-expansionen innebär att den totala BNP 2050 blir ungefär 378 000 miljarder.

Kodad M2-expansion: 124 000 miljarder USD

För att möjliggöra denna transformation krävs en styrd, målinriktad och tillbörlig M2-expansion på totalt 124 000 miljarder USD över 25 år – eller cirka 4 960 miljarder USD per år.

Investeringarna används till

Omställning av energisystem till 100 % förnybart
Omställning av transport, byggnader och materialanvändning
Full övergång till cirkulära affärsmodeller
Innovation inom gröna teknologier och klimatpositiv produktion
Demokratisering av ägande och deltagande
Omformning av utbildning, ledarskap och kultur
Digitalisering för transparens, e-valutor och e-Gaya-integration

Multiplikatoreffekt

Investeringarna frigör resurser, minskar slöseri och skapar nya marknader. Varje investerad dollar genererar i snitt 2,5 dollar i ny BNP – samtidigt som fotavtrycken minskar. Det är en tillväxt som inte förstör – utan förädlar.

Mål 2050

En global struktur i balans med planetära gränser
En cirkulär ekonomi med hög sysselsättning och låg resursförbrukning
Etablerad tillgång till e-Gaya och kodad kapitalallokering
Nya modeller för värdeskapande, vinst och investering – i linje med evolutionär etik
En kultur där frihet och ansvar går hand i hand, i både produktion och konsumtion

inflation och risk för de välbemedlade

Vi sitter i en evolutionär rävsax – mellan behovet av långsam mognad och kravet på snabb transformation. I en ideal värld hade vi kunnat sprida investeringarna över 50 år och låta samhällen växa in i omställningen i sin egen takt. Men verkligheten tillåter oss inte den lyxen. Vi har passerat flera planetära gränser och ppm-halten i atmosfären är inte längre ett varningstecken – den är ett nödrop.

Samtidigt är världens resiliens – socialt, ekonomiskt och ekologiskt – för svag för att bära ytterligare fördröjning. Därför komprimeras omställningen till 25 år, trots risk för flaskhalsar, överhettning och absorptionsproblem i vissa regioner. Vi har inte råd att vänta. Barnen har redan börjat betala priset – med framtidstro, trygghet och livsvillkor.

Mer information – klicka på pop-ups!

Visionerna i tabellform

Den uppmärksamme noterar en tom lucka i tabellen ovan i kolumnen ”Välbemedlade (50%)” och kan räkna ut att inkomstökningen för de redan välbemedlade kan bli betydande. Detta är en konsekvens av att investeringarna sker från ett omställningsperspektiv med Trippel V-principen som vägledare; Vinna 1 (V1): Planeten, Vinna 2 (V2): Folket, Vinna 3 (V3): Individens avkastning. Detta är helt i linje med den EvoEtiska Nuvärdesmodellen och oavsett var vinsterna hamnar är penningcirkulationens riktning och incitamentvalens – när vi konsumerar och sparar (vi vill ju gärna ha lite avkastning på sparat kapital också)- Planet- och folknytta.

Summering

Beröm till dig som tagit dig igenom de båda bloggserierna om ekonomi:
“Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja” (del 1–4)
och “Folkkammarstyrd M2-expansion” (del 1–3)
– starkt jobbat!

Min förhoppning är att du som läsare nu ser hur djupt otillbörligt och systematiskt genomruttet det ekonomiska systemet är. Hur det blev så. Och hur grymt det i praktiken är – särskilt mot den halva av jordens befolkning som aldrig fått en ärlig chans. Det vi bevittnar är inte bara orättvist. Det är krängande, brutalt, ödesdigert – och i många fall dödligt för de mest utsatta.

Men jag hoppas också att du ser detta: Det går att förändra. Det är ingen naturlag att all penningexpansion måste ske med ränta och amortering.

I Den Tudelade ekonomin möjliggörs flera former av M2-expansion – men utan en skalbar och tillbörlig digital valuta, som e-Gaya, kommer stora delar av systemet förbli dysfunktionella.

Utan e-Gaya väntar fortsatt multiplikatorkollaps, tomma stimulanspaket och förlorad framtidstro. Med e-Gaya öppnas dörren till verklig progression. För e-Gaya är verktyget som kan styra M2-expansionen dit den verkligen behövs – till Planet- och folknytta och säkra basförsörjningen.

Dagens system saknar rätt infrastruktur, incitament och riktning Då går pengarna fel – till spekulation, skuldberg och tillgångsinflation. e-Gaya är inte bara en valuta – det är en kompass för tillbörlig allokering i ett trasigt system. Utan den: mer av samma. Med den: början på något nytt.

Folkkammarstyrd M2-expansion – del 2

Johan D — Fri, 21 Mar 2025 11:32:51 +0000

Folkkammarstyrd M2*-expansion - del 2

Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen

Godhetens expansion vilar på Underbara visioner! Under de senaste årtiondena av 1900 – talet började Tre Gigantiska skuldberg – Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden – till våra barn, barnbarn och kommande generationer eskalera. Genom Underbara visoner börjar vi inte bara amortera ned skuldbergen – vi expanderar också godheten i världen!

I The Heapple – som koncept – betraktar vi världen och historien genom ett individuellt och kollektivt energiperspektiv. Godhet och ondska kan förstås genom energins dynamik – dess riktning och påverkan på samhällen. Om energin kanaliseras genom inkluderande, altruistiska och omfamnande strukturer, skapas en expansiv och sammanlänkande rörelse som gynnar både individ och kollektiv. Om energin däremot drivs av exploatering, splittring och söndring, förtryck och hat, dras den in i en destruktiv, isolerande spiral som lätt leder till syndabocksretorik , affektiv polarisering och extremism.

*M2 är ett mått på penningmängden i en ekonomi som inkluderar både likvida pengar och vissa former av sparande. Det används av centralbanker och ekonomer för att analysera penningtillgången och dess påverkan på inflation och ekonomisk tillväxt.

Bloggserie - Folkkammarstyrd M2-expansion

Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet

Den Finansiella folkkammaren tar över – om- och nystrukturering – denna blogg

Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen

Ny bloggserie – Jag känner ett behov av att gå djupare i den Tudelade Ekonomins strukturer och dynamik. Därför kommer jag att publicera en kompletterande serie till huvudspåret ”Folkkammarstyrd M2-expansion”. Denna serie – M2-expansion som konstform – kommer att fördjupa sig i teman som basförsörjningsekonomi, inflation, deflation, implementering av den TE samt andra bärande element i det TE systemet. Planen är att serien ska börja publiceras i slutet av april.

Den finansiella folkkammaren tar över - om- och nystrukturering

Underbara visioner och pro bono livet

I Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet skrotade jag nuvarande ekonomiska system och dess Systemledarskap:

”Nu står det klart – och resultaten har länge visat det – att hela M2-systemet är felkonstruerat i sin grundstruktur. Genom lagstiftning och politiska beslut har banker fått rätten att skapa pengar genom kreditgivning, medan centralbankernas roll har begränsats. Internationella avtal och rättslig praxis har cementerat denna ordning, och istället för att ifrågasätta systemet har forskning och institutioner främst ägnat sig åt att stabilisera snarare än reformera det.”

I bloggen Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja – del 4 presenteras den skada som Systemledarskapet har orsakat, inte bara för majoriteten av världens befolkning, skadan drabbar generationstransformativt, dvs den drabbar våra barn och barnbarn. Bilderna nedan åskådliggör detta, nuvarande system är skulddrivet (bild 1) och oerhört exkluderande (bild 2).

Källa Total skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population

Omstrukturering Systemledarskapet

Har man orsakat gigantisk Planet- och folkskada under lång tid är det hög tid att strukturera om Systemledarskapet. De som skapat problemen kan inte fortsätta inneha det högsta beslutandemandatet. Detta gäller både centralbankernas och politikernas roll.

Lite förenklat har dessa aktörer blivit förespråkare för kortsiktighet och populism på arenor som kräver långsiktiga och visdomsbaserade spelregler. Ekonomi och politik har formats av incitament som gynnar Ego- och OrganisationsEgointresse snarare än Planet- och folknytta.

Inom ramen för detta koncept föreslås därför en överställd Folkpolitisk kraft som genom en demokratisk process tillsätter en Finansiell Folkkammare för att säkerställa ordning, transparens och långsiktighet i ekonomin.

Detta är inte en statligt kontrollerad modell – det är en Folkkammarkontrollerad och Folkkammarstyrd ekonomisk struktur där makten utgår från en 65% Folksuverän grund. Det innebär att beslut i ekonomin och finanssektorn inte längre ligger i händerna på enskilda makthavare eller institutioner, utan är direktdemokratiskt förankrade i folkets vilja.

Genom denna förändring återställs ekonomins fundamentala syfte – att tjäna människor och samhällen istället för spekulation och elitära maktstrukturer.

Synen på pengar - paradigmskifte

Synen på pengar behöver transformeras! Den spekulativa hysteri som nu råder korrelerar inte med pengars ursprungliga syfte. Pengar var ett smidigt bytesmedel för att underlätta handel med varor och tjänster. Det Underbara visionsdokumentet för pengar i The Heapple utgör grunden i det nya Tudelade Ekonomiska systemet:

”Pengar är i sin essens ett VärdeBytesmedel för att underlätta handel med varor och tjänster, en katalysator för mänsklig samverkan och ekonomisk utveckling. I The Heapple är pengars syfte primärt att tjäna en ekonomi byggd på Planet- och folknytta, där varje transaktion bär med sig ett ansvar för framtiden.

I denna rörelse uppstår vinst – en naturlig konsekvens av produktivitet och värdeskapande. Men vinsten är aldrig frikopplad från sitt större syfte. Den finansiella sektorn existerar inte för sin egen skull, utan som en tjänare åt det högre goda: att möjliggöra långsiktiga investeringar som stärker mänskligheten och planeten.

Den enskilda människan har en central roll i denna finansiella ekologi. Alla ges möjlighet att delta i ekonomin, att tjäna pengar genom att investera, skapa och bidra. Kapital får flöda fritt, men inom ramar som säkerställer att det bidrar till samhällets och planetens välstånd.

Den som investerar sin tid, sitt kunnande och sina resurser för att bygga en bättre värld ska ha rätt till en skälig avkastning. Men denna avkastning är inte gränslös, inte frikopplad från ansvar, utan förankrad i det större syftet: att skapa och återinvestera värde i en ekonomi där pengar förblir ett verktyg för människan – inte ett objekt för dyrkan

När finansens incitamentvalens styrs av Planet- och folknytta, skapas en ekonomi där den enskilda människan kan blomstra. Där entreprenörer, innovatörer och investerare tjänar pengar genom att tjäna världen. Där spekulation ersätts av långsiktig visdom, och där varje vinst är en del av den större cirkulariteten – en ekonomi i harmoni med både människa och natur.”

inför Om- och Nystruktureringen

Ekonomin har i decennier styrts av incitament som driver skuld, spekulation, tillgångsinflation och korruption. Pengar har inte cirkulerat där de behövs, utan koncentrerats i finansiella bubblor och maktstrukturer som gynnar de få på bekostnad av de många.

Denna obalans är systemisk. Flöden i värdekedjor har kapats av aktörer som drar nytta av snedvridna incitament, vilket riskerar att driva inflationen och skapa instabilitet. Men detta är inget naturlag – det är en konsekvens av en felkonstruerad incitamentvalens.

Därför är nästa steg Om- och Nystrukturering! Vi går nu in i konkreta åtgärder för att korrigera ekonomins fundament, eliminera parasitärt beteende och säkerställa att kapital, investeringar och monetär expansion riktas mot verkligt värdeskapande.

Vi gör detta genom tre centrala reformer:

CBDC (Central Bank Digital Currency) – en digital valuta med full transparens och direkt tillgång för medborgare.

M2-expansion genom tre mekanismer

2a. En monetär arkitektur som stabiliserar ekonomin utan att skapa skuldspiraler.

2b. En kreditär arkitektur, där centralbanker skapar pengar

2c. En flexidynamisk arkitektur, en mix av monetär och kreditär expansion

3. Vi introducerar Investeringsbanken

3a. Den Hållbara investeringsbanken

3b. Den Sociala investeringsbanken

1. CBDC - Central Bank Digital Currency - implementeras

I förra bloggen dekonstruerade jag det ekonomiska systemet – där banker inte längre tillåts skapa pengar, och där en tydlig separation mellan banker och investmentbanker införs. Nu är det dags att bygga upp något nytt. Inom ramen för den Tudelade Ekonomin (TE) tar vi nästa steg, där beslutsmandatet – efter maktförskjutning – kommer ligga hos den Finansiella Folkkammaren. Som exempel på hur den TE implementeras, utgår jag från Sverige.

Vi inför CBDC; e-Krona som ges ut och kontrolleras av centralbanken. I en övergångsperiod konverteras SEK till e-Krona och värdeutbytet är 1 mot 1. Dessa fungerar som en elektronisk motsvarighet till kontanter och ger en trygg, transparent och effektiv betalningsinfrastruktur.

Om CBDC implementeras på global nivå med fullständig transparens skulle penningtvätt och ekonomisk manipulation fasas ut. Alla medborgare kan, om de vill, ha ett konto direkt hos centralbanken – vilket minskar bankernas makt över transaktionsflöden och ger en tryggare ekonomi för alla.

Fördelarna med CBDC

CBDC står för Central Bank Digital Currency och är digital valuta som ges ut av centralbanker. När det gäller säkerhet är den direktutgiven av centralbanken, vilket gör den stabil och trygg jämfört med privata bankpengar och kryptovalutor. Dessa valutor utgör ett skydd mot finansiella kriser, om en bank går omkull påverkas inte folks digitala pengar, eftersom CBDC finns direkt hos centralbanken. Risken för penningtvätt och skatteflykt minskar också då transaktioner kan spåras vid behov, vilket gör ekonomin mer transparent och rättvis.

Alla får tillgång till säkra pengar, även de utan* traditionella bankkonton. CBDC minskar behovet av mellanhänder, vilket gör betalningar snabbare och billigare, både nationellt och internationellt. Den demokratiska kontrollen över penningmängden överförs från privata bankirer till den Finansiella Folkkammaren, vilket motverkar spekulation och skuldspiraler.

*I pop-ups får du information om finansiellt utanförskap.

e- kort med analoga kontantfunktioner

Centralbankerna kan ge ut ett e-kort med en analog del som fungerar som digitala kontanter och kan aktiveras vid behov, till exempel vid elavbrott eller systemstörningar. Detta skulle kombinera det bästa av två världar:

Digital säkerhet och bekvämlighet genom e-valutor.
Robusthet och motståndskraft genom en offline-funktion för betalningar utan el eller internet.

Kortet fungerar som ett vanligt betalkort men har en extra funktion där e-Kronor kan laddas offline och användas utan el eller internet och är kopplat direkt till centralbankernas system. De används för vanliga digitala betalningar (Swish, kortterminaler, e-handel) som säkerställs genom digital identitet och kryptering. Om elen försvinner kan kortet fortfarande användas via NFC- eller QR-kodsteknik i butiker och vid betalningar. När el och internet återigen fungerar återaktiveras korten online och synkas med centralbankernas system.

2a. Monetär arkitektur för M2-expansion

Monetär M2-expansion är processen där penningmängden i en ekonomi ökar genom att en centralbank skapar och tillför nya pengar till det finansiella systemet. Grundtanken bakom denna expansion är att mängden pengar måste växa i takt med den ekonomiska aktiviteten. När produktionen av varor och tjänster ökar, behövs en motsvarande ökning av pengar för att upprätthålla ett stabilt ekonomiskt flöde.

Till skillnad från traditionell kreditbaserad expansion sker monetär M2-expansion utan motsvarande skuldsättning. Den syftar istället till att finansiera hållbara investeringar, stärka konsumtionen (skapad genom Bättre tillväxt) och främja ekonomisk stabilitet. Nyckeln är att rikta expansionen mot produktiva sektorer för att undvika skenande inflation och spekulation.

Monetär M2-expansion existerar utanför statens balansräkning och belastas varken med räntor eller amorteringar. Inom filosofin Pro bono livet är dess syfte att bygga en finansiell infrastruktur som genererar skatteintäkter och stimulerar ekonomisk aktivitet till gagn för både Planet- och folknytta. Det handlar inte om att täcka statens budgetunderskott, utan om att skapa en självförsörjande och hållbar ekonomisk dynamik där resurser allokeras till produktiva och cirkulära sektorer som stärker samhällets långsiktiga stabilitet.

Nedan presenteras monetära misslyckanden i pop-ups. I den TE har vi tagit lärdom av dessa, se popups ”Lärdomar”.

De historiska monetära kollapserna berodde inte på att man tryckte pengar i sig, utan på hur, varför och till vem pengarna gick. Den Tudelade Ekonomin bygger in skydd mot varje punkt ovan – genom maktförskjutning, riktad monetär expansion, produktion i centrum och demokratisk kontroll.

2b. Kreditär arkitektur för M2-expansion

I det traditionella ekonomiska systemet har kreditfinansierad M2-expansion varit helt dominerad av affärsbankerna, där pengar skapas genom utlåning och där varje ny kredit samtidigt skapar en motsvarande skuld. Detta har lett till en obalans där ekonomin drivs av skuldsättning, spekulation och ojämlika konkurrensförhållanden mellan finansiella aktörer.

Men en ny modell för kreditfinansierad expansion växer nu fram, där centralbanken fungerar som den primära spararen och långivaren till den finansiella sektorn. Genom att centralbanken tillför likviditet direkt och lånar ut pengar på vissa villkor skapas en mer stabil och transparent struktur där affärsbankerna måste betala ränta till centralbanken och konkurrera på lika villkor.

Hur Fungerar Den Nya Kreditfinansierade M2-expansionen?

Centralbanken skapar likviditet och sparar dessa medel – Istället för att enbart låta affärsbankerna skapa pengar genom utlåning, hålls en del av den monetära expansionen i centralbankens reserver.
Dessa pengar lånas ut till affärsbankerna på vissa villkor – Affärsbankerna kan inte längre skapa pengar helt fritt genom kreditgivning, utan måste låna likviditet från centralbanken.
Affärsbankerna betalar ränta till centralbanken – Detta skapar en mer kontrollerad kreditexpansion där bankerna konkurrerar på lika villkor och där kreditgivningen riktas mot mer produktiva sektorer snarare än spekulation.
Centralbanken kan styra vilka sektorer som gynnas – Genom att styra villkoren för utlåningen kan centralbanken säkerställa att resurser flödar till Planet- och folknytta snarare än till överdriven skuldsättning och spekulationsdriven tillgångsinflation.

Ur ett Pro Bono Livet-perspektiv: En Rättvisare Ekonomisk Struktur

Filosofin Pro bono livet utgår från att ekonomin ska tjäna mänsklighetens och planetens långsiktiga behov snarare än kortsiktig finansiell spekulation. Den traditionella modellen för kreditfinansierad M2-expansion har skapat ökande skuldnivåer, ekonomiska klyftor och systemisk instabilitet. Den nya modellen, där centralbanken fungerar som en långivare till affärsbankerna, kan bidra till att:

Minska skuldbaserad instabilitet – Genom att affärsbankerna lånar från centralbanken på definierade villkor blir kreditexpansionen mer balanserad och mindre spekulativ.
Skapa rättvisare konkurrens i den finansiella sektorn – Eftersom alla banker får låna på lika villkor från centralbanken, kan små och medelstora banker konkurrera med storbankerna utan strukturella nackdelar.
Styrning av kreditflöden mot produktiva sektorer – Centralbanken kan reglera att krediter går till realekonomin, exempelvis till infrastruktur, innovation och hållbara investeringar, snarare än till finansiell spekulation.
Generera skatteintäkter och långsiktig stabilitet – Eftersom affärsbankerna måste betala ränta till centralbanken, genereras intäkter som kan omfördelas till samhällsnyttiga projekt istället för att enbart gynna privata aktörer.

En Övergång från Skulddriven Tillväxt till Hållbar Expansion

I ett system där kreditexpansionen sker genom den Finansiella Folkkammarens och centralbankens styrning snarare än genom affärsbankernas fria utlåning, skapas en ny form av ekonomisk dynamik där skuldtillväxten blir mer kontrollerad och resurser kan fördelas mer strategiskt.

Det innebär att den finansiella infrastrukturen blir mer transparent, konkurrensneutral och styrd av planet- och folknyttiga mål, snarare än att bara maximera vinst för de största finansiella aktörerna.

2c. flexdynamisk Arkitektur för M2-expansion

Flexdynamisk expansion är en modell där balansen mellan kreditfinansiering och monetär expansion är flexibel och dynamiskt justerbar utifrån ekonomins behov. Det antyder en kombination av smidig anpassningsbarhet (flexibilitet) och aktiv styrning (dynamik) för att skapa en stabil och hållbar ekonomi.

Systemet kan justeras efter ekonomiska och politiska behov:

Balans mellan tillväxt och stabilitet – Undviker extrema skuldberg samtidigt som ekonomin stimuleras.
Minskar finanskrisers effekter – Systemet kan snabbt reagera på makroekonomiska förändringar.
Ger politisk och ekonomisk styrning – Möjliggör målinriktad finansiering av sektorer som driver hållbar utveckling.

Flexdynamisk expansion är en anpassningsbar och intelligent ekonomisk modell där den styrande institutionen kan balansera monetär och kreditbaserad expansion beroende på konjunktur, sektorer och ekonomiska mål. Den kan förhindra skuldkriser, stabilisera ekonomin och styra kapital dit det gör mest nytta.

3. Den nya investeringsbanken

I dagens ekonomiska system saknas ofta riktade finansiella instrument för att säkerställa en balanserad och hållbar utveckling. Traditionell bankverksamhet styrs av vinstintressen, där kapital allokeras baserat på risk och avkastning snarare än långsiktiga samhällsnyttor. För att skapa en självförsörjande och framtidsinriktad ekonomi, behövs en ny typ av finansiell institution som riktar resurser dit de gör störst Planet- och folknytta.

Lösningen är Den Nya Investeringsbanken – en institution som genom den monetära expansionen kanaliserar likviditet direkt till hållbar infrastruktur och humankapitalutveckling. Banken är uppdelad i två huvudgrenar:

Den Hållbara Investeringsbanken – fokuserar på investeringar i fysisk infrastruktur, energiomställning och cirkulära produktionssystem.
Den Sociala Investeringsbanken – riktar sig mot humankapital, utbildning, hälsa och social trygghet för att skapa en mer motståndskraftig och välmående befolkning.

Tillsammans säkerställer dessa banker att ekonomins grundläggande funktioner stödjer långsiktig hållbarhet snarare än kortsiktig vinstmaximering.

3a. Den Hållbara Investeringsbanken – Infrastruktur för Framtiden

Den hållbara investeringsbanken är specialiserad på att finansiera projekt som direkt stärker samhällets motståndskraft och minskar den ekologiska belastningen. Genom monetär M2-expansion tillförs kapital utan skuldsättning, vilket gör det möjligt att investera långsiktigt utan att driva upp den privata eller statliga skuldbördan.

Fokusområden:

Grön energi och mikronät – Sol-, vind- och vattenkraftsprojekt samt lokala energilösningar där hushåll och företag blir både producenter och konsumenter.
Cirkulär ekonomi och hållbar produktion – Investeringar i återvinningsindustri, biologisk produktion och hållbar livsmedelsförsörjning.
Transport och mobilitet – Finansiering av kollektivtrafik, järnvägsutbyggnad och elektrifiering av transporter.
Vatten- och jordbrukssäkerhet – Investeringar i vattenrening, agroekologi och system för att hantera klimatförändringar.

Syftet: Att bygga en fysisk infrastruktur som är resilient, hållbar och bidrar till både ekologisk och ekonomisk stabilitet.

3b. Den Sociala Investeringsbanken – Satsning på Humankapital

Parallellt med hållbara infrastruktursatsningar måste även samhällets mänskliga resurser stärkas. Den sociala investeringsbanken riktar monetära resurser till projekt som bygger upp människors kapacitet, trygghet och välbefinnande.

Fokusområden:

Utbildning och bildning – Finansiering av skolor, forskning och program för livslångt lärande.
Hälsa och vård – Investeringar i sjukvårdssystem, preventiv hälsovård och psykisk hälsa.
Social innovation och inkludering – Program för socialt entreprenörskap, medborgarinitiativ och stöd till utsatta grupper.
Demokratisk och kulturell utveckling – Stöd till bildningsinitiativ som stärker demokratisk delaktighet och kulturell mångfald.

Syftet: Att säkerställa att alla människor har möjlighet att utvecklas och bidra till samhället, vilket skapar en robust och inkluderande ekonomi.

Hur fungerar räntan i den nya ekonomin?

Riksbanken skapar pengar och lånar ut till långivare

Kommersiella banker och andra finansiella institutioner lånar pengar från Riksbanken. De betalar en ränta till Riksbanken – det är styrräntan.

Staten kan också låna från Riksbanken

I den nuvarande ekonomin lånar staten främst via obligationsmarknaden. I den nya ekonomin kan staten låna direkt av Riksbanken. Ska staten betala samma styrränta som bankerna, eller ska det finnas en särskild ”statsränta”? Se nedan!

Styrräntans funktion i den nya ekonomin.

Styrräntan styr fortfarande kreditfinansierad M2 expansion genom att påverka kostnaden för kapital. Den sätter en lägsta nivå för räntor i hela ekonomin, eftersom långivare inte vill låna ut till andra för mindre än vad de betalar till Riksbanken.

Hur påverkar det räntorna för hushåll och företag?

Banker och långivare tar betalt för risken de tar, så slutkundsräntan blir högre än styrräntan. Men eftersom bankerna inte längre skapar pengar själva – världens största subvention elimineras – kan räntorna bli mer stabila och mindre spekulativa då konkurrensen ökar.

Ska staten betala ränta?

Det finns två möjliga modeller här:

1. Staten betalar styrräntan (Enhetlig ränta)

Staten behandlas som en vanlig låntagare.
Staten betalar samma ränta som kommersiella banker.
Fördelen: Systemet blir transparent och staten kan fortfarande styra ekonomin genom skatter och utgifter.
Nackdelen: Kan öka statsskulden och skapa onödiga kostnader för offentliga investeringar.

2. Staten får en särskild ”statsränta” (Differentierad ränta)

Staten kan få en lägre eller nollränta för att möjliggöra viktiga samhällsinvesteringar.
Staten kan exempelvis ha räntefria lån för gröna investeringar, infrastruktur och välfärd.
Fördelen: Mer flexibilitet och möjlighet att styra ekonomin.
Nackdelen: Risk för obalanser om staten överinvesterar utan att ta hänsyn till inflation.

Hur kan styrräntan justeras i den nya ekonomin?

I dagens system höjs styrräntan för att bromsa ekonomin och sänks för att stimulera den.
I det nya systemet kan den justeras baserat på inflation, sysselsättning och investeringsbehov.
Det kan också finnas en differentierad räntestruktur där vissa sektorer får lägre räntor (exempelvis grön omställning).

I den Tudelade Ekonomin (TE) minskar emellertid räntans roll av flera skäl:

Manifest för Monetär Expansion i Den Tudelade Ekonomin (TE)

Ett nytt kapitel för mänskligheten

"Vi vill. Vi kan. Vi ska. Med visdom och värdighet besjälar vi framtidens ekonomi."

I denna bloggseri ”Folkkammarstyrd M2 expansion” har ni redan stött på ”Den Underbara visionen för den Tudelade Ekonomin” och ”Visionsnarrativet” och i denna blogg ”Det Underbara visionsdokumentet för pengar”. Hela konceptet The Heapple kryllar av manifest och visioner och nu kommer fler.

Egentligen är det inte så konstigt – det är mycket som behöver göras när dumhet och ondska ska konverteras till visdom och godhet i Evolutionäretikens anda. Filosofin Pro Bono livet innehåller 10 principer varav en handlar specifikt om detta ”När godheten expanderar kontraherar ondskan och när ondskan expanderar kontraherar godheten” och just nu ser vi hur ondskans expansion i vår värld eskalerar. Och då behöver vi vägledande dokument!

”Manifest för monetär expansion i DenTudelade ekonomin” del 1-3 är direkt avgörande för Godhetens expansion. Detta manifest syftar till att visa hur vi i den Tudelade Ekonomin inte bara öppnar för en ny typ av monetär expansion, utan också avslutar en era av skuldslaveri, girighet och planetär förstörelse.

Vi gör detta genom att lära av historien, avslöja nuet och formulera en väg framåt – där folkets röst, planetens gränser och framtidens behov vägs samman i en ny ekonomisk ordning.

Del 1: Vi gör inte om historiska misstag - framtiden formas av kärleken till våra barn och barnbarn

1. Vi lär av historien, men låter oss inte hållas fångna av den

Vi erkänner de katastrofala konsekvenser som okontrollerad penningexpansion haft i Weimarrepubliken, Zimbabwe och delar av Sydamerika. Vi förstår att monetär expansion som inte är förankrad i verklig produktion, folkförankrad styrning och etisk kompass leder till hyperinflation, tillitstapp och mänskligt lidande.

2. Vi förskjuter makten från eliter till folket

I Den Tudelade Ekonomin är det inte centralbanken, finansmarknaden eller makteliter som styr penningmängden. Det är den Finansiella Folkkammaren (FFK) – en demokratiskt förankrad, bildningsbaserad institution vars uppdrag är att allokera monetära medel i samklang med Planet- och folknytta.

3. Vi särskiljer mellan kredit och monetär expansion

Kreditexpansion tillhör marknadsekonomin och styrs via styrräntan, som sätts av Riksbanken. Monetär expansion däremot tillhör basförsörjningsekonomin och bär inte på ränte- eller amorteringsbörda. Den ska ske i linje med verklig värdeskapande produktion och långsiktig hållbarhet.

4. Vi kopplar varje monetär krona till reell kapacitet

Pengar ska inte ”tryckas”(skapas) utan förankring i produktion.
Monetär expansion i den TE sker alltid med koppling till investeringar i t.ex. livsmedel, vatten, boende, grön energi, utbildning, infrastruktur – tillgångar som tjänar folket och framtiden.

5. Vi implementerar Flexdynamisk Expansion för balans och anpassning

Vi använder en balanserad mix av kredit- och monetär expansion – justerbar över tid och sektor. Det kallas Flexdynamisk Expansion – en adaptiv modell där samhällets behov och ekonomins kapacitet avgör fördelningen.

6. Vi skyddar ekonomin med strukturella spärrar

Ingen sektor får obegränsad tillgång till monetära medel. Allokeringen styrs av transparens, behovsbedömning och folkförankring genom FFK.Inget projekt godkänns utan hållbarhetsanalys och etisk prövning.

7. Vi vilar vår ekonomiska vision på TIKA och visdomens cirkularitet

Alla beslut ska genomsyras av TIKA1 (Tankar, Idéer utvecklar Kommunikation och Agerande) och av TIKA2 (Tillbörlig Incitamentvalens utvecklar Karaktär och Aktion) som genomsyras av Visdomens cirkularitet, där vi respekterar helheten: individen, samhället och planeten.

8. Vi undviker populismens fällor och kortsiktighetens destruktivitet

Vi finansierar inte konsumtion för att vinna popularitet. Vi använder inte monetär expansion för att undvika ansvar. Vi bygger – inte köper – vår framtid.

9. Vi skapar tillit genom transparens och folkförankring

Varje medborgare ska kunna följa hur den monetära expansionen används, projekt för projekt. Allt sker öppet. Allt granskas. Allt är folkets angelägenhet.

10. Vi bygger framtiden med kärlek till våra barn och barnbarn

Vi vet att vi står inför stora utmaningar – men vi väljer att svara med mod, visdom och solidaritet. Monetär expansion är inte ett hot. Det är ett verktyg – när det används rätt. Och i Den Tudelade Ekonomin används det rätt. För livet. För framtiden.

Del 2: Vi avslöjar den parasitära skuldekonomin - implementerar moralisk ekonomi

11. Systemledarskapets svek

Det ekonomiska ledarskap vi lever under idag är inte ett missförstånd. Det är ett systematiskt svek. Ett system där skuld skapas som ett verktyg för kontroll, där finansiella parasiter berikar sig genom att orsaka Planet- och folkskada. De styr med ränta, skuld och villkor – men saknar visdom.

12. Girighetsskulden – vår tids dolda skuldberg

Girighetsskulden växer i tysthet. Den syns inte i BNP, men i hunger, bostadsbrist, miljöförstörelse och barn utan framtidstro. Den drivs av ett system där pengar skapas genom skuld, men inte fördelas genom rättvisa. Där varje krona måste betalas tillbaka med ränta – även när den skadar mer än den bygger.

13. Skulddriven expansion – när pengar blir ett vapen

Det är inte monetär expansion i sig som är farlig. Det är när expansion sker för att göda makt och kontroll – utan förankring i produktion, folknytta eller visdom.
I den gamla ekonomin expanderas skulden för att behålla greppet om världen.
Vi ser det. Vi säger det. Vi lämnar det.

14. Folkkammaren – återställandet av moralisk ekonomi

Den Finansiella Folkkammaren är folkets återtagna rösträtt i ekonomins innersta rum. Den ersätter räntelogiken med rättvisa, skuldslaveriet med tillit, och girighetens expansion med Visdomens cirkularitet. Härifrån styrs ekonomin av människovärde, ekosystem och framtida generationers behov – inte av maktbalans och kvartalsrapporter.

Del 3: En finansiell sektor i folkets tjänst

15. Den finansiella sektorn har en viktig roll – men ett nytt syfte

Den finansiella sektorn behövs – men dess roll är förändrad. I den TE verkar den inom ramarna för paradigmet Planet- och folknytta. Den kreditfinansierade expansionens potential är enorm men den sker genom:

Egen finansiering (kapital, sparande, investeringar)
Utlåning från centralbanker (mot ränta, inom reglerad ram)

Bankerna har inte längre rätt att skapa pengar ur skuld. De får förmedla resurser – men aldrig längre exploatera framtiden. Så länge de verkar inom ramarna för hållbarhet, etik och transparens, har de en viktig plats. Men aldrig mer på bekostnad av människans frihet eller jordens framtid.

Nästa blogg

I nästa blogg ”Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen” presenterar vi den oerhörda potential som finns i den TE, inte minst när vi konverterar de finansiella parasiterna till finansiella änglar genom att korrigera incitamentvalensen.

Folkkammarstyrd M2-expansion – del 1

Johan D — Sat, 08 Mar 2025 05:59:11 +0000

Folkkammarstyrd M2*-expansion - del 1

Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen

I The Heapple – som koncept – betraktar vi världen och historien genom ett individuellt och kollektivt energiperspektiv. Godhet och ondska kan förstås genom energins dynamik – dess riktning och påverkan på samhällen. Om energin kanaliseras genom inkluderande, altruistiska och omfamnande strukturer, skapas en expansiv och sammanlänkande rörelse som gynnar både individ och kollektiv. Om energin däremot drivs av exploatering, förtryck och hat, dras den in i en destruktiv, isolerande spiral som lätt leder till syndabocksretorik , affektiv polarisering och extremism.

Bloggserie - Folkkammarstyrd M2-expansion

Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet – denna blogg

Den Finansiella folkkammaren tar över – omstruktureringen

Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen

Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet

Underbara visioner och pro bono livet

Underbara visioner vilar på filosofin Pro Bono livet som i sin tur utgår från Evolutionäretiken. Det fina är att andan i Grundlagar och Folkrättsliga principer (GFP) så gott som till 100% korrelerar med denna etik. Pro Bono livet innehåller 10 principer och här presenteras de tre första:

Det lilla måste hänga ihop med det stora
Vi är alla ett
Att göra rätt saker, göra sakerna rätt och få saker gjort

Kontentan av detta är att när jag längre ned presenterar Den Underbara visionen om en Folkstyrd M2-expansion inom ramen för Den Ekonomiska revolutionen börjar jag med det stora (1) och inkluderar alla (2) och har ambitionen att presentera förslag som är adekvata (3 – att göra rätt saker) utifrån Den Dynamiska sanningen som expertiskoncensusen just nu förordar.

Nu står det klart – och resultaten har länge visat det – att hela M2-systemet är felkonstruerat i sin grundstruktur. Genom lagstiftning och politiska beslut har banker fått rätten att skapa pengar genom kreditgivning, medan centralbankernas roll har begränsats. Internationella avtal och rättslig praxis har cementerat denna ordning, och istället för att ifrågasätta systemet har forskning och institutioner främst ägnat sig åt att stabilisera snarare än reformera det.

Konsekvensen? Den demokratiska kontrollen över pengaskapandet har överlämnats till privata bankirer, vilket har möjliggjort både Världens Största Blåsning och Världens Största Subvention – ett system som fortsätter att blåsa världens befolkning varje dag!

Så, denna gång går jag tvärtemot expertiskoncensusens (centralbanker och forskare) försvar av befintlig M2-struktur och kommer föreslå ett helt annat upplägg. Det är lite kaxigt att påstå att den finansiella eliten har fel och jag har rätt och därför vill jag motivera bakgrunden till min position.

Centralbankers roll och stöd för systemet

Centralbanker har i regel agerat för att stabilisera det befintliga systemet snarare än att reformera det. Deras mandat fokuserar primärt på prisstabilitet (inflation) och finansiell stabilitet, men inte nödvändigtvis på rättvis fördelning av pengar eller systemisk omstrukturering.

Vid kriser (exempelvis 2008 och 2020) har de primärt använt kvantitativa lättnader (QE), nollräntor och likviditetsstöd för att rädda banker och finansmarknader snarare än att förändra hur pengar skapas och allokeras.

Några få centralbanker (t.ex. Bank of England) har medgett att de flesta pengar skapas av banker genom kreditgivning, men åtgärder för att förändra detta har varit minimala.

Forskningens inriktning – optimering av systemet, inte omprövning

Mainstream-ekonomin (neoklassisk och nykeynesiansk teori) har i stort sett utgått från att banksystemet fungerar optimalt och att finansiella marknader effektivt allokerar resurser.

Mycket av den forskning som har finansierats och publicerats av stora institutioner (IMF, BIS, ECB, Fed, universitetsforskning) har syftat till att finjustera systemet snarare än att förändra det i grunden.

Ekonomisk teori har länge underskattat bankernas roll i penningkreationen och betonat en förenklad modell där banker bara omfördelar sparande, trots att forskning nu bekräftar att banker skapar pengar ur intet genom lån.

Studier om alternativa system, såsom monetär finansiering av staten, full reserve banking eller centralbanksstyrd penningemission, har varit marginella och har ofta avfärdats som orealistiska.

Exempel på forskning och policystöd som gynnat systemet

Den effektiva marknadshypotesen (EMH) har länge dominerat, vilket inneburit att finansiella marknader setts som självreglerande och effektiva.

Rational expectations-teorin har bidragit till att centralbanker och regeringar antagit att ekonomiska aktörer alltid agerar rationellt, vilket lett till bristande reglering av spekulativa aktiviteter.

Taylorregeln och DSGE-modeller (Dynamic Stochastic General Equilibrium) har använts för att motivera penningpolitiken, trots att de ofta misslyckats med att förutse och hantera finansiella kriser.

Undantag – Kritiska röster som ifrågasatt systemet

Efter finanskrisen 2008 har det funnits fler kritiska röster, exempelvis Modern Monetary Theory (MMT) och i Sverige föreningen Positiva pengar, som förespråkar monetär finansiering av offentliga investeringar snarare än privat skuldbaserad penningexpansion.

Post-keynesianska ekonomer har länge påpekat att banker skapar pengar genom krediter och att detta driver skuld- och spekulationsekonomin.

Bank of Englands rapport 2014 bekräftade att banker skapar pengar genom att ge lån, vilket var ett avståndstagande från den traditionella synen på banker som ”mellanhänder”.

Rättslig praxis och domstolsbeslut har skyddat systemet

Domstolar har konsekvent försvarat den nuvarande bankstrukturen och rätten för banker att skapa pengar. Privata banker har behandlats som ”förmedlare av pengar”, trots att de i realiteten skapar pengarna själva.

I vissa fall, när rättsfall har prövats om huruvida banker skapar pengar ”ur tomma intet”, har domstolar ofta undvikit att erkänna detta explicit, förmodligen för att inte undergräva systemets stabilitet.

Politisk ovilja att förändra systemet

Politiker följer centralbankernas och storbankernas linje i monetära frågor eftersom de flesta saknar djupare förståelse för hur pengar skapas.

Alternativa modeller, som statlig penningemission eller monetär finansiering av staten, avfärdas ofta som ”inflationära” eller ”opolitiska”, trots att det finns historiska exempel på att det kan fungera.

När försök att reformera systemet har gjorts, har banklobbyn motarbetat dessa initiativ. Exempelvis:

Swiss Sovereign Money Initiative (2018) – föreslog att endast centralbanken skulle få skapa pengar (röstades ner efter hård banklobby).
Icelandic Sovereign Money Proposal (2015) – föreslog att regeringen skulle ha direkt kontroll över penningutgivningen, men övergavs.

Resultaten talar sitt tydliga språk

I bloggserien ”Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja” – del 1, del 2, del 3 och del 4 beskriver jag ”Finansparasiternas djävulska cirkularitet”, hur den kom till och de fruktansvärda Planet- och folkskadorna som följer i dess spår.

De parasitära finansiella strukturerna är genialiskt konstruerade för att gynna de rikaste 81 miljoner människorna (1%, 2023) och deras 728 miljoner allierade (9%, 2023) – medan de övriga 7,3 miljarder människorna lämnas att bära bördan av systemets obalanser och kriser.

Det är Systemledarskapet som bär ansvaret för detta! Och nu ökar antalet ansvariga i antal – när man tar del av ovanstående – att inte bara inkludera statsministrar/presidenter, finansministrar, ledande branschföreträdare utan också inkludera representanter för tunga institutioner på området och vissa forskare.

När vi fortsätter göra fel

När vi bryter mot Princip 3 och ”Att göra rätt saker” blir fel, då blir även ”göra sakerna rätt” och ”få saker gjort” fel. Det innebär att hela systemet, inklusive M2-expansionen och den ekonomiska strukturen, har förvanskats – inte på grund av okunskap, utan för att alla auktoriteter har valt att supporta ett system som de tjänar på, trots att de vet att det är ohållbart. Det är den enda förklaring jag har för att de ska supporta ett så orättfärdig system!

Vi har gjort fel saker – Genom att låta privata banker styra pengaskapandet, prioritera tillgångsprisinflation och skapa en global skuldspiral, har vi konstruerat en ekonomi som inte tjänar mänskligheten, utan exploaterar den.
Vi har gjort sakerna fel – Även när vi insett problemen har vi använt samma verktyg som skapade krisen för att ”lösa” den (t.ex. mer skuld, mer centralbanksinterventioner, mer spekulation).
Vi har fått saker gjort – men i fel riktning – Istället för att bygga en ekonomi som gynnar mänskligheten och moder jord, har vi accelererat ett system som gynnar de få och förstör planeten.

Alla auktoriteter – politiker, ekonomer, centralbanker, akademin, medier – har antingen aktivt försvarat eller blundat för sanningen eftersom:

De själva är insnärjda i systemet.
Deras status och karriärer är beroende av att inte ifrågasätta det rådande narrativet.
De har inte behövt konfrontera konsekvenserna – de som drabbas är folket, inte makteliten.

Men det Tudelade Ekonomiska systemet gör just det som bara ett fåtal vågar göra – pekar på kejsaren och säger: ”Han är ju naken!”

kognitiv dissonans

Många människor har investerat hela sitt liv – genom utbildning, arbete och ett djupt rotat förtroende för det ekonomiska och politiska systemet – i något som är FEL. Detta skapar en enorm kognitiv dissonans, en smärtsam inre konflikt där man tvingas konfrontera att det man trodde var gott kanske i själva verket har varit en del av ett destruktivt system. Det här är en av de största psykologiska och existentiella barriärerna för förändring. Den som vill förstå mer om detta fenomen kan klicka på pop-ups.

En Underbar vision för ett Tudelat ekonomiskt system

Till världens alla barn!

En ekonomi – byggd på en incitamentvalens – där människor tjänar pengar genom att skapa verkligt värde – för planeten, samhället och sig själva.

Visionsnarrativet

”Tänk dig en värld där ekonomi och välstånd inte är en fråga om vilka som kan manipulera systemet bäst, utan om vilka som kan bidra mest till samhället och planeten. Tänk dig en ekonomi där pengar inte skapas för att göda spekulation och skuldfällor, utan för att frigöra mänsklig potential, stimulera innovation och skapa verkligt värde. Ett system där du kan tjäna pengar, skapa och investera – men inte genom att exploatera, utan genom att bygga något större än dig själv.

I det Tudelade Ekonomiska systemet går pengar dit de gör nytta – inte där de kan spekulera sig till snabbast möjliga avkastning. Finanssektorn blomstrar, men inte genom att blåsa upp fastighetsbubblor och derivatmarknader – utan genom att investera i hållbar energi, teknologisk innovation, cirkulär ekonomi och sociala framsteg. Marknadsekonomin är fri att växa, men endast inom ramar som säkerställer att varje framgång också innebär en framgång för samhället i stort. Basförsörjningsekonomin skapar trygghet, men den gör det genom att bygga upp en stabil grund för människor att växa, inte genom att gödsla med resurser.

Människor tjänar pengar genom att skapa värde – inte genom att spela på ett riggat system. Ingen liten klick av bankirer och spekulanter ska längre få bestämma över penningflödena och rikta dem mot de rikaste 1 %. Istället placeras ekonomins kärna i folkets händer genom en Finansiell folkkammare som ställer bankerna och kapitalet under en enkel, men kraftfull princip:

Om du vill tjäna pengar, bidra till Planet- och folknytta!

Vill du låna för att bygga upp en hållbar industri, en ny energiteknologi eller ett forskningsprojekt som revolutionerar sjukvården? Finanssektorn kommer att stå bakom dig.

Vill du skapa vinster genom att lura systemet, förstöra naturresurser eller bygga spekulativa pyramidspel? Då står du utanför den nya ekonomins kretslopp, då aktiveras paragraferna i Planet- och folkskadebalken och du kan räkna med kraftfulla juridiska konsekvenser.

I denna ekonomi betyder monetär expansion inte inflation och bubblor – utan nya jobb, starkare samhällen och teknologiska språng. Statens budget stärks inte genom att beskatta medborgarna till bristningsgränsen, utan genom en sund ekonomi där vinster återinvesteras i nästa generations välstånd. Ingen behöver frukta för sin grundläggande försörjning, eftersom ekonomin skapar ett starkt fundament för alla att stå på.

Och för första gången på länge är framtiden något att se fram emot – inte något att frukta. Det Tudelade Ekonomiska systemet är inte en utopi – det är nästa evolutionära steg.

Ett system där:

Du kan bli framgångsrik, men bara genom att skapa verkligt värde.
Pengar driver innovation och samarbete, inte korruption och exploatering.
Marknaden är fri att växa, men inom gränser som säkerställer att den gynnar alla.
Ekonomi betyder Bättre tillväxt, Godare välstånd och Ökad livskvalitet, inte bara siffror på en balansräkning.”

Finansiell filosofi och implementering

Utifrån Pro Bono Livets första princip – Det lilla måste hänga ihop med det stora – skulle det vara naturligt att använda USA:s banksystem som exempel för konverteringen till ett nytt ekonomiskt system. USA har den största ekonomin i världen, och USD fungerar som den ledande världsreservvalutan.

Men med tanke på den snabba utvecklingen mot en auktoritär stat som pågår i USA är det klokare att fokusera på EU och Sverige. De kan visa vägen genom att implementera ett ekonomiskt system som är mer rättvist, transparent och demokratiskt kontrollerat.

Herdemarken - kulturens konstruerade landskap

Herdemarken är synonymt med den kulturella terräng vi rör oss i, men vi tror ofta att den är naturlig och oföränderlig. I själva verket är den formad av människors beslut, maktstrukturer och incitament som utgörs av vårt TIKA-arv. Låt oss härleda TIKA!

TIKA1 står för tankar och idéer som utvecklar kommunikation och agerande – det är paradigmet som formar vårt förhållningssätt.
TIKA2 står för tillbörlig incitamentvalens som utvecklar karaktär och aktioner – det är förhållningssättet som formar våra direkta responser.

TIKA1 (paradigmet) styr våra impulser och reaktioner. Det handlar om de större besluten, de strukturer som ligger till grund för hur vi tolkar världen.

TIKA2 (förhållningssättet) styr våra stimuli och responser.
Det handlar om våra direkta handlingar och aktioner i den kulturella kontext vi befinner oss i.

Genom Bildningsrevolutionen, med dess steg av medvetande, förståelse, kontemplation och internalisering, förändras både TIKA1 och TIKA2. När internaliseringen sker, harmonierar våra spontana responser med TIKA1 eftersom karaktären har förfinats. Bildningsrevolutionen är verktyget för att omskapa den kulturella terrängen, omforma TIKA och kalibrera våra spontana responser så att de harmonierar med en mer visdomsfull värld.

Vill vi ha en ny herdemark, måste vi koda om kulturen genom ett nytt TIKA.

Genom ett felaktigt TIKA – Ego- och OrganisationsEgoparadigm – har Systemledarskapet format en parasitär finansiell kultur som orsakar omfattande Planet- och folkskada. Vi behöver rekonstruera den finansiella kulturen (vårt TIKA-arv) genom TIKA-förnyelse, ett Planet- och folknyttoparadigm – en process:

Medvetandegöra – Förstå att kulturen vi lever i är en produkt av ett äldre TIKA. Läs bloggserien ”När finansiella parasiter får härja”.
Dekonstruera – Identifiera vilka delar av arvet som är skadliga och vilka vi vill behålla.
Om- och nykonstruera – Skapa en herdemark där status, incitament och empati formas utifrån visdom: Planet- och folknytta.

När Sanningar Utmanas – Från Galileo till Det Ekonomiska Systemet

Historien visar att alla stora förändringar har börjat med att någon ifrågasatt en ”självklar sanning”. Idag gör vi detsamma med det ekonomiska systemet, där privata banker har makten att skapa pengar och styra ekonomins flöden. Det är dags för ett paradigmskifte.

När Galileo Galilei utmanade kyrkans världsbild och hävdade att jorden kretsar kring solen, mötte han hårt motstånd. Han tvingades avsäga sig sin teori och sattes i husarrest på livstid. Men sanningen kunde inte tystas – och i dag vet vi att han hade rätt. Andra paradigm-utmanare har mött liknande reaktioner:

Copernicus revolutionerade astronomin genom att flytta universums centrum från jorden till solen.
Darwin ifrågasatte den religiösa världsbilden med sin evolutionsteori.
Einstein bröt med Newtons fysik och förändrade vår förståelse av tid och rum.
Hyman Minsky visade hur finansmarknaderna skapar instabilitet – men ignorerades av ekonomiska institutioner i årtionden.

Alla dessa idéer stötte på massivt motstånd från den etablerade ordningen – eftersom de hotade de maktstrukturer som byggt sin legitimitet på den gamla världsbilden.

Dekonstruering

Primärt måste vi dekonstruera den parasiterande kärnan i den nuvarande destruktiva finansiella strukturen:

Banker får inte längre skapa pengar → Fusksubventioner försvinner och de får verka under konkurrensens villkor precis som vanliga företag:

Detta eliminerar deras monopol på kreditbaserad penningexpansion och därmed den inbyggda skulddrivna inflationen.
Privata banker måste nu låna ut befintliga pengar eller låna upp och låna ut på marknadens villkor, vilket innebär att de blir verkliga förmedlare av kapital istället för pengaskapare.

Affärsbanker och investmentbanker separeras:

Förhindrar att bankernas spekulationsverksamhet (investment banking) backas upp av statliga garantier.
Stoppar risken att hushålls- och företagsinsättningar används för att spekulera på finansmarknaderna.
Eliminering av ”too big to fail”-problematiken, eftersom investmentbankerna inte längre kan använda kundernas pengar som en säkerhetskudde för sina riskfyllda affärer.

Nästa blogg

I nästa blogg ”Den Finansiella folkkammaren tar över – omstruktureringen” fördjupar vi oss i uppbyggnaden av en ny finansiell struktur och incitamentvalens som korrelerar med visionsnarrativet.

Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja – del 4

Johan D — Tue, 04 Mar 2025 06:39:31 +0000

Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 4

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Vi utforskar det historiska narrativet, nuet och framtiden genom en grundläggande fråga: Vad var/är/blir ont och vad var/är/blir gott?

Under de senaste årtiondena av 1900 – talet började Tre Gigantiska skuldberg – Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden – till våra barn, barnbarn och kommande generationer eskalera. Inledningsvis kommer jag fördjupa mig i tre segment som kraftigt bidragit till uppbyggnad av skuldbergen: det fossila, det finansiella och den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer. I bloggen Systemledarskap, Integritets-brott och systemondska – vår fossila värld! granskades Den fossila sektorn.

I denna blogg gör vi en djupdykning i den finansiella sektorn. Ämnet är komplext och därför lanserar jag ett antal bloggar om just detta. Denna blogg – den fjärde – avslutar serien.

Bloggserie

Lite historia och M2’s roll

Parasitära strukturer etableras

Girighetsskuldens utveckling och otillbörlig allokering av pengar

Konsekevenser för den lilla människan – denna blogg

Kort resumé del 1, 2 och 3 i bloggserien

I del 1 – Lite historia och M2’s roll – blev slutsatsen att finansiella kriser i modern tid föregås av penningexpansion, ökning av M2, vilket resulterar i en dramatisk tillgångsinflation snarare än en bredare realekonomisk expansion. I del 2 belyste vi hur Systemledarskapet riggade parasitära strukturer, den finansiella spelplanen och flyttade succesivt över kontrollen av M2 från centralbankerna till sig själva – Världens största blåsning! I del 3 analyserade vi flödet i den Trippla blåsningen och blev medvetna om detta pyramidspels upplägg. Ett upplägg som också benämns Finansparasiternas Djävulska cirkularitet. I denna blog tittar vi närmare på konsekvenserna av denna cirkularitet!

Kort repetition - Den globala Skuldsättningen

Genom den systematiska riggningen (läs del 2 ) av de parasitära finansiella strukturerna har bankerna i princip fått ett monopol på att skapa pengar – ett monopol de tillskansat sig på laglig väg.

För att hålla finansparasiternas system vid liv måste M2 ständigt expandera (läs del 3 ), vilket oundvikligen leder till ökad skuldsättning. Resultatet? En värld som bågnar under en Gigantisk Girighetsskuld – en skuld som, om inget förändras, skickas vidare till våra barn och barnbarn.

Vi lever i EXPLOSIVA SYSTEMFEL – både ekonomiska och ekologiska. Systemfel som med jämna mellanrum kulminerar i KONTINENTALREGIONALA APOKALYSPER och EKONOMISKA BUBBLOR som briserar. Och vi saknar den resiliens som krävs för att hantera dem. Ansvaret och skulden för dessa systemfel ligger helt och hållet på Systemledarskapet.

När du läser denna blogg, håll bild 1 i färskt minne. Den visar den totala skulden i biljoner dollar. Här i del 4 är min ambition att besvara den avgörande frågan: Vart tar pengarna vägen?

Källa Total skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Inkomster till världens befolkning

Så låt oss följa pengarna och börja med den globala inkomstfördelningen. Bild 2 illustrerar detta tydligt.

En stor del av M2-expansionen har kanaliserats in i inkomster, men fördelningen är allt annat än rättvis. Vid mätningens början 1980 låg de globala inkomsterna på 9,28 biljoner USD – år 2023 hade de ökat till 45,59 biljoner USD. En femfaldig ökning, driven till stor del av den expanderande penningmängden (M2).

Källa: World Inequality Database (WID)

Bild 3 illustrerar hur de totala inkomsterna i världen fördelas mellan olika befolkningsgrupper vid olika tidpunkter:

De 50% fattigaste
De 10% rikaste
De resterande 40%

Befolkningstillväxt inom grupperna (1980–2020):

De 50% fattigaste ökade från 2,22 miljarder till 3,94 miljarder (+77,48%).
De 10% rikaste ökade från 0,44 miljarder till 0,79 miljarder (+79,55%).
De resterande 40% ökade från 1,78 miljarder till 3,15 miljarder (+76,97%).

Alla grupper växer ungefär lika mycket i procent – men inkomstökningen är brutalt ojämn. Mellan 1980 och 2020:

De fattigaste 50% fick en inkomstökning på 2,6 biljoner USD.
De rikaste 10% fick en inkomstökning på 16,5 biljoner USD.

Skillnaden i absoluta tal är gigantisk! Även om alla grupper har vuxit procentuellt sett, är den reella inkomstökningen extremt koncentrerad till toppen av fördelningspyramiden.

Källa: World Inequality Database (WID)

Bild 4 visar hur de totala inkomsterna i världen fördelas per person mellan olika inkomstgrupper:

De 50% fattigaste
De 40% i mitten
De 10% rikaste
De 1% allra rikaste (notera att denna grupp ingår i de 10% rikaste).

Procentuellt har de fattigaste ökat mest – men den reella förbättringen är försumbar.

De fattigaste 50% ökade sina inkomster med +236,4%.
De rikaste 1% ökade med +189%.

Vad betyder dessa siffror i verkligheten?

De fattigaste startade från en extremt låg nivå (0,66 USD per dag) – vilket innebär att även en stor procentuell ökning inte ger någon ekonomisk trygghet eller förbättrad levnadsstandard i praktiken.
De rikaste 10% tjänade i snitt 74,23 USD per dag år 2020 – vilket är 33 gånger mer än de fattigaste 50%.
Inom de 10% rikaste drar de 1% allra rikaste ifrån ännu mer – de tjänar över 37 gånger mer än resten av de 10% rikaste.

Tillväxten har i praktiken gynnat de redan rika.

För den fattigaste halvan av befolkningen har inkomstökningen i absoluta tal varit nästintill obefintlig.
De rikaste 1% har däremot ökat sina inkomster dramatiskt, vilket har förstärkt den ekonomiska ojämlikheten.
Den dagliga inkomstökningen för de 1% rikaste var hela 1 808 USD per dag – en astronomisk skillnad jämfört med de fattigaste.

Den globala ekonomiska tillväxten har varit extremt skev – den fattigaste hälften av världens befolkning ser små förändringar, medan de allra rikaste accelererar ifrån i en takt som ökar klyftorna dramatiskt.

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population

Djupare analys med Koppling till M2-expansionen

Om expansionen hade gynnat alla lika, skulle inkomstökningarna vara mer jämnt fördelade. Men det vi ser i verkligheten är något helt annat – de rikaste har dragit ifrån, medan de fattigaste halkar efter.

Vad betyder det?

Det faktum att höginkomsttagarna har sett oproportionerligt stora inkomstökningar tyder på att de haft större möjligheter att kapitalisera på den ekonomiska tillväxten.
M2-expansionen har inte sipprat ner genom ekonomin, utan samlats i toppen av fördelningspyramiden.

Varje gång en finanskris slår till, reagerar regeringar och centralbanker genom att pumpa ut pengar i systemet via olika stimulanser, exempelvis genom kvantitativa lättnader (QE). M2-expansionen och centralbankernas räddningspaket har inte varit neutrala – de har gynnat de som redan hade mest och accelererat inkomst- och förmögenhetsklyftorna.

Ännu bredare M2-analys inkluderar BNP

Bild 5 bekräftar att lönernas andel av BNP har ökat globalt över tid. Vid en första anblick kan det verka positivt – en större del av ekonomin går till arbete snarare än till kapitalägare. Men här kommer den avgörande frågan: Vem är det egentligen som får dessa löneökningar? Den verkliga fördelningen avslöjar en annan sanning:

Eliten på arbetsmarknaden absorberar löneökningarna, medan låginkomsttagarna får en marginell eller obefintlig förbättring.
Oavsett om pengarna kommer från M2-expansion eller andra tillväxteffekter av BNP, allokeras de systematiskt uppåt.
Höginkomsttagare och kapitalstarka grupper drar ifrån, och de fattigaste halkar allt längre efter.

Källa: World Inequality Database (WID), BNP hämtad från World Bank, constant 2015, justerad till constant 2023 genom en förenklad metod där jag antar en global inflationstakt på 3%.

Och hur är det då med förmögenheten?

Förmodligen har du redan listat ut att när inkomsterna allokeras till de rikaste 10% så allokeras ju förmögenheten där också, med en skillnad, den ackumuleras uppåt, år ut och år in. Men de största effekterna kommer från kapitaltillväxt och investeringar. M2-expansion och tillgångsinflation förstärker förmögenhetskoncentrationen, eftersom kapitalägare gynnas oproportionerligt. Teknologi och globalisering skapar nya tillgångsvärden, men dessa ansamlas också i denna gruppering.

Den absoluta ökningen i förmögenhet från 1995 till 2023 är:

De 10% rikaste: +364 biljoner USD
De 50% fattigaste: +11,4 biljoner USD

Det innebär att de rikaste 10% har ackumulerat över 32 gånger mer förmögenhet i absoluta tal än de fattigaste 50% under denna period på 28 år. Notera att inkomsterna under perioden 1980 – 2018, under 38 år ökade 33 gånger. En gissning indikerar att förmögenheten under 38 år kanske hade ökat 40 gånger mer för de 10% rikaste jämfört med de fattigaste.

Bild 6 visat tydligt hur den reella förmögenhetsökningen tillfaller de 10 % rikaste över tid samtidigt som de fattigaste knappt har sett någon förändring alls.

Källa: World Inequality Database (WID)

Låt oss nu se hur de 1% rikaste klarar sig? Hur ackumuleras deras förmögenhet?

Den absoluta ökningen i förmögenhet från 1995 till 2023 för de 1% rikaste: +180,13 biljoner USD (deras andel inom de 10% rikaste) och de 50% fattigaste: +11,39 biljoner USD. Det innebär att de rikaste 1% har ackumulerat över 15,8 gånger mer förmögenhet i absoluta tal än de fattigaste 50% under denna period på 28 år. Slutsatser:

De rikaste 1% spelar i en helt annan ekonomisk dimension – medan förmögenheten hos de fattigaste knappt förändras, exploderar den i toppen.
Kapitalavkastning, tillgångsinflation och ränta-på-ränta-effekter skapar en exponentiell uppåtgående spiral för de som redan äger tillgångar.
Den rikaste 1% har nu tagit en större del av världens förmögenhet än någonsin tidigare, medan den fattigaste halvan av befolkningen knappt har sett någon förändring alls.

Förhållandet mellan de 10% rikaste och de 1% rikaste (1995–2023).

1995 kontrollerade de 1% rikaste 47,8% av förmögenheten inom de 10% rikaste. 2023 hade denna andel ökat till 48,99%. Det innebär att de 1% rikaste har stärkt sitt grepp inom den rikaste 10%-gruppen med 2,5% under perioden. Bild 7.

Såsom vårt ekonomiska system är riggat är förmögenhet inte bara en spegling av inkomst – det är ett självförstärkande system där de som redan har kapital behöver göra väldigt lite för att se det växa, medan de utan kapital har det nästan omöjligt att bygga upp någon ekonomisk trygghet alls.

Källa: World Inequality Database (WID)

Hur fördelas då förmögenheten per person i världen?

När vi tittar på Market-Value National Wealth per person blir det tydligt hur brutalt ojämlikheten ser ut. Det är i bild 8 VERKLIGHETEN manifesteras och De Finansiella Parasiternas Djävulska cirkularitet visar sitt ondskefulla ansikte. 2023 hade varje person i genomsnitt:

De 50% fattigaste: 3 614 USD
De resterande 40%: 51 860 USD
De 10% rikaste: 634 844 USD

Vad innebär detta? Jo, en person inom de 10% rikaste har 176 gånger mer förmögenhet per person än någon i de 50% fattigaste. Även de resterande 40% har 14 gånger mer per person än de fattigaste. Förmögenhetstillväxten sker inte genom en jämlik process – pengarna ackumuleras i toppen av pyramiden och ojämlikheten ökar!

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population

Många förknippar de fattigaste 50% med absolut fattigdom, vilket gör att siffran 3 614 USD per person kan verka hög. Men det handlar om ett genomsnitt, vilket innebär att det även inom denna grupp finns stora skillnader. Se förklaringar i pop-ups.

Detta visar en viktig poäng, förmögenhet är inte bara en reflektion av inkomster, utan en mekanism som multiplicerar och förstärker ojämlikhet. När en grupp väl är på insidan av kapitalägandets värld, växer deras resurser exponentiellt, medan de som saknar kapital knappt har en chans att bygga upp förmögenhet alls. Med andra ord – den globala förmögenheten växer, men de fattigaste halkar efter mer för varje år. Bild 9 visar hur de 1% rikaste ökar sin förmögenhet inom gruppen – de 10% rikaste.

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population

vad är ont och vad är gott?

Dags att runda av serien ”Girighetsskulden ökar när finansparasiterna får härja fritt!” och det är ingen slump att jag avslutar med en blogg som visar vart pengarna faktiskt tar vägen.

De parasitära finansiella strukturerna är genialiskt konstruerade för att gynna ungefär 81 miljoner människor (1%, 2023) och deras 728 miljoner följare (9%, 2023) – medan de övriga 7,3 miljarder människorna lämnas att bära bördan av systemets obalanser och kriser.

Konsekvenserna för de övriga?

De fattigaste 50% kämpar för överlevnad i en ekonomi där deras arbete skapar värde, men där de inte får del av vinsterna.
De resterande 40% står still eller pressas neråt, då bostadspriser, skuldsättning och levnadskostnader ökar snabbare än deras inkomster.
Medelklassen eroderas, eftersom kapitalets makt koncentreras alltmer hos en ekonomisk elit som blir självförsörjande genom tillgångsinflation och passiva kapitalinkomster.
Planetens resurser utarmas i jakten på oändlig tillväxt, samtidigt som de ekonomiska strukturerna gör det nästintill omöjligt att förändra systemet inifrån.

I tre pop-ups försöker jag beskriva betydelsen av detta.

Den globala ordningen är upp och ner. De som producerar värde (arbetare, småföretag, jordbrukare, vårdpersonal, lärare) får en allt mindre andel av det de skapar. De som skapar finansiella strukturer för att extrahera värde (spekulanter, banker, hedgefonder, storbolagsledningar) suger upp vinsterna utan att tillföra något reellt värde tillbaka till samhället.

Slutsatsen är obestridlig: Den finansiella parasitismen är inte en bieffekt – den är själva systemet: den göder ojämlikheten; den eldar på krig och konflikter; den driver miljöförstörelse och klimatkatastrofer och den upprätthåller svält, sjukdomar och global misär. Planet- och folkskadan är enorm!

Vad är då ont? Och vad är ont? För mig lämnar denna blogg inget utrymme för tolkning. DETTA ÄR SYSTEMONDSKA!

Nästa blogg - ett tudelat ekonomiskt system

The Heapple som koncept innehåller filosofin Pro Bono livet och Godhetens expansion, en strategiskt operativ plan. Expansionen utår från tre revolutioner: Bildningsrevolutionen, Den Mjuka revolutionen och Den Ekonomiska revolutionen. Tre målområden är fastslagna: Bättre tillväxt, Godare välstånd och Ökad livskvalité för alla.

Godhetens expansion innehåller delkonceptet Underbara visioner och inom det lanseras expansiva och progressiva förslag – två framtidsorienterade bloggar finns publicerade: Den Mjuka Revolutionen Vitaliserar Demokratin Genom Folkikrati, Del 1 och del 2.

Min tanke var att skriva om den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer men den bloggen skjuter jag lite på framtiden. Stora delar av den är inte så upplyftande och det är mycket roligare att skriva om Underbara visioner som expanderar godheten! Därför handlar nästa blogg om Ekonomirevolutionen och förslaget: Ett tudelat ekonomiskt system.

Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja – del 3

Johan D — Thu, 27 Feb 2025 05:02:43 +0000

Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 3

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Vi utforskar det historiska narrativet, nuet och framtiden genom en grundläggande fråga: Vad var/är/blir ont och vad var/är/blir gott?

I denna blogg gör vi en djupdykning i den finansiella sektorn. Ämnet är komplext och därför lanserar jag ett antal bloggar om just detta. Just nu lutar det åt fem.

Bloggserie

Lite historia och M2’s roll

Parasitära strukturer etableras

Girighetsskuldens utveckling och otillbörlig allokering av pengar – denna blogg

Konsekevenser för den lilla människan och projiceringens missriktade fokus

Det Tudelade ekonomiska systemet och M2’s nya roll

Kort resumé del 1 och 2 i bloggserien

I del 1 – Lite historia och M2’s roll – blev slutsatsen att finansiella kriser i modern tid föregås av penningexpansion, ökning av M2, vilket resulterar i en dramatisk tillgångsinflation snarare än en bredare realekonomisk expansion. I del 2 belyste vi hur Systemledarskapet riggade parasitära strukturer, den finansiella spelplanen och flyttade succesivt över kontrollen av M2 från centralbankerna till sig själva – Världens största blåsning! I denna blog tittar vi närmare på konsekvenserna av denna blåsning!

Den globala Skuldsättningen

Grundförutsättningen för att skapa pengar i modern tid är kreditexpansion. Genom riggningen av Parasitära strukturer har bankerna i princip monopol att skapa pengar, ett monopol de har tillskansat sig på laglig väg. För att göda parasiterna måste M2 hela tiden öka, vilket innebär att skulden ökar. Se bild 1 nedan.

Detta självdestruktiva system är så etablerat att det är få som ifrågasätter det på allvar, varken forskare eller centralbanksföreträdare. Det får bara fortgå! För mig är detta ondska eftersom så många far illa av dess konsekvenser.

När M2 investeras i spekulation blir cirkulariteten destruktiv – pengar koncentreras otillbörligt, skapar bubblor och leder till stagnation och kriser. Icke-produktiva investeringar skapar en självförstärkande spekulationsbubbla där kapital koncentreras till finanssektorn och tillgångspriser drivs upp utan att skapa verkligt värde.

I Den Tudelade ekonomin kommer M2 primärt investeras i produktiva tillgångar, då skapas en progressiv ekonomisk cirkularitet där pengar föder nya pengar genom arbete och innovation. Produktiva investeringar skapar en självförstärkande ekonomisk cirkel där pengar genererar arbete, innovation och framtida vinster.

Källa Total skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Begrepp och fenomen som är bra att känna till

Beroende på hur stor förståelse du som läsare har av det ekonomiska systemet har jag valt att puplicera ett antal pop-ups nedan för den som behöver komplettera sina förkunskaper.

Scenario	Lånebelopp	Utlåningsränta	Upplåningsränta	Räntenetto	Bankseigniorage
Bank med bankseigniorage	2 milj. kr	4%	0% (gratis pengar)	80 000 kr	80 000 kr (100% seigniorage)
Bank utan bankseigniorage	2 milj. kr	4%	2% (upplåningskostnad)	40 000 kr	0 kr (ingen seigniorage)

Finansiella Parasiter blåser oss trippelt - ett pyramidspel

Det finansiella systemets genialitet ligger i dess otillbörlighet – ett system där de inte bara överlever kriser, utan även tjänar på dem.

När en kris slår till och systemet kollapsar under sin egen spekulation, då kliver stater och centralbanker in med massiva räddningspaket och ökar M2 för att undvika total härdsmälta. Officiellt handlar det om att ”rädda ekonomin”, men i verkligheten är det finanssektorn som räddas först. Se pop-up ovan, ”Kvantitativa lättnader – QE.”

Och här kommer den verkliga finurligheten i Världens största blåsning – ett pyramidspel i tre steg:

Först skapar de bubblan – Banker och finansiella institutioner eldar på spekulation och riskfyllda investeringar under högkonjunkturer. M2 sväller, pengar flödar, och vinsterna privatiseras till de som sitter högst upp i systemet.
Sedan kraschar de systemet – Tillgångspriser imploderar, krediter fryser, och recessionen slår till. De på toppen har redan tagit sin vinst och lämnar oss andra med skulderna. Det är härifrån uttrycket förlusterna socialiseras härstammar. Stater och centralbanker har ”inget val” annat än att rädda finanssektorn – samma aktörer som orsakade krisen.
Slutligen tjänar de på återuppbyggnaden – När räddningspaketen väl är på plats, tjänar de pengar på administrationen av nödkrediter, skuldhantering och räntedifferenser. De säljer tillbaka skulderna till ekonomin – med ränta. Vinsterna privatiseras igen!

Precis som i ett pyramidspel finansieras de på toppen av dem längre ner i hierarkin. De som kommer in sist – vanliga människor och skattebetalare – sitter fast med skulderna när spelet kollapsar.

Resultatet? De tjänar pengar på vägen upp, de blir räddade när det kraschar, och sedan tjänar de pengar på återuppbyggnaden. Världens störtsa blåsning är egentligen en trippel blåsning – och vi är de som betalar notan. Låt oss titta närmare på detta!

Finansparasiternas djävulska cirkularitet

Bilden nedan visar tydligt hur skulderna inom den finansiella sektorn och de icke-finansiella företagen ökade markant under 2008, medan statsskulderna började stiga kraftigt från 2009 och framåt. Genom bokföringstekniska manövrar sköts staternas direkta skuldsättning upp – centralbankerna absorberade stora mängder skuld genom kvantitativa lättnader (QE) och statliga garantier som realiserades först senare. När dessa åtgärder successivt övergick i direkta stimulanspaket och lånefinansierade insatser började statsskulderna öka i snabb takt.

Källa Totala skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Bubbla 1: Finanskrisen 2008 – Subprimekraschen och globala bankkrisen (~2001–2009)

1. Bubblan blåses upp (2001–2007)

Efter dotcom-kraschen (2000–2002) sänkte Federal Reserve räntorna kraftigt för att stimulera ekonomin.
Banker och investerare blåste upp en bostadsbubbla, där subprimelån (hög risk, låg kreditvärdighet) blev en enorm spekulationsdrivare.
Finanssektorn paketerade dessa lån i värdepapper (CDO:er), vilket gjorde att risken spreds globalt. Detta var en mycket riskfylld mekanism, se pop-ups nedan.
M2-expansionen gick in i fastigheter och derivatmarknader, medan realekonomin fick små effekter.
Banker och investerare tjänade enorma vinster genom att belåna och sälja dessa strukturerade produkter.

2. Systemet kraschar (2007–2009)

Bostadsbubblan spricker när räntehöjningar gör att subprimelåntagare börjar fallera.
Banker och investerare inser att deras värdepapper (CDO:er) är värdelösa, och likviditetskrisen slår till.
Lehman Brothers kollapsar (september 2008), vilket utlöser en kedjereaktion av kreditfrysningar och börsras.
Stater och centralbanker tvingas rädda finanssektorn genom massiva stödpaket och statliga ingripanden (TARP i USA, räddning av AIG och flera banker).

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (2009–2010)

För att stoppa krisen sänks räntorna till rekordlåga nivåer, och centralbankerna startar kvantitativa lättnader (QE).
Bankerna räddas, men skulden flyttas över till staterna, vilket ökar statsskulderna markant. Se grön linje och pil i bild 2 ovan.
Istället för att gå till realekonomin hamnar mycket av M2-expansionen återigen i finanssektorn.
Eurokrisen börjar ta form, eftersom flera europeiska länder redan hade hög skuldsättning – och nu får ännu högre statsskulder.

Bubbla 2: Eurokrisen – Statsskuldkrisen i EU (~2010–2015)

1. Bubblan blåses upp (2009–2011)

Eurozonens strukturella obalanser blev tydliga när södra Europas länder (Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Irland) fick exploderande statsskulder efter att ha räddat sina banker.
Marknaderna börjar tvivla på dessa länders återbetalningsförmåga, vilket leder till stigande räntor på deras statsobligationer.
ECB och EU lanserar nödlån, men förutsätter att länderna ska skära i sina utgifter genom åtstramningspolitik (austerity).

2. Systemet kraschar (2011–2013)

Grekland står på randen av statsbankrutt (2010–2012) och får räddningspaket från EU och IMF, men krisen sprider sig.
Irland, Portugal, Spanien och Italien hamnar också i ekonomisk kris på grund av stigande räntor och bankproblem.
De räddningsprogram som erbjuds kräver hårda åtstramningar, vilket fördjupar recessionen i Europa.
Arbetslösheten skjuter i höjden, ekonomin stagnerar och social oro bryter ut.

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (2013–2015)

ECB:s chef Mario Draghi lovar att ”göra vad som krävs” för att rädda euron, vilket lugnar marknaderna.
ECB lanserar kvantitativa lättnader (QE) för första gången, vilket leder till billigare krediter.
De strikta budgetnedskärningarna håller tillbaka tillväxten i södra Europa, men eurozonen stabiliseras till slut.
Skulden flyttas från perifera länder till ECB:s balansräkning – en ny bubbla börjar byggas upp.

Låt oss nu analysera nästa kris

M2-expansionen under 2010-talet har inte primärt gått till realekonomisk utveckling, utan till tillgångsinflation och spekulation. Från 2016 och framåt ser vi en markant ökning av skuldsättning hos stater (grön linje) och icke-finansiella företag (lila linje). Men oavsett vad dessa sektorer använder lånen till, hamnar räntor och avgifter alltid i finanssektorn. Den finansiella sektorn vinner alltid – de skapar inte produktivt värde, men tar ut en konstant del av kapitalflödet i form av avgifter och räntor.

Källa Totala skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Bubbla 1: Finanskrisens efterspel och 2010-talets spekulationsbubbla (~2010–2020)

1. Bubblan blåses upp (2010–2019)

Efter finanskrisen 2008 skapade centralbanker extremt låga räntor och QE, vilket drev på en lång spekulativ boom.
M2-expansionen kanaliserades till aktiemarknaden, fastigheter och företagsuppköp, istället för realekonomin.
Börsindex sköt i höjden, bolag belånade sig för att köpa tillbaka egna aktier, och fastighetspriser exploderade.
Banker och investerare privatiserade vinsterna genom en ohejdad tillgångsinflation.

2. Systemet kraschar (2020–Q2 2020)

Covid-pandemin slår till, vilket skapar global panik och snabbast fallande börserna i modern tid.
Företag och hushåll får svårt att betala lån och likviditeten fryser – centralbankerna panikreagerar.
Snabbaste börskraschen i modern tid, det finns inga reserver för att absorbera chocken.
Stater och centralbanker panikreagerar med massiva räddningspaket och mer QE.

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (Q3 2020–2021)

Centralbanker sänker räntorna till noll eller negativa nivåer.
M2-expansionen tar fart igen, denna gång i form av direkta stimulanser: helikopterpengar, företagsstöd och billiga krediter.
Kapitalet cirkulerar återigen i finanssektorn, inte i realekonomin, vilket skapar en ny spekulationsvåg.
Tillgångsinflationen eskalerar igen – men denna gång i en ekonomi som redan är full av obalanser.

Bubbla 2: Leveranskedjebubblan och real inflation (~2021–2023)

1. Bubblan blåses upp (2021–2022)

Efter pandemin ökar efterfrågan kraftigt, men värdekedjorna är försvagade och klarar inte att hänga med.
Flaskhalsar i produktionen skapar reell inflation, vilket förstärks av den tidigare M2-expansionen.
Finanssektorn spekulerar vidare i fastigheter, råvaror och börsen, vilket eldar på inflationen ytterligare.

2. Systemet kraschar (2022–Q1 2023)

Inflationen når extrema nivåer, och nu tvingas centralbankerna istället höja räntorna aggressivt.
Tillgångspriser börjar falla – börsen kraschar (S&P 500 föll med 19% under 2022 och Nasdaq Composite (USA) index minskade med 33%), fastighetsmarknaden stagnerar, kryptomarknaden kollapsar.
Banker med högt belånade positioner hamnar i kris (Silicon Valley Bank, Credit Suisse).
En ny recession hotar, men denna gång är det en inflationsbubbla som spricker pga. brott i värdekedjorna – inte en tillgångsbubbla driven av QE.

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (2023–från Q3 och framåt)

Denna gång sätts inte QE in på samma sätt som tidigare, eftersom inflationen fortfarande är hög.
Silicon Valley Bank och Credit Suisse kollapsar, men regeringar och centralbanker ingriper för att stabilisera systemet.
- I USA garanteras SVB:s insättare, trots att banken egentligen inte var ”too big to fail”.
- I Schweiz genomförs en snabb räddning där Credit Suisse tvångsförvärvas av UBS med stöd från regeringen och centralbanken.
Marknaden stabiliseras, men systemproblemen kvarstår – detta blev en ”soft landing” snarare än en total kollaps.
Kapitalet letar sig tillbaka till spekulation eftersom aktörer ser att systemet fortfarande räddas vid kris.

Den Trippla blåsningen fungerar i alla kriser

Oavsett vad som utlöser en kris – en bubbla, en statsskuldkris, en global pandemi – så fungerar finanssektorns mekanism på samma sätt. De blåser upp spekulationen och tjänar på det. När det kraschar, får de räddningspaket. Sedan tjänar de pengar på att hantera krisen och skulderna.

Tänk på att allt är konstruktioner. Bild 3 visar förhållandet mellan total skuld och BNP/GDP. Vilken idiot som helst fattar att detta inte går ihop. Den blåa linjen måste betalas i from av räntor och amorteringar och då behöver värdet av den oranga linjen – som är summan av varor och tjänster* – öka kraftigt. Det gör den inte då M2 allokeras otillbörligt. Konstruktionen är genialiskt ond! Och Systemledarskapet älskar den för den gynnar dem partiellt.

*Summan av varor och tjänster benämns också tillväxt. Tyvärr är det så att eftersom det finansiella systemet är parasiterande är stora delar av tillväxten också parasiterande. I The Heapple som koncept är ett målområde Bättre tillväxt, vilket handlar det om att göra tillväxten rumsren.

källa GDP/BNP: Word bank. Källa Total skuld: IIF – IInstitute of nternational Finance

vad är ont och vad är gott?

Vad är ont och vad är gott? Under de senaste decennierna har Systemledarskapet byggt upp en finansiell struktur som, under sken av tillväxt och välstånd, i själva verket har utformats för att utnyttja både människor och vår planet. Genom medvetna beslut och strategier har dessa makthavare skapat en parasitär mekanism som suger ut resurser, lämnar majoriteten i skuld och beroende eller utanför M2-systemet. Medvetet använder jag en stark vokabulär då konsekvenserna av detta är fruktansvärda och generationstransformativa. Planet- och folkskadan är enorm! Det är därför jag döpt detta ekorrhjul till De Finansiella Parasiternas Djävulska cirkularitet.

I denna jävulska cirkularitet befinner vi oss just nu i skede 1 – bubblan blåses upp – och det är en tidsfråga innan skede 2 – systemet kraschar – tar vid. Sen är det svårt att sia om vad som är den ”tändande gnistan” för skede 2. Men en sak vet jag, i slutänden är det den lilla människan och vår planet som får betala priset. Inte de som orsakar krascherna. Det ligger inbyggt i det ekonomiska systemets parasitära anatomi!

I näst blogg Konsekevenser för den lilla människan och projiceringens missriktade fokus fördjupar vi oss i följderna av denna Systemondska.

Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja – del 1

Johan D — Tue, 25 Feb 2025 09:03:43 +0000

Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 1

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Vi utforskar det historiska narrativet, nuet och framtiden genom en grundläggande fråga: Vad var/är/blir ont och vad var/är/blir gott?

Under de senaste årtiondena av 1900 – talet började Tre Gigantiska skuldberg – Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden – till våra barn, barnbarn och kommande generationer eskalera. Inledningsvis kommer jag fördjupa mig i tre segment som kraftigt bidragit till uppbyggnad av skuldbergen: det fossila, det finansiella och den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer. I bloggen Systemledarskap, Integritets-brott och systemondska – vår fossila värld! granskades den fossila sektorn.

I denna blogg gör vi en djupdykning i den finansiella sektorn. Ämnet är komplext och därför lanserar jag en serie bloggar om just detta. Förmodligen tre eller fyra.

Personlig reflexion - Den ekonomiska revolutionen

Den Ekonomiska revolutionen handlar om att implementera ett Tudelat Ekonomiskt system som inkluderar alla. Det råder inget tvivel om att det nuvarande systemet är djupt otillbörligt. Att Systemledarskapet har låtit detta parasitära system fortgå, trots dess destruktiva påverkan på både vår planet och vår sociala gemenskap, är för mig ofattbart. Lika obegripligt är det att Centralbanker och majoriteten av Nobelprisets kandidater och vinnare fortsätter försvara alternativt forskar om detta regressiva ekonomiska system.

Idén om ett Tudelat Ekonomiskt system är inte ny, men de perspektiv och den omfattning jag lanserar i The Heapple har, såvitt jag vet, aldrig tidigare föreslagits som en helhet.

Blogginnehåll

Lite historia och M2’s roll – denna blogg

Parasitära strukturer etableras

Girighetsskuldens utveckling och otillbörlig allokering av pengar

Konsekevenser för den lilla människan och projiceringens missriktade fokus

Det Tudelade ekonomiska systemet och M2’s nya roll

Lite historia och M2s roll

En resa från byteshandel till digital valuta

Pengar är så fundamentalt för vårt samhälle att vi sällan ifrågasätter vad de egentligen är. Vi arbetar för dem, sparar dem, investerar dem och använder dem som ett mått på värde. Men vad är pengar egentligen? Är det mynt och sedlar, siffror på en skärm, eller något mer abstrakt? För att förstå dagens ekonomiska system och dess kriser måste vi först förstå vad pengar är, hur de skapats historiskt och hur de påverkar våra liv. Och M2s expansion!

pengars ursprung - från byteshandel till digitalt guld

I de tidigaste samhällena existerade inte ”pengar” i den form vi känner idag. Människor bytte varor och tjänster direkt med varandra – två säckar korn mot en get, en timmes hantverksarbete mot en fisk. Problemet? Byteshandel krävde ett dubbelriktat behov: om du hade bröd och ville ha kläder behövde du hitta någon som inte bara hade kläder, utan också ville ha bröd.

Detta problem ledde till framväxten av tidiga former av pengar – saker som accepterades allmänt som bytesmedel. Snäckskal, salt, boskap och ädelmetaller fungerade som pengar i olika delar av världen. Dessa tidiga valutor delade tre grundläggande egenskaper:

De var svåra att förfalska eller manipulera
De kunde delas upp i mindre enheter
De accepterades av många

Så småningom blev metaller, särskilt guld och silver, den dominerande formen av pengar. De var hållbara, sällsynta och universellt värderade. Men att bära med sig stora mängder metall var opraktiskt, och det öppnade dörren för nästa steg: papperspengar.

Pengars funktioner - vad gör något till pengar?

Idag definieras pengar av tre huvudfunktioner:

Värdelagring – Pengar ska kunna behålla sitt värde över tid. En hundralapp ska vara värd ungefär lika mycket i framtiden som idag.
Bytesmedel – Pengar ska fungera som ett allmänt accepterat sätt att handla varor och tjänster.
Räkneenhet – Pengar används för att mäta värde. Vi uttrycker priser och löner i en viss valuta, vilket gör ekonomiska transaktioner smidigare.

Historiskt sett har guld fungerat väl som pengar eftersom det uppfyller alla tre funktionerna. Men moderna pengar, som våra digitala valutor och sedlar, är inte längre kopplade till något fysiskt värde. De fungerar endast för att vi har förtroende för att de gör det.

M2 och penningmängdens betydelse

När vi pratar om pengar idag måste vi också förstå begreppet penningmängd. Centralbanker och ekonomer använder olika mått för att beskriva hur mycket pengar som finns i ekonomin.

M0: Kontanter – mynt och sedlar i omlopp.
M1: M0 + pengar på lönekonton (dvs. omedelbart tillgängliga pengar).
M2: M1 + sparkonton, kortfristiga obligationer och andra likvida tillgångar.

M2 är särskilt intressant eftersom det visar hur mycket pengar som faktiskt cirkulerar i ekonomin, och det har en stark koppling till inflation, bubblor och finansiella kriser. När M2 växer snabbt kan det tyda på överdriven kreditgivning och spekulation. När den krymper kan det signalera en finansiell åtstramning eller lågkonjunktur.

Ett tydligt exempel på detta var under Covid-krisen, då M2 exploderade när centralbanker tryckte pengar för att hålla ekonomier flytande. Resultatet? En våg av inflation och skenande tillgångspriser som vi fortfarande hanterar idag.

M3 och M4 – de större penningmängdsmåtten och deras roll i bubblor

Utöver M2 finns även två bredare mått:

M3: Inkluderar M2 + större tidsbundna insättningar, penningmarknadsfonder och vissa typer av skuldebrev. M3 är en indikator på mer långsiktig likviditet i ekonomin.
M4: Ett ännu bredare mått som omfattar M3 + andra finansiella instrument, exempelvis vissa typer av banklån och obligationer.

Historiskt sett har spekulationsbubblor ofta drivits av en snabb expansion av M3 och M4, då kreditgivningen ökat genom finansiella innovationer och mer komplexa finansiella instrument. Under exempelvis den stora börsbubblan på 1920-talet och fastighetsboomen på 1980-talet spelade M3 och M4 en stor roll genom ökad kreditexpansion och derivathandel.

Kuriosa: Tulpanbubblan (1637) – en av historiens första spekulativa bubblor
På 1600-talet i Nederländerna drevs priset på tulpanlökar upp till extrema nivåer genom spekulation. Folk började köpa tulpanlökar på kredit, vilket på sätt och vis kan ses som en tidig form av M3 eller M4-expansion, även om det inte fanns några centralbanker eller moderna finansiella system. När bubblan sprack förlorade många allt, och det blev en tidig påminnelse om hur snabbt kreditdriven spekulation kan leda till katastrofala följder.

I modern tid har dock den största penningexpansionen skett genom M2. Under finanskrisen 2008 och Covid-krisen 2020 såg vi hur centralbankerna använde kvantitativa lättnader och direkta likviditetsinjektioner för att öka M2, vilket resulterade i en dramatisk tillgångsprisinflation snarare än en bredare realekonomisk expansion.

Penningmängdens cirkularitet - ond eller god?

Progressiv cirkularitet: Kapital som skapar värde
Penningmängdens progressiva cirkularitet uppstår när kapital investeras i produktiva verksamheter, där pengar kontinuerligt återanvänds i den reella ekonomin och skapar en multiplicerande effekt. Detta sker genom:

Arbetskraft: Investeringar i produktion skapar jobb, vilket ger löner till arbetstagare som sedan spenderar pengarna på konsumtion, vilket i sin tur driver efterfrågan och skapar ytterligare arbetstillfällen.
Innovation och effektivisering: Kapital investeras i forskning och utveckling, vilket leder till nya produkter, bättre produktionsmetoder och högre produktivitet.
Ökad köpkraft och konsumtion: Hushåll och företag får tillgång till kredit och investeringar som möjliggör inköp av varor och tjänster, vilket håller ekonomin i rörelse.
Kapitalets multiplikatoreffekt: Genom att pengar återinvesteras i reala tillgångar som infrastruktur, industrier och teknologi skapas en långsiktig ekonomisk tillväxt och stabilitet.

Regressiv cirkularitet: Kapital som stagnerar
Penningmängdens regressiva cirkularitet uppstår när kapital primärt investeras i icke-produktiva tillgångar, där pengar istället koncentreras, passiviseras eller ackumuleras utan att skapa en bredare spridningseffekt i ekonomin. Exempel på regressiv cirkularitet inkluderar:

Spekulation i tillgångar: Kapital riktas mot att köpa befintliga aktier, fastigheter eller andra finansiella instrument utan att skapa nya värden. Detta leder till prisuppgångar snarare än produktionsökningar.
Kapitalansamling utan återföring: När kapitalägare behåller sina vinster inom den finansiella sektorn istället för att investera dem i reala verksamheter, stagnerar cirkulationen av penningmängden.
Fastighetsinflation: När fastigheter köps och säljs i spekulativa syften istället för att hyras ut eller utvecklas, ökar priserna utan att bostadstillgången förbättras. Detta leder till dyrare boende och minskad köpkraft hos hushållen.
Ökad ojämlikhet och minskad köpkraft: Eftersom kapital ackumuleras hos en begränsad grupp investerare, minskar den breda konsumtionskraften i ekonomin, vilket leder till lägre efterfrågan och långsammare tillväxt.

vad är ont och vad är gott?

Så, vad är då resultat och konsekvenser av Penningmängdens cirkulariet:

Progressiv cirkularitet innebär att varje investerad krona genererar ytterligare värde genom att multiplicera sig i den reala ekonomin. Det skapar en positiv spiral där pengar cirkulerar mellan produktion, löner, konsumtion och ny produktion. Penningmängdens progressiva cirkularitet är god!

Regressiv cirkularitet innebär att pengar blir instängda i finansiella system utan att skapa en multiplikatoreffekt i den reella ekonomin. Detta leder till obalanser som ekonomiska bubblor, bostadskris och växande ekonomisk ojämlikhet. Penningmängdens regressiva cirkularitet är ond!

stora frågor

Frågor vi måste ställa oss är: Om M2 har blivit det huvudsakliga måttet för likviditetsökning – hur lyckades de Finansiella parasiterna etablera otillbörliga strukturer? Vad innebär det för framtida finansiella kriser?

Parasiternas härjande – från kortsiktighetens tyranni till livets famn!

Johan D — Wed, 12 Feb 2025 03:10:00 +0000

Parasiternas härjande - från kortsiktighetens tyranni till livets famn!

Det här är en transformativ blogg. Den symboliserar en bro från den grund jag lagt i tidigare bloggar till något mycket roligare – Underbara visioner som visar vägen för Godhetens expansion. Allt det som vi kan göra – om vi vill och bestämmer oss!

Rätt ingång!

Långsiktighetens famn eller fortsätta göda kortsiktighetens parasiter?

Bärande i konceptet The Heapple är Godhetens expansion – tillägnad våra barn och barnbarn. När jag letade efter Rätt ingång till Godhetens expansion kom jag till slutsatsen att det är den systemiska ondskan och exploatering som är roten till förstörelsen av vårt jordklot och de fysiska och psykiska övergrepp vi utsätter varandra för.

Jag upptäckte också en intressant brytpunkt. Det var vid utgången från jägar- och samlarsamhället och i samband med övergången till jordbrukssamhället – för ungefär 10 000 år sedan – som Systemondskan så sakteliga etablerades. Jag hade funnit Rätt ingång! Vi behöver skriva om historien genom att utgå från våra inre energiperspektiv – där vi inte bara analyserar vad som hänt, utan också granskar det genom frågan: Vad har varit gott, och vad har varit ont för människan, samhället och planeten?

I Den Berikande tidsepoken (jägar- och samlarsamhällen) styrdes incitament-valensen av gruppens välbefinnande och långsiktiga överlevnad. Människorna byggde sin värld genom att balansera sina resurser, sitt samhälle och sin själ genom samverkan och samarbete. Det fanns en intuitiv förståelse för att utveckling handlade om planeten, biologisk essens och social gemenskap. TIKA (tankar, idéer, kommunikation och agerande) genomsyrades av Planet- och folknytta. Ondska förekom, men den var situationsbunden, inte systemisk.

Vid ingången till Den Exploaterande tidsepoken (jordbruks-> industri-> och > mediasamhället) förändrades TIKA, som nu alltmer började genomsyras av Ego- och OrganisationsEgonytta. Incitamentvalensen premierade kortsiktighet, vinning, maktkoncentration och systemisk exploatering. Och de senaste 30–40 åren har exploateringen eskalerat med förfärlig fart!

Otillbörlig kortsiktighet har parasiterat på tillbörlig långsiktighet.

Den långsiktiga omsorgen om vår planet har ersatts av rovdrift. Istället för långsiktig stabilitet i ekonomin är det spekulation som prioriteras. Den långsiktiga vördnaden om vår själ har ersatts av manipulation och distraktion

Vi har gått från resiliens till exploatering, från hållbarhet till självförbränning. Och det har skett genom parasiternas dominans.

Vilka är då parasiterna?

Parasiterna är Systemledarskapet som representerar den systemiska ondska som bjuder in parasiterna.

Parasiter existerar genom att äta upp sin värd – de bryter ned och förstör det som bär dem. Systemledarskapet har skapat en struktur och kultur där parasiter får fäste och tillåts dominera, trots att det har pågått länge och i grunden är destruktivt för både människa och planet. Förstörelsen i vårt fall är fruktansvärd och dessutom är den generationstransformativ. Det handlar om:

Planeten värdskap – Exploateras genom fossil energi och resursutvinning tills dess ekosystem kollapsar.
Vår själs biologiska essens värdskap– Fragmenteras genom informationskontroll, manipulation och en kultur som förhindrar reflektion och visdom.
Den sociala gemenskapens värdskap – Undergrävs av ekonomisk spekulation, skuldslaveri och ökad ojämlikhet.

Systemledarskapet refererar till de individer, institutioner och organisationer som innehar makt och ansvar över de system som formar vår värld – ekonomiskt, politiskt, teknologiskt, socialt och miljömässigt. Dessa personer har varit stats- och finansministrar, presidenter, lobbyister och oligarker och ibland vidgas denna skara till att inkludera många fler. I en värld där Planet- och folkskadebalken implementeras ställs de inför skranket, anklagade för Planet- och folkskada, specifikt Integritetsbrott.

Tre parasiter som dränerar livets famn

1. Fossila parasiter – utarmare av vår planet

Värdskap: Planeten

Fossila parasiter livnär sig på jordens lagrade energi och lämnar efter sig klimatförändringar, ekologisk kollaps och en Existentiell skuld som framtida generationer får betala. De har förstört planetens naturliga cirkularitet genom att bryta ned ekosystem snabbare än de kan återhämta sig.

Inre energiperspektiv:

Tärande – Ego- och OrganisationsEgonytta: Kortsynt parasitism – Oljebolag, kolkraft och destruktiv gruvdrift som tömmer planeten för snabb avkastning.
Närande – Planet- och folknytta: Långsiktig visdom – Förnybar energi, cirkulära ekonomier och regenerativa ekosystem.

2. Finansiella parasiter – utsugare av vår sociala gemenskap

Värdskap: Den ekonomiska och sociala strukturen

Finansiella parasiter har förvandlat ekonomin från en stabil grund för folkets välfärd till en spekulativ lekplats för eliten. De har skapat ett system där skulder, snabba vinster och exploatering styr, snarare än produktion och långsiktiga investeringar.

Inre energiperspektiv:

Tärande – Ego- och OrganisationsEgonytta: Kortsynt parasitism – Hedgefonder, kvartalsekonomi, skatteparadis och ekonomiska klyftor som suger ut samhället.
Närande – Planet- och folknytta: Långsiktig visdom – En stabil och rättvis ekonomi där kapital används för att bygga samhällsnytta, inte kortsiktiga spekulationsvinster.

3. Själens parasiter – fragmenterare av vår biologiska essens

Värdskap: Vår perception, våra tankar och vårt väsen

Själens parasiter verkar i det osynliga – de kontrollerar informationen vi ser, tankarna vi tänker och impulserna vi reagerar på. Genom medieindustri, algoritmer och propaganda formas vår verklighetsuppfattning för att passa deras behov.

Inre energiperspektiv:

Tärande – Ego- och OrganisationsEgonytta: Kortsynt parasitism – Sociala medier som belönar ilska, klickbete som förvränger sanningen, en ständigt uppkopplad kultur som hindrar reflektion.
Närande – Planet- och folknytta: Långsiktig visdom – Bildning, kritiskt tänkande och en kultur som stärker vårt TIKA (Tankar, Idéer, Kommunikation och Agerande).

Under Själens parasiter finns flera underkategorier:

Algoritmparasiter – De Digitala herdemakterna som styr vår perception.
Propagandaparasiter – De som manipulerar vår verklighetsuppfattning genom styrda narrativ.
Konsumtionsparasiter – Marknadskrafterna som exploaterar våra begär och statusdrivkrafter.
Ideologiska parasiter – De som förslavar tanken genom dogmer och tribalism.
Farmakologiska parasiter – De som ser människan som en livslång kund snarare än en varelse med potential till helhet och läkande.

Planet- och folknyttoparadigmet - långsiktighetens famn

Men allt detta är inte oundvikligt. Det finns en väg framåt.

Planet- och folknyttoparadigmet är livets famn – en struktur som säkerställer att långsiktighetens visdom kan återta makten från kortsiktighetens parasiter.

Planeten är vår fysiska grund. Vi måste sluta parasitera på den och i stället bygga regenerativa system.
Vår själs biologiska essens är vår kapacitet till expansion och djup. Vi måste återta kontrollen över vår perception och tankevärld.
Vår sociala gemenskap är vår grund för mänsklig utveckling. Ekonomin måste också tjäna folket, inte bara en elit.

Den visdomsfulla tidsepoken

Långsiktighetens famn ger oss möjligheten att älska, skratta, njuta och roa oss i stunden, men det måste vara närande för planeten, vår sociala gemenskap och vår själs biologiska essens.

Långsiktighetens famn ger oss möjlighet att etablera lämplig verksamhet under 1-årsavkastningens regelverk och att de som vill kan tjäna pengar. Men strukturomvandlingar innebär att incitamentvalensen berikar eller är neutral gentemot Planet- och folknytta.

Långsiktighetens famn härbärgerar Visdomens cirkularitet som utvecklar oss – våra väsen – i riktning mot vår själs essens. Bildningsrevolutioen innebär att vi lär av, vi lär om och vi lär nytt!

Jag beskriver en framtid – Den Visdomsfulla tidsepoken, tillägnad våra barn och barnbarn!

Personligt - reflexion lite dåtid

Våra tre så kallade supermakter lever i en förgången tid med ledare och ett TIKA som genomsyras av kolonialismens imperialism. En vecka före murens fall 1989 besökte jag Berlin och stod och beskådade en symbol för ondska. Ja, det var så jag förstod min omvärld i slutskedet på kalla kriget. Vid hemkomsten föll muren, ett nytt TIKA – Glasnost – hade börjat gro och tiden var inne för murens fall. Som 30-åring var jag oerhört glad och tacksam. Det goda hade segrat!

Antalet demokratier i världen steg… och i min värld hade jag aldrig kunnat föreställa mig att vi nu är tillbaka till en tid då antalet auktoritära stater ökar varje år som går. Idag är jag 65 år och tror – i alla fall – att jag förstår lite mer. Och när jag gick på djupet började jag förstå ondskan mer och mer, den systemiska ondskan som breder ut sig. Det är den som bäddar för den direkta ondskan som expanderar i världen.

Personligt - reflexion pessimist och optimist

Jag är både pessimist och optimist!

Pessimist såtillvida att jag tror inte vi kan återställa PPM-halten till runt 280 inom rimlig tid. Kanske till intervallet 325-375, om vi agerar. Jag tror inte heller att nuvarande demokratiska kultur kommer expandera i rikning mot hållbarhet och medmänsklighet, kulturen är inte tillräckligt progressiv.

Tyvärr kommer antalet kontinentalregionala apokalypsor att öka både i antal, intensitet och form (tippingpoints) de kommande åren. Under nuvarande ekonomiska system kommer lånebehoven öka inte bara för att hantera den löpande ekonomiska utvecklingen utan också för att tackla kostnader för kontinentalregionala apokalypser, finansiella bubblor, värdekedjor som störs eller havererar, inflation, krig, pandemier, svält mm. och vi behöver i sammanhanget prata mer om konsekvenser av ekonomiska tipping points som slår in. I den här miljön gnuggar demagogerna sina händer… och bara bidar sin tid för att hitta ny eller förstärka gammal syndabocksretorik genom förvirring, ilska och hat.

Jag är optimist såtillvida att jag tror på människan och hens inre godhet. Och det är den kraften jag vädjar till i mitt bloggande. Det måste till en mobilisering av aldrig skådat slag, en mobilisering av vårt förnuft och vägen går genom engagemang och bildning. Vi behöver bygga en resiliens på en nivå världen aldrig har skådat!

Personligt - godhet och ondska

När vi beskriver historien genom ett nytt narrativ – godheten och ondskan – ställs det mesta på sin ända. De som vi har sett som goda kanske blir onda, de som vi sett som onda kanske blir de goda. Hjältarna blir syndare och vice versa!

Kännetecken för godhet och ondska i tidsepokerna:

I Den Berikande tidsepoken genomsyrades TIKA av systemisk godhet och ondskan var partiell.
I Den Exploaterande tidsepoken genomsyras TIKA av systemisk ondska och godheten är partiell.

Men vi måste också våga granska vår egen självgodhet. Bilden av oss själva som goda och rättfärdiga behöver omprövas, för när vi betraktar den genom linsen av Planet- och folknytta blir det uppenbart att vi endast varit utövare av partiell godhet. Detta kan vara en svår insikt att hantera – den kan vara smärtsam och aktivera våra psykologiska försvarsmekanismer. Men för att skapa en ny, visare och mer hållbar framtid, måste vi våga ompröva vår historia, våra handlingar och vår plats i världen. För hur mycket partiell godhet vi än har ägnat åt oss – så är det fortfarande parasitära strukturer som besitter makten – Fossila parasiter, Finansiella parasiter och Själens parasiter.

Underbara visioner förändrar världen

Så här långt har jag publicerat sju blogginlägg, där grunden för filosofin Pro bono livet lagts. Vi har utforskat godhetens och ondskans energier, och varför en maktförskjutning är nödvändig. Syftet med denna blogg är att berätta att blogg- plattformen nu vidgas till att inkludera Godhetens expansion genom Underbara visioner. Nu blir det roligare!

Underbara visioner berrör ofta en kombination av globala och nationella perspektiv. Jag kommer bl.a. blogga om en Planet- och fokskadebalk och ett nytt Tudelat Ekonomiskt system. På Sverigenivå kommer jag föreslå flera grundläggande reformer: skolan, vården, infrastrukturen m.fl. Samtliga visioner innehåller Exekutering men förutsättningen är att en NGO etableras genom föreslagen exponentialmetodik.

Kom ihåg! Jag ber dig ha ett öppet sinne och att i filosofin Pro bono livet har folken immunitet! Detta gäller också personal inom de branschsegment jag granskar. Men det gäller inte Systemledarskapet!

Avslutningsvis ber jag dig tänka på barnen och barnbarnen och ställa dig själv några frågor: Vad kan vi göra just nu? Hur kan vi bidra? Vilka första steg kan tas?

Politisk maktförskjutning genom den mjuka revolutionen – del 2

Johan D — Sat, 08 Feb 2025 08:40:52 +0000

Den Mjuka revolutionen vitaliserar demokratin genom folkikrati - del 2

I del 1 gick vi igenom bakgrunden till röstsedelns devalverade värde i demokratier världen över: 71 % av världens befolkning – 5,7 miljarder människor – lever i autokratier, en ökning från 48 % för tio år sedan; elektoral autokrati är den vanligaste formen, där 44 % av världens befolkning – 3,5 miljarder människor – lever och att numera är det bara 29 % av världens befolkning – 2,3 miljarder människor som lever i liberala och elektoral-demokratier. (Källa: V-Dem Institut, Demokratirapport 2024)

Vi förklarade upplägg för Folkkommisioner, Bildningsrevolutionen och en uppmaning att Folk-kampanja! Vi rundade av del 1:

”Tänk dig en värld där folkets röst inte bara hörs vart fjärde år, utan där beslut formas löpande av en välinformerad, deltagande befolkning. Där politiska beslut baseras på vetenskap, folkets erfarenheter och tvärvetenskaplig analys, snarare än kortsiktig makttaktik och populism.

En värld där medborgarna inte bara reagerar på politiska beslut – utan är med och skapar dem. Där utbildning och bildning gör att vi röstar utifrån insikt, inte projicering. Där politik handlar om framtidens välstånd snarare än samtidens maktkamp”.

Del 2

Låt oss börja med målformuleringen från del 1: vi leker med en Folksuverän grund på 65% av befolkningen vilket betyder utifrån första principen i Pro bono livet Det lilla måste hänga ihop med det stora att vi behöver ungefär :

Globalt: Cirka 3,12 miljarder medlemmar och röstberättigade personer.
EU: Cirka 217,75 miljoner medlemmar och röstberättigade personer.
Sverige: Cirka 5,2 miljoner medlemmar och röstberättigade personer.
Värmlands län: Cirka 130 tusen medlemmar och röstberättigade personer.
Karlstads kommun: Cirka 50 tusen medlemmar och röstberättigade personer.

I en Folkikrati backas den demokratiska legitimiteten upp av röster och 65%-ig Folksuverän grund är opinionsmässigt väldigt starkt. Rent teoretiskt ser jag det som bindande för ett demokratisk styrelseskick.

Innehållsförteckning del 2:

Demokratin behöver vitaliseras och förnyas – folkkammare
Direktdemokrati i EU
Sverigens behov av paradigmskifte
Direktdemokrati i Sverige
Organisation, Digital plattform, Ekonomi- och Transparenskrav, Processen efter röstning
Folkpropositioner till varje ledamot
Från utopi till verklighet
Vad får vi för pengarna?

Demokratin behöver vitaliseras och förnyas - folkkammare

Demokratier i världen behöver vitaliseras och förnyas. Den degressiva och ofta regressiva politiska ledarskapskultur som formats behöver transformeras till en progressiv politisk ledarskapskultur som relaterar till Planet- och folknytta.

Det är tydligt att demokratins självkorrigerande mekanismer – demokratiska val, riksdagen, media och sociala plattformar – är otillräckliga för att skapa en progressiv kompassriktning. Dessa institutioner är ofta fast i kortsiktiga cykler, polariserande narrativ och reaktiva strategier, snarare än att möjliggöra genomgripande och långsiktiga förändringar.

The Heapple, genom Direktdemokratin, vill etablera en opinionsbildad kraft – en ”1:a” Folkkammare som fungerar som en fostrare av politiskt ansvarstagande. En kraft som skapar en strukturell motvikt till populism och egoprofilering, och som ser till att politiker inte kan undvika de progressiva och konstruktiva reformer som krävs.

Kort sagt: att ta politikern i örat när den politiska agendan kidnappas av kortsiktigt egenintresse, egoprofilering och maktspel.

På global nivå är det i nuläget omöjligt att försöka etablera direktdemokrati. Däremot är förutsättningarna goda på EU-nivå och flera länder som har e-funktionen etablerad. I denna blogg tar jag upp EU och Sverige som exempel.

Direktdemokrati i EU

Den Mjuka revolutionen syfte är maktförskjutning på laglig väg, därav ordet ”mjuk” i begreppet.

Sedan många år finns Direktdemokrati i EU – Europeiskt medborgarinitiativ (ECI). ECI regelverk kan fungera som en lägsta-nivå-mall på hur Direktdemokratiprocesser går till vilket stärker legitimiteten för den e-förslag-funktion som vi vill etablera. Här nedan beskrivs de demokratiska krav som EU ställer för en ECI-process.

Organtisationskrav

Minst sju initiativtagare från minst sju olika EU-länder måste registrera initiativet.
Initiativtagarna måste vara EU-medborgare och ha rösträtt i Europaparlamentsvalet.
Gruppen måste utse en representant och en ersättare som ansvarar för kommunikationen med EU-kommissionen.

Digital plattform

Alla underskrifter ska samlas in digitalt eller på papper.
Om underskrifter samlas in digitalt, måste det ske via en säker online-plattform som uppfyller EU:s krav på dataskydd och säkerhet.
EU erbjuder en kostnadsfri serverlösning, men initiativtagarna kan också använda en egen certifierad digital plattform.
Minst 1 miljon underskrifter krävs, och de måste komma från minst sju EU-länder, med en minimigräns per land

Ekonomiska och transparenskrav

Finansiering och stöd över 10 000 euro måste redovisas offentligt.
Alla ekonomiska bidrag och sponsorer måste listas och rapporteras till EU-kommissionen.
Initiativet måste ha en tydlig budget och transparens i ekonomisk hantering.

Processen efter insamling

När 1 miljon underskrifter har samlats in och verifierats av medlemsländerna, måste EU-kommissionen analysera initiativet och besluta om den vill gå vidare med lagförslag.
Kommissionen är inte skyldig att lagstifta, men måste ge ett motiverat svar inom sex månader.

Sveriges behov av paradigmskifte

På många sätt har Sverige alla förutsättningar att gå före och visa vägen för Den Mjuka revolutionen. Vi har tillräckligt många medborgare för att konceptet ska kunna utgöra mall oavsett om detta koncept skalas uppåt eller nedåt.

Sedan lång tid tillbaka lider vi av systemfel i Sverige. Det är tydligt när det gäller skolan och vården (framförallt tillgänglighet). Järnvägen och vatten- och avloppssystemen behöver underhållas, alternativt krävs nyinvesteringar.

Men systemfelen sträcker sig långt bortom enskilda sektorer – de är strukturella. Vi har en politisk och ekonomisk modell som ofta prioriterar kortsiktiga lösningar framför långsiktig hållbarhet. Viktiga samhällsfunktioner har gradvis utsatts för antingen marknadslösningar där vinstintresse går före kvalitet, eller för byråkratisering som kväver effektivitet och innovation.

I skolan har fragmentisering, brist på likvärdighet och ett fokus på mätbara resultat snarare än bildning och kritiskt tänkande skapat en generation där kunskapsklyftorna ökar. Inom vården har resursbrist och styrmodeller baserade på administration snarare än patientbehov lett till vårdköer och stressade personalförhållanden.

Järnvägsnätet, en gång en ryggrad i svensk infrastruktur, lider av eftersatt underhåll och brist på investeringar, vilket gör att förseningar och störningar blivit en del av vardagen. På liknande sätt är Sveriges vatten- och avloppssystem i behov av omfattande modernisering, men nödvändiga investeringar skjuts på framtiden.

Systemfelen är alltså inte isolerade – de är symptom på en bredare styrningskris, där beslutsgångar har blivit mer reaktiva än proaktiva, och där makt koncentrerats till centraliserade aktörer som ofta är mer upptagna med att förvalta status quo än att lösa framtidens utmaningar. Om vi inte adresserar dessa strukturella problem riskerar vi att stå inför en accelererande systemkollaps där grundläggande samhällsfunktioner slutar att fungera när vi som mest behöver dem.

När vi som mest behöver bygga resiliens – både social och infrastrukturell – eroderar Systemledarskapet den.

Direktdemokrati Sverige!

För att hantera systemfelen behövs en nationellt fungerande Direktdemokrati-funktion. När systemfelen är fixade kommer vi få multiplikativa progressiva effekter på alla nivåer i Sverige: regional-, kommunal-, stadsdels- och kvartersnivå.

Rent teoretisk skulle vi i dagsläget kunna gå vägen genom de kommunala e-förslagfunktioner som finns, för att adressera systemfelen. Det blir dock omständigt och riskerna för fel är för stora, tillsammans är risken stor att det underminerar hela idén då människor förlorar förtroende för konceptet. Vi behöver en EGEN digital plattform!

Organisation, Digital plattform, Ekonomi- och Transparenskrav, Processen efter röstning

Utifrån kraven EU ställer på ECI presenterar jag nedan tankar och idéer kring en utvecklad och skalbar e-förslagsfunktion som kan – om Vi vill, vi kan, vi ska – initieras direkt på Sverige nivå.

Organisationskrav: Åter till första principen ”Det lilla måste hänga ihop med det stora” och hur den då hänger samman med ECI. Jo, redan från första början behöver vi TÄNKA skalbar organisation som utgår från den globala nivån och nedåt. Vi behöver ta skalbar höjd för 10, 6 miljarder invånare (på 2080-talet pikar antalet invånare på jordklotet) och geografiskt utgår vi från koordinater och områdesmässigt ner till kvartersnivå. Och allt synkar samman under paradigmet Planet- och folknytta.

Den Digitala plattformen i The Heapple behöver svara upp mot organisationens ambitioner och det behövs en mycket genomtänkt struktur. Då denna text är lång och för många tekniskt komplex ber jag den intresserade att dubbelklicka på ’Den Digitala plattformen i The Heapple’ för att öppna texten i ett nytt fönster. Viktigt! Texten har stor relevans till rubriken Finansiering nedan.

Ekonomiska och transparenskrav. För att bygga en legitim, hållbar och folkförankrad rörelse krävs en fullständig ekonomisk transparens. Finansiering ska aldrig vara en källa till maktkoncentration eller dolda agendor – folkets rörelse måste stå fri från ekonomiska beroenden som kan korrumpera dess syfte. The Heapple bygger på tillit, deltagande och transparens – varje medborgare ska kunna följa vartenda öre och veta att rörelsen är lojal mot sin mission.

Processen efter insamling. Ambitionerna i e-förslag signerat The Heapple koncept skiljer sig radikalt,- jämfört med ECI – såtillvida att de syftar till maktförskjutning genom Folkikratin. När e-förslag genom Direktdemokratiprocessen erhåller en 65%-ig röstmajoritet aktiveras ytterligare en process. Då aktiverar vi våra ”1:a kamrar” – en process med kort ledtid.

Folkpropositioner till varje ledamot

Oavsett om Direktdemokratiprocessen sker på EU- eller Sverige-, region- eller Karlstadnivå så har våra Folkkomissioner en 65%-ig Folksuverän grund bakom sig. Nu intar Folkkommissionen rollen som ”1:a kammare” i Direktdemokratiprocessen. Med denna bakgrund formulerar 1:a kammaren sin Folkproposition som levereras till fullmäktigeledamöterna. Våra Folkpropositioner följer de allmänna kriterier som finns för propositioner.

Efter att Folkpropositionerna har levererats till ledamöterna aktiveras steg två i 1:a kammarprocessen. En mindre grupp Folkrepresentanter planerar in möten med ”sina” ledamöterna för avstämning om förslaget. En kort sammanfattning från mötena presenteras på vår Digitala plattform. Om intresset är stort bjuds det in till pressträff efter mötet. Därmed avslutas Folkkammarprocessen.

En formell proposition oavsett om det är på EU-, Sverige- eller kommunnivå bör innehålla:

Rubrik & Inledning

Tydlig beskrivning av förslaget och dess syfte.

Bakgrund & Motivering

Problemformulering: Varför behövs detta beslut?
Fakta, statistik och analyser som stödjer förslaget.
Juridisk eller institutionell grund (ex. koppling till grundlag, EU-fördrag, eller kommunallagen).

Förslagets Konsekvenser

Ekonomiska effekter – på stat, region eller kommun.
Effekter på rättigheter och samhällsutveckling.
Miljökonsekvenser (vid relevans).

Tidplan & Ledtid för beslut

Rekommenderad behandlingstid från inlämning till beslut.
Exempel på standarder:
- Riksdagen (Sverige): Propositioner kan ha en remissperiod på 2–6 månader, beroende på omfattning.
- EU-kommissionen: Processen från förslag till beslut kan ta flera månader till år.
- Kommunfullmäktige (Karlstad exempelvis): Beslut fattas vanligtvis inom 3–6 månader, beroende på ärendets komplexitet.
Önskemål om snabbspår vid akuta eller högprioriterade frågor.

Implementering & Uppföljning

Förslag på hur beslutet ska genomföras och eventuella kontrollmekanismer.
Eventuella utvärderingar efter en viss period.

Viktigt – snabbspår!
Under rubriken ”Sveriges behov av paradigmskifte” beskriver jag de akuta behoven i vårt land på grund av den systematiska förstörelsen som Systemledarskapet har orsakat under decennier. Kom också ihåg Folkkommissonernas professionella sammansättning – i del 1 -och feedback från remissrundor gör att Folkpropositioner är mycket väl underbyggda. Detta utgör grund för snabbspår för våra Folkpropositioner.

Viktigt – vi ignoreras!

Tidsflöden i våra demokratiprocesser kan anpassas till demokratiska val. Om vi inte får gehör för våra Folkpropositioner har vi en sista utväg – att vi bildar ett parti med ett medlemsantal i ryggen på minst 65%. Oavsett om det gäller EU-, Riksdags-, Regionfullmäktige- eller Kommunalval måste detta göras senast den sista februari under valår.

Detta gäller som absolut sista utväg och är inget som en blivande organisation vill göra. Hela upplägget i detta koncept handlar om att agera utifrån vår kärlek till våra barn och barnbarn. Den framtid som de nu går till mötes är ödesdiger. Om vi ignoreras eller nonchaleras av befintliga maktstrukturer har vi denna sista utväg att ta till!

Från utopi till verklighet!

Låt oss leka med lite siffror. Även om siffrorna nedan är stora, tänk annorlunda! Tänk – jag ska värva 10 medlemmar! Att göra det – om man tror på konceptet – handlar bara om vilja!

För att värva 5,2 miljoner röstberättigade personer i Sverige tar det 25 veckor med vår exponentiella tillväxtmodell. Intäkter á 10 euro per medlem:

I euro: 52 miljoner euro
I SEK: 596,03 miljoner kronor

Vår exponentiella tillväxt är beroende av en organisation: Teknisk infrastruktur (serverkapacitet, säkerhet, utveckling, molntjänster), Personal (utvecklare, support, moderatorer, administratörer), Marknadsföring & utbildning (för att bygga upp engagemang och deltagande) och Folkkommissioner som lanserar e-förslag för nödvändgiga strukturella grundreformer.

Självklart är det så att det tar lite tid att etablera en fungerande och progressiv organisation till Direktdemokratiprojektet. En helt optimerad och kraftfull plattform med långsiktig drift, AI-modellering och strategisk utveckling kostar ungefär 2,3 miljoner SEK i månaden (27,6 miljoner på året) att drifta. För det behövs ca 250 000 medlemmar.

I euro: 2,5 miljoner euro
I SEK: 28,66 miljoner kronor

Vad får vi för pengarna?

Jag gav min prefontala cortex i uppdrag att aktivera din prefontala cortex genom att lansera ett antal bloggkampanjer: syftet – att locka dig till engagemang och medlemskap. Så här ser min strategi ut:

Identifiera systemfel och skapa reformförslag – detta är inte så svårt, det svåra kan bli att mobilisera dig för alla reformer då de tillsammans representerar det grundläggande systemskifte som behöver göras
Kampanjbloggar – min ambition är att tydligt presentera underlag för reformer, förhoppningsvis väcka ditt engagemang till den grad att du rekommenderar 10 andra att ta del av dessa bloggar
Medlemsvärvning som finansieringsstrategi – att ett medlemskap är vår möjlighet att visa vår kärlek till våra barn och barnbarn, 250 000 medlemmar som skapar en ekonomisk grund för att finansiera Folkkommissioner, Direktdemokrati och strategisk påverkan, nu tar den exponentiella tillväxten fart

Så svaret på frågan i rubriken ”Vad får vi för pengarna?” – finner ni i kampanjbloggarna!

Politisk maktförskjutning genom den mjuka revolutionen – del 1

Johan D — Thu, 06 Feb 2025 02:25:48 +0000

Den Mjuka revolutionen vitaliserar demokratin genom folkikrati - del 1

Dagens demokratier har blivit en form av ”Statikratier,” vilket är en fast, statisk och regressiv struktur där otillbörliga maktförhållandena har stagnerat. Värdet på röstsedeln utifrån demokratins kärnvärden – såsom rättvisa, frihet och medborgarinflytande – har devalverats! Systemledarskapet har misslyckats, de lämnade dörren på vid gavel! Ja tack, sa demagogerna och klev in!

71 % av världens befolkning – 5,7 miljarder människor – lever i autokratier, en ökning från 48 % för tio år sedan.
Elektoral autokrati är den vanligaste formen, där 44 % av världens befolkning – 3,5 miljarder människor – lever.
29 % av världens befolkning – 2,3 miljarder människor – lever i liberala och elektoral-demokratier. (Källa: V-Dem Institut, Demokratirapport 2024)

Bakgrund till röstsedelns devalvering

Bakgrunden till förfallet är en Regressiv Politisk ledarskapskultur (RPL), ett förfall som har pågått länge. I Pro bono livet ser vi början på 1990-talet som en intressant brytpunkt:

(Affektiv) Polarisering och populism har förvandlat den demokratiska processen till en kamp mellan extremiteter, där långsiktiga lösningar och sunda kompromisser förlorat mot enkla, kortsiktiga budskap. Det underminerar demokratins kapacitet att leverera stabilitet och progressiva förändringar.
När makt koncentreras till vissa politiska, ekonomiska, mediala och AI eliter, minskar det verkliga inflytandet som medborgarna har. Rösten på en valsedel riskerar att bli symbolisk snarare än substantiell.
Om medborgarna inte ges tillräcklig möjlighet att förstå de komplexa frågor som påverkar deras framtid, kan röstning ske utifrån känslor – projicering och affektiv polarisering – snarare än informerade val. Detta kan också leda till att röstsedelns vikt förminskas.
När demokratin inte längre ses som en effektiv lösning på de stora samhällsutmaningarna – klimatförändringar, konflikter, sociala orättvisor, eller ekonomisk instabilitet – förlorar den sitt existensberättigande i människors ögon.

Detta är djupt tragiskt. Därför lanserar jag konceptet The Heapple, filosofin Pro bono livet och Godhetens expansion – för att Systemledarskapet har svikit sitt uppdrag. Jag ser inga tecken på att de kommer att bryta sin bana av kortsiktig populism och egoprofilering. Deras uppdrag och mandat är tydligt: att agera i linje med våra Grundlagar och de Folkrättsliga principer (GFP) vi har ratificerat. När de brister i detta ansvar måste vi själva ta initiativ. Det här är mitt sätt att bidra till förändring – ett uttryck för min kärlek till våra barn, barnbarn och kommande generationer.

Folkikrati

Folkikrati definieras i Pro bono livet som ett system där folkets kollektiva visdom och suveränitet är centralt. Det bygger på principen om att Direktdemokrati och folkstyrda initiativ prioriterar Planet- och folknytta framför Ego- och OrganisationsEgonytta. I en Folkikrati ersätts rigiditeten i Statikratierna med en dynamisk och decentraliserad struktur som främjar bildning, deltagande och ansvarsfull utveckling. Folkikrati är en del av Den Mjuka revolutionen, där Maktförskjutning sker genom bildningsaktiviteter och en demokratisk förskjutning till en Folksuverän grund.

Om demokratins mekanismer inte längre fungerar som en självkorrigerande kraft, krävs en djupare systemförändring – det handlar om att bredda och förstärka folkets inflytande på en nivå som dagens representativa system inte kan erbjuda. Här träder Folkikrati in som en lösning som inte bara korrigerar systemets brister utan skapar en ny, mer robust demokratisk modell.

I dagsläget finns det inte en Folkikratisk organisation som kan genomföra Den Mjuka revolutionen på ett proffesionellt sätt. Förutsättningarna för det är en skalbar organisationsform, en NGO – och en dubbel ekonomisk bas: en medlemsfinansierad del och en grattifikationsbaserad – tillägnad våra barn och barnbarn. Nedan beskriver jag hur processen kan gå till!

Folkikrati - folksuverän demokratisk grund

Det långsiktiga målet för en Folksuverän grund i The Heapple är 80%. Då den RPL har splittrat och söndrat samhällsgemenskapen är delmålet intialt en Folksuverän grund på 65% av befolkningen. Det betyder utifrån första principen i Pro bono livet Det lilla måste hänga ihop med det stora att vi behöver ungefär :

Globalt: Cirka 3,12 miljarder medlemmar och röstberättigade personer.
EU: Cirka 217,75 miljoner medlemmar och röstberättigade personer.
Sverige: Cirka 5,2 miljoner medlemmar och röstberättigade personer.
Värmlands län: Cirka 130 tusen medlemmar och röstberättigade personer.
Karlstads kommun: Cirka 50 tusen medlemmar och röstberättigade personer.

Att bygga en Folkikrati låter kanske som en monumental uppgift, men om vi bryter ner det på individnivå är det enkelt: Varje engagerad person rekryterar 10 nya. Exponentiell tillväxt gör resten.

Denna logik används redan i andra globala rörelser, från politiska kampanjer till sociala nätverk. Skillnaden är att vi organiserar den medvetet och strukturerat för att skapa en hållbar demokratisk kraft.

Innehållsförteckning:

Del 1

Folkkommisioner
Bildningsrevolutionen
Folk-kampanja
Avrundning del 1

Del 2 – preliminärt innehåll

Direktdemokrati
- I EU – ECI
- I Sverige
Folkkammare
- Folkpropositioner
Finansiering

Folkkommissioner

Folkkommissionerna är inte bara kunskapssamlande forum – de är en garant för att strukturella, hållbara och konstruktiva reformer, förankrade i Planet- och folknytta, förs till omröstning av folket. Vid behov kan direktrekommendationer lämnas till riksdagen, men det vardagliga politiska beslutsfattandet hanteras fortsatt av regering och riksdag. Folkkommissioner består av Forskare, Folkexperter och Tvärvetare:

Forskare är experter inom sina respektive akademiska fält och bidrar med vetenskapligt underbyggd kunskap och analys. De arbetar med empiriska studier, teoriutveckling och evidensbaserade slutsatser för att säkerställa att beslut och strategier bygger på den bästa tillgängliga vetenskapliga sanningen, Den Dynamiska sanningen. Deras roll är att granska fakta, identifiera mönster och skapa en stabil kunskapsbas som Folkkommissionen kan utgå ifrån.
- Exempel på kompetenser: Naturvetare, samhällsvetare, teknologer, ekonomer, klimatforskare, beteendevetare.

Folkexperter representerar praktisk erfarenhet, lokal kunskap och medborgarnas perspektiv. De är ofta individer med djup förståelse för hur teorier och beslut påverkar människor i vardagen. De kan vara yrkesverksamma inom olika områden, representanter från civilsamhället eller personer med levd erfarenhet av viktiga samhällsutmaningar. Deras roll är att koppla samman den akademiska kunskapen med verklighetens komplexitet och behov.
- Exempel på kompetenser: Lärare, sjuksköterskor, jordbrukare, arbetare, socialarbetare, småföretagare, aktivister, brukare av välfärdstjänster.

Tvärvetare är experter på att sammanföra kunskap från olika discipliner och identifiera helhetslösningar. De arbetar med att förstå systemdynamik, komplexa samband och långsiktiga konsekvenser. Genom att koppla ihop forskningsrön och folkets erfarenheter skapar de en syntes av vetenskap, samhällsbehov och visionära strategier. De är ofta generalister med djup förståelse för flera fält och fungerar som brobyggare mellan teori och praktik.
- Exempel på kompetenser: Systemanalytiker, komplexitetsforskare, framtidsstrateger, tvärvetenskapliga samhällsforskare, hållbarhetsforskare, historiker, idéhistoriker.

Förslag uppdragsbeskrivning och tänkt arbetsprocess för Folkkommissioner:

1. Folkkommissionen består av tre jämbördiga kunskapsdomäner. En representant från varje domän utses av styrelsen i den övergripande NGO som driver konceptet. Kommissionen har stor frihet att rekrytera ytterligare medlemmar, men tillsättningen granskas av en oberoende part för att säkerställa integritet och balans.

2. Tidsramar och transparens. För att ge arbetet momentum har kommissionen som grundregel 100 dagar på sig att presentera sina förslag. Under denna period kan delpresentationer genomföras för att säkerställa transparens och ge allmänheten inblick i arbetets inriktning. Denna löpande kommunikation bidrar till en kortare remisstid, då synpunkter kan fångas upp tidigt.

3. Remiss och avstämning. Efter att kommissionens förslag har presenterats inleds en remissperiod där förslagen granskas och stäms av mot inkomna remissinlägg. Detta steg säkerställer att slutsatserna är välgrundade och att eventuella justeringar kan göras innan vidare implementering.

4. Bildningsaktiviteter. När remissförfarandet är avslutat och förslagen har finjusterats inleds bildningsaktiviteter för att säkerställa att innehållet når ut brett. Dessa aktiviteter syftar till att förklara förslagen, skapa engagemang och bana väg för implementering i praktiken.

Bildningsrevolutionen

Lära av. Lära om. Lära nytt. När Bildning blir en del av vår vardag!

Bildning är mer än kunskap – det är en process av insikt, reflektion och transformation. Bildningsrevolutionen bygger resilienta, kunniga och reflekterande medborgare som är rustade att möta samtidens komplexitet och utmaningar och forma framtiden med visdom. I Pro bono livet definieras bildning genom fyra steg:

Medvetenhet – Att se och förstå världen som den är. Vi blir exponerade för nya perspektiv och börjar ifrågasätta invanda mönster (uppvaknandeprocess).
Förståelse – Att gå djupare in i kunskapen (intellektuell process). Vi kopplar samman fakta, erfarenheter och sammanhang för att skapa mening (kognitiv process).
Kontemplation & samtal – Att bearbeta och utforska. Genom reflektion och dialog förfinas våra tankar, och vi prövar våra insikter mot andras (fortsättning kognitiv process).
Internalisering – Att låta insikten förankras i oss. När nya värderingar ”fäster” i oss och påverkar våra handlingar har bildningens kraft förändrat oss (omvandlingsprocess).

Bildningsrevolutionen är vägen till visdom – och Visdomens energi förändrar världen! Tillsammas kan vi bygga den resiliens vi behöver i vår turbulenta värld.

Bildningsrevolutionen som koncept innehåller bildningsaktiviteter: Grundbildning, Nutidsbildning, Extrabildning och Särskilda bildningsaktiviteter till politiker.

Grundbildningen sker (i Sverige) vart fjärde år på våren inför riksdagsvalet och syftar till att säkerställa att alla medborgare har en stabil demokratisk grund att stå på, när de går till valurnorna. Innehåll:

Våra grundlagar och folkrättsliga principer (GFP) – En genomgång av Sveriges grundlagar, med särskilt fokus på yttrandefrihet, föreningsfrihet, rättsstatens principer och maktdelning.
Internationella förpliktelser – Hur Sverige påverkas av och bidrar till internationell rätt, FN:s stadgar och andra globala avtal.
Demokratins mekanismer – Vad som händer efter en valdag, hur lagar stiftas och hur medborgare kan påverka politiska beslut.

Genom att alla medborgare får denna återkommande Grundbildning stärks den demokratiska ryggraden, och val baseras på kunskap snarare än desinformation och känslomässig manipulation.

Nutidsbildning är en löpande bildningsprocess – tidsåtgång per tillfälle ca 15-20 minuter – som sker vid 7-8 tillfällen per år och handlar om att rusta befolkningen mot desinformation, propaganda och påverkansoperationer. Innehåll:

Aktuella samhällshändelser – Analys av kriser, reformer och globala skeenden med insikt i deras historiska rötter och långsiktiga effekter.
Fake news och propaganda – Genomlysning av pågående desinformationskampanjer, botnätverk och mediemanipulation.
Digital resiliens och kritiskt tänkande – Verktyg för att identifiera falska narrativ, förstå källkritik och stå emot manipulation.
- Förstå Algoritmers ”anatomi”.

Nutidsbildningen fungerar som ett mentalt immunförsvar mot de informationskrig och kampanjer som försöker underminera demokratin.

Extrabildning är en behovsbaserad process och aktiveras när Folkkommissionerna lägger fram viktiga förslag. Den syftar till att förklara, debattera och skapa förståelse för systemförändringar och ge befolkningen tid att ta ställning innan beslut fattas. Innehåll:

Bakgrund och kontext – Vad ligger bakom förslaget och vilka problem adresseras?
Fördjupning och konsekvensanalys – Genomgång av både möjligheter och risker.
Delaktighet och folkförankring – Medborgardialoger, debatter och samråd för att säkerställa att beslut speglar folkets vilja.

Extrabildning fungerar som en bro mellan expertkunskap och folkviljan, och säkerställer att viktiga beslut fattas med folkets aktiva förståelse och delaktighet.

Särskilda Bildningsaktiviteter till politiker – syfet är att säkerställa generationsskiften bland politikerna. Den politiska arenan blir alltmer komplex, med snabb teknologisk utveckling, globala utmaningar och ökade krav på holistiskt systemtänkande. Därför krävs en ny form av politisk bildning för framtidens ledare. Innehåll:

Komplexa system och framtidens styrning – Förståelse för hållbarhetsutmaningar, global maktförskjutning och teknikens roll i demokratin.
Makt och ansvar i en uppkopplad värld – Hur påverkar AI, digital manipulation och geopolitik dagens beslutsfattare?
Etik och visdom i politiken – Hur säkerställs att politiska beslut bygger på integritet, kunskap och långsiktigt ansvarstagande?

Denna bildning är frivillig men nödvändig för att skapa en ny generation politiker som är välgrundade, bildade och förmögna att navigera vår tids mest akuta frågor. Politiker som genomgår denna bildningsprocess får sin CV presenterad på NGO’s hemsida.

Bildningsaktiviteter genomförs huvudsakligen med hjälp av digital teknik och interaktiva självstudier. Men vi uppmuntrar människor att samlas fysiskt och samtala om det aktuella ämnet parallellt som man färdigställer den interaktiva självstudien. För personer med inlärningssvårigheter kommer folkbildningen i Sverige att erbjuda möjligheter till fysisk studievägledning. Ersättning kommer att utgå, men förutsätter eventuellt ny lagstiftning. Detta är en tolkning som Skatteverket måste göra. Återkommer om förändring lagstiftning och finansiering i kommande bloggar om Den Ekonomiska revolutionen.

Folk-kampanja!

Bildning som utgår från Evolutionäretiken och GFP fungerar som katalysator för Visdomen energi och du börjar praktisera Det Visdomsbaserade ledarskapet. Ett ledarskap som genomsyras av ett Autonomt mentorskap, där mentorns vilja och ambition inte är beroende av yttre tvång eller belöningar, utan är en naturlig konsekvens av att ha utvecklats och mognat som människa!

Detta betyder att du per automatik blir ambassadör för Visdomens energi och du är ödmjuk; ena stunden är du elev i nästa är du lärare, ibland ger du, ibland får du! Och du sprider Visdomens energi: kärlek, integritet, frid och öppenhet. Dagligen ”Folk-bildar du”, när du förmedlar din visdom till barnen, barnbarnen och kommade generationer. Hur engagerar jag mig? Det är enkelt, du behöver ”Folk-kampanja”! Engagera 10 nya medlemmar!

Avrundning del 1

Människan har 86 miljarder hjärnceller (neuroner) och blev skapelsens krona på grund av prefontala cortex. Prefrontala cortex är placerad längst fram i (stor) hjärnan, bakom pannan, och ansvarar för avancerade kognitiva funktioner som:

Beslutsfattande och planering
Impulskontroll och självreglering
Socialt beteende och moralisk bedömning
Arbetsminne och problemlösning
Strategiskt tänkande och långsiktiga mål

Prefrontala cortex är en av de senast utvecklade delarna av hjärnan i evolutionen och mognar fullt ut först runt 25-årsåldern.

Men intelligens är inte begränsad till en enda hjärnregion – den uppstår genom samverkan mellan flera områden i storhjärnan. Prefrontala cortex fungerar som dirigenten i en kognitiv orkester, där parietalloben bidrar med logik och rumslig förståelse, temporalloben med språk och minne, och det limbiska systemet med emotionell intelligens.

Ju mer effektivt dessa hjärnregioner samverkar, desto högre blir vår intelligens – inte bara i form av IQ, utan också genom vår förmåga att förstå, anpassa oss och navigera i en komplex värld. Det är denna dynamiska interaktion som har gjort människan till den mest kognitivt avancerade arten på jorden.

Bildning är inte bara en intellektuell prydnad, utan en förutsättning för att vi ska kunna navigera och välja visdomsfullt i en alltmer komplex värld. Den är den kognitiva och emotionella väv som låter oss förstå, bearbeta och agera utifrån insikt snarare än impuls. Bildning kräver tid – tid att läsa, reflektera, samtala och internalisera – precis som fysisk träning krävs för att en tennisspelare eller fotbollsspelare ska kunna bemästra sitt spel. På samma sätt behöver vi mentala och intellektuella träningspass för att utveckla vår demokratiska förmåga.

I avsaknad av denna process riskerar vi att bli reaktiva, springa omkring och gapa och skrika, och tro att bara vår röstvolym ska få oss att bli lyssnade på. Men en upprörd röst utan substans når inte längre än nästa ekokammare. I den sinnesstämningen röstar vi på den demagog som bäst speglar våra projiceringar, den som manipulerar vår frustration snarare än leder oss mot lösningar. Lösningar som inkluderar våra barn och barnbarn!

Alternativet är en annan väg – en väg där vi bygger en folkpolitisk maktfaktor grundad i intellekt, integritet och visionär kraft. Om vi samlar de bästa bland forskare, folkexperter och tvärvetare i folkkommissioner, då får vi inte bara ett motgift mot populism, utan en katalysator för progressiva strukturella reformer. Genom att kombinera vetenskaplig expertis med folkets erfarenhetsbaserade insikter och tvärvetenskaplig förståelse, kan vi forma en Folklig Kraft som inte kan ignoreras.

Tänk dig en värld där folkets röst inte bara hörs vart fjärde år, utan där beslut formas löpande av en välinformerad, deltagande befolkning. Där politiska beslut baseras på vetenskap, folkets erfarenheter och tvärvetenskaplig analys, snarare än kortsiktig makttaktik och populism.

En värld där medborgarna inte bara reagerar på politiska beslut – utan är med och skapar dem. Där utbildning och bildning gör att vi röstar utifrån insikt, inte projicering. Där politik handlar om framtidens välstånd snarare än samtidens maktkamp.

Detta är urkraften i Godhetens expansion – att förena kunskap med engagemang, att omvandla bildning till politisk handling och att låta visdomen få sin berättigande plats i styrningen av vår värld.

Hur det ska gå till – det fördjupar vi oss i, i del 2.

Från idé till handling

Folkkammarstyrd M2-expansion – del 3

Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen

Folkkammarstyrd M2-expansion - del 3

Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen

valutan såg dagens ljus

Penningcirkulation – kärnan i den tudelade ekonomin

M2 expansion Utgör nästan hela Girighetsskulden i världen

Multiplikatorkollaps - Skuld drivs och BNP svarar inte

Strukturell divergens = växande räntetryck och fallande resiliens

Systemledarskapet - mästare i förstörelse

Manifest för pengar

Det Tudelade Ekonomiska systemet i den visdomsfulla tidsepoken

Den Tillbörliga modellen – M2-expansion

Den tillbörliga modellen – evoetisk målstyrning av penningflöden

Den tillbörliga modellen – Värdegaranterad evoetisk valutauppbackning

Den tillbörliga modellen – valuta som visdomsbärare och globalt ansvar

e-Gaya är nyckeln till den bättre världen

Den Underbara visionen – e-Gaya i praktiken (2025–2050)

I The Heapple fokuserar vi på tre målområden

InkluderingsVisionen mot 2050 - stärker de 50 % mindre bemedlade i världen

Kodad M2-expansion: 42 000 miljarder USD

Investeringarna används till

Multiplikatoreffekt: 2,0

Mål 2050

Inflation och risk för de mindre bemedlade

OmställningsVisionen mot 2050 - för de 50 % välbemedlade i världen

Kodad M2-expansion: 124 000 miljarder USD

Investeringarna används till

Multiplikatoreffekt

Mål 2050

inflation och risk för de välbemedlade

Visionerna i tabellform

Summering

Folkkammarstyrd M2-expansion – del 2

Folkkammarstyrd M2*-expansion - del 2

Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen

Bloggserie - Folkkammarstyrd M2-expansion

Den finansiella folkkammaren tar över - om- och nystrukturering

Underbara visioner och pro bono livet

Omstrukturering Systemledarskapet

Synen på pengar - paradigmskifte

inför Om- och Nystruktureringen

1. CBDC - Central Bank Digital Currency - implementeras

Fördelarna med CBDC

e- kort med analoga kontantfunktioner

2a. Monetär arkitektur för M2-expansion

2b. Kreditär arkitektur för M2-expansion

2c. flexdynamisk Arkitektur för M2-expansion

3. Den nya investeringsbanken

3a. Den Hållbara Investeringsbanken – Infrastruktur för Framtiden

3b. Den Sociala Investeringsbanken – Satsning på Humankapital

Hur fungerar räntan i den nya ekonomin?

Manifest för Monetär Expansion i Den Tudelade Ekonomin (TE)

Ett nytt kapitel för mänskligheten

"Vi vill. Vi kan. Vi ska. Med visdom och värdighet besjälar vi framtidens ekonomi."

Del 1: Vi gör inte om historiska misstag - framtiden formas av kärleken till våra barn och barnbarn

1. Vi lär av historien, men låter oss inte hållas fångna av den

2. Vi förskjuter makten från eliter till folket

3. Vi särskiljer mellan kredit och monetär expansion

4. Vi kopplar varje monetär krona till reell kapacitet

5. Vi implementerar Flexdynamisk Expansion för balans och anpassning

6. Vi skyddar ekonomin med strukturella spärrar

7. Vi vilar vår ekonomiska vision på TIKA och visdomens cirkularitet

8. Vi undviker populismens fällor och kortsiktighetens destruktivitet

9. Vi skapar tillit genom transparens och folkförankring

10. Vi bygger framtiden med kärlek till våra barn och barnbarn

Del 2: Vi avslöjar den parasitära skuldekonomin - implementerar moralisk ekonomi

11. Systemledarskapets svek

12. Girighetsskulden – vår tids dolda skuldberg

13. Skulddriven expansion – när pengar blir ett vapen

14. Folkkammaren – återställandet av moralisk ekonomi

Del 3: En finansiell sektor i folkets tjänst

15. Den finansiella sektorn har en viktig roll – men ett nytt syfte

Nästa blogg

Folkkammarstyrd M2-expansion – del 1

Folkkammarstyrd M2*-expansion - del 1

Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen

Bloggserie - Folkkammarstyrd M2-expansion

Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet

InkluderingsVisionen mot 2050 - stärker de 50 % mindre bemedlade i världen

Kodad M2-expansion: 42 000 miljarder USD

OmställningsVisionen mot 2050 - för de 50 % välbemedlade i världen

Kodad M2-expansion: 124 000 miljarder USD