Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 1
En serie blogginlägg om godheten och ondskan
Under de senaste årtiondena av 1900 – talet började Tre Gigantiska skuldberg – Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden – till våra barn, barnbarn och kommande generationer eskalera. Inledningsvis kommer jag fördjupa mig i tre segment som kraftigt bidragit till uppbyggnad av skuldbergen: det fossila, det finansiella och den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer. I bloggen Systemledarskap, Integritets-brott och systemondska – vår fossila värld! granskades den fossila sektorn.
I denna blogg gör vi en djupdykning i den finansiella sektorn. Ämnet är komplext och därför lanserar jag en serie bloggar om just detta. Förmodligen tre eller fyra.
Personlig reflexion - Den ekonomiska revolutionen
Den Ekonomiska revolutionen handlar om att implementera ett Tudelat Ekonomiskt system som inkluderar alla. Det råder inget tvivel om att det nuvarande systemet är djupt otillbörligt. Att Systemledarskapet har låtit detta parasitära system fortgå, trots dess destruktiva påverkan på både vår planet och vår sociala gemenskap, är för mig ofattbart. Lika obegripligt är det att Centralbanker och majoriteten av Nobelprisets kandidater och vinnare fortsätter försvara alternativt forskar om detta regressiva ekonomiska system.
Idén om ett Tudelat Ekonomiskt system är inte ny, men de perspektiv och den omfattning jag lanserar i The Heapple har, såvitt jag vet, aldrig tidigare föreslagits som en helhet.
Blogginnehåll
Lite historia och M2’s roll – denna blogg
Parasitära strukturer etableras
Girighetsskuldens utveckling och otillbörlig allokering av pengar
Konsekevenser för den lilla människan och projiceringens missriktade fokus
Det Tudelade ekonomiska systemet och M2’s nya roll
Lite historia och M2s roll
En resa från byteshandel till digital valuta
Pengar är så fundamentalt för vårt samhälle att vi sällan ifrågasätter vad de egentligen är. Vi arbetar för dem, sparar dem, investerar dem och använder dem som ett mått på värde. Men vad är pengar egentligen? Är det mynt och sedlar, siffror på en skärm, eller något mer abstrakt? För att förstå dagens ekonomiska system och dess kriser måste vi först förstå vad pengar är, hur de skapats historiskt och hur de påverkar våra liv. Och M2s expansion!
pengars ursprung - från byteshandel till digitalt guld
I de tidigaste samhällena existerade inte ”pengar” i den form vi känner idag. Människor bytte varor och tjänster direkt med varandra – två säckar korn mot en get, en timmes hantverksarbete mot en fisk. Problemet? Byteshandel krävde ett dubbelriktat behov: om du hade bröd och ville ha kläder behövde du hitta någon som inte bara hade kläder, utan också ville ha bröd.
Detta problem ledde till framväxten av tidiga former av pengar – saker som accepterades allmänt som bytesmedel. Snäckskal, salt, boskap och ädelmetaller fungerade som pengar i olika delar av världen. Dessa tidiga valutor delade tre grundläggande egenskaper:
- De var svåra att förfalska eller manipulera
- De kunde delas upp i mindre enheter
- De accepterades av många
Så småningom blev metaller, särskilt guld och silver, den dominerande formen av pengar. De var hållbara, sällsynta och universellt värderade. Men att bära med sig stora mängder metall var opraktiskt, och det öppnade dörren för nästa steg: papperspengar.
Pengars funktioner - vad gör något till pengar?
Idag definieras pengar av tre huvudfunktioner:
- Värdelagring – Pengar ska kunna behålla sitt värde över tid. En hundralapp ska vara värd ungefär lika mycket i framtiden som idag.
- Bytesmedel – Pengar ska fungera som ett allmänt accepterat sätt att handla varor och tjänster.
- Räkneenhet – Pengar används för att mäta värde. Vi uttrycker priser och löner i en viss valuta, vilket gör ekonomiska transaktioner smidigare.
Historiskt sett har guld fungerat väl som pengar eftersom det uppfyller alla tre funktionerna. Men moderna pengar, som våra digitala valutor och sedlar, är inte längre kopplade till något fysiskt värde. De fungerar endast för att vi har förtroende för att de gör det.
M2 och penningmängdens betydelse
När vi pratar om pengar idag måste vi också förstå begreppet penningmängd. Centralbanker och ekonomer använder olika mått för att beskriva hur mycket pengar som finns i ekonomin.
- M0: Kontanter – mynt och sedlar i omlopp.
- M1: M0 + pengar på lönekonton (dvs. omedelbart tillgängliga pengar).
- M2: M1 + sparkonton, kortfristiga obligationer och andra likvida tillgångar.
M2 är särskilt intressant eftersom det visar hur mycket pengar som faktiskt cirkulerar i ekonomin, och det har en stark koppling till inflation, bubblor och finansiella kriser. När M2 växer snabbt kan det tyda på överdriven kreditgivning och spekulation. När den krymper kan det signalera en finansiell åtstramning eller lågkonjunktur.
Ett tydligt exempel på detta var under Covid-krisen, då M2 exploderade när centralbanker tryckte pengar för att hålla ekonomier flytande. Resultatet? En våg av inflation och skenande tillgångspriser som vi fortfarande hanterar idag.
M3 och M4 – de större penningmängdsmåtten och deras roll i bubblor
Utöver M2 finns även två bredare mått:
- M3: Inkluderar M2 + större tidsbundna insättningar, penningmarknadsfonder och vissa typer av skuldebrev. M3 är en indikator på mer långsiktig likviditet i ekonomin.
- M4: Ett ännu bredare mått som omfattar M3 + andra finansiella instrument, exempelvis vissa typer av banklån och obligationer.
Historiskt sett har spekulationsbubblor ofta drivits av en snabb expansion av M3 och M4, då kreditgivningen ökat genom finansiella innovationer och mer komplexa finansiella instrument. Under exempelvis den stora börsbubblan på 1920-talet och fastighetsboomen på 1980-talet spelade M3 och M4 en stor roll genom ökad kreditexpansion och derivathandel.
Kuriosa: Tulpanbubblan (1637) – en av historiens första spekulativa bubblor
På 1600-talet i Nederländerna drevs priset på tulpanlökar upp till extrema nivåer genom spekulation. Folk började köpa tulpanlökar på kredit, vilket på sätt och vis kan ses som en tidig form av M3 eller M4-expansion, även om det inte fanns några centralbanker eller moderna finansiella system. När bubblan sprack förlorade många allt, och det blev en tidig påminnelse om hur snabbt kreditdriven spekulation kan leda till katastrofala följder.
I modern tid har dock den största penningexpansionen skett genom M2. Under finanskrisen 2008 och Covid-krisen 2020 såg vi hur centralbankerna använde kvantitativa lättnader och direkta likviditetsinjektioner för att öka M2, vilket resulterade i en dramatisk tillgångsprisinflation snarare än en bredare realekonomisk expansion.
Penningmängdens cirkularitet - ond eller god?
Progressiv cirkularitet: Kapital som skapar värde
Penningmängdens progressiva cirkularitet uppstår när kapital investeras i produktiva verksamheter, där pengar kontinuerligt återanvänds i den reella ekonomin och skapar en multiplicerande effekt. Detta sker genom:
- Arbetskraft: Investeringar i produktion skapar jobb, vilket ger löner till arbetstagare som sedan spenderar pengarna på konsumtion, vilket i sin tur driver efterfrågan och skapar ytterligare arbetstillfällen.
- Innovation och effektivisering: Kapital investeras i forskning och utveckling, vilket leder till nya produkter, bättre produktionsmetoder och högre produktivitet.
- Ökad köpkraft och konsumtion: Hushåll och företag får tillgång till kredit och investeringar som möjliggör inköp av varor och tjänster, vilket håller ekonomin i rörelse.
- Kapitalets multiplikatoreffekt: Genom att pengar återinvesteras i reala tillgångar som infrastruktur, industrier och teknologi skapas en långsiktig ekonomisk tillväxt och stabilitet.
Regressiv cirkularitet: Kapital som stagnerar
Penningmängdens regressiva cirkularitet uppstår när kapital primärt investeras i icke-produktiva tillgångar, där pengar istället koncentreras, passiviseras eller ackumuleras utan att skapa en bredare spridningseffekt i ekonomin. Exempel på regressiv cirkularitet inkluderar:
- Spekulation i tillgångar: Kapital riktas mot att köpa befintliga aktier, fastigheter eller andra finansiella instrument utan att skapa nya värden. Detta leder till prisuppgångar snarare än produktionsökningar.
- Kapitalansamling utan återföring: När kapitalägare behåller sina vinster inom den finansiella sektorn istället för att investera dem i reala verksamheter, stagnerar cirkulationen av penningmängden.
- Fastighetsinflation: När fastigheter köps och säljs i spekulativa syften istället för att hyras ut eller utvecklas, ökar priserna utan att bostadstillgången förbättras. Detta leder till dyrare boende och minskad köpkraft hos hushållen.
- Ökad ojämlikhet och minskad köpkraft: Eftersom kapital ackumuleras hos en begränsad grupp investerare, minskar den breda konsumtionskraften i ekonomin, vilket leder till lägre efterfrågan och långsammare tillväxt.
vad är ont och vad är gott?
Så, vad är då resultat och konsekvenser av Penningmängdens cirkulariet:
Progressiv cirkularitet innebär att varje investerad krona genererar ytterligare värde genom att multiplicera sig i den reala ekonomin. Det skapar en positiv spiral där pengar cirkulerar mellan produktion, löner, konsumtion och ny produktion. Penningmängdens progressiva cirkularitet är god!
Regressiv cirkularitet innebär att pengar blir instängda i finansiella system utan att skapa en multiplikatoreffekt i den reella ekonomin. Detta leder till obalanser som ekonomiska bubblor, bostadskris och växande ekonomisk ojämlikhet. Penningmängdens regressiva cirkularitet är ond!
stora frågor
Frågor vi måste ställa oss är: Om M2 har blivit det huvudsakliga måttet för likviditetsökning – hur lyckades de Finansiella parasiterna etablera otillbörliga strukturer? Vad innebär det för framtida finansiella kriser?