Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 4
En serie blogginlägg om godheten och ondskan
Under de senaste årtiondena av 1900 – talet började Tre Gigantiska skuldberg – Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden – till våra barn, barnbarn och kommande generationer eskalera. Inledningsvis kommer jag fördjupa mig i tre segment som kraftigt bidragit till uppbyggnad av skuldbergen: det fossila, det finansiella och den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer. I bloggen Systemledarskap, Integritets-brott och systemondska – vår fossila värld! granskades Den fossila sektorn.
I denna blogg gör vi en djupdykning i den finansiella sektorn. Ämnet är komplext och därför lanserar jag ett antal bloggar om just detta. Denna blogg – den fjärde – avslutar serien.
Bloggserie
Lite historia och M2’s roll
Parasitära strukturer etableras
Girighetsskuldens utveckling och otillbörlig allokering av pengar
Konsekevenser för den lilla människan – denna blogg
Kort resumé del 1, 2 och 3 i bloggserien
I del 1 – Lite historia och M2’s roll – blev slutsatsen att finansiella kriser i modern tid föregås av penningexpansion, ökning av M2, vilket resulterar i en dramatisk tillgångsinflation snarare än en bredare realekonomisk expansion. I del 2 belyste vi hur Systemledarskapet riggade parasitära strukturer, den finansiella spelplanen och flyttade succesivt över kontrollen av M2 från centralbankerna till sig själva – Världens största blåsning! I del 3 analyserade vi flödet i den Trippla blåsningen och blev medvetna om detta pyramidspels upplägg. Ett upplägg som också benämns Finansparasiternas Djävulska cirkularitet. I denna blog tittar vi närmare på konsekvenserna av denna cirkularitet!
Kort repetition - Den globala Skuldsättningen
Genom den systematiska riggningen (läs del 2 ) av de parasitära finansiella strukturerna har bankerna i princip fått ett monopol på att skapa pengar – ett monopol de tillskansat sig på laglig väg.
För att hålla finansparasiternas system vid liv måste M2 ständigt expandera (läs del 3 ), vilket oundvikligen leder till ökad skuldsättning. Resultatet? En värld som bågnar under en Gigantisk Girighetsskuld – en skuld som, om inget förändras, skickas vidare till våra barn och barnbarn.
Vi lever i EXPLOSIVA SYSTEMFEL – både ekonomiska och ekologiska. Systemfel som med jämna mellanrum kulminerar i KONTINENTALREGIONALA APOKALYSPER och EKONOMISKA BUBBLOR som briserar. Och vi saknar den resiliens som krävs för att hantera dem. Ansvaret och skulden för dessa systemfel ligger helt och hållet på Systemledarskapet.
När du läser denna blogg, håll bild 1 i färskt minne. Den visar den totala skulden i biljoner dollar. Här i del 4 är min ambition att besvara den avgörande frågan: Vart tar pengarna vägen?
Källa Total skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance
Inkomster till världens befolkning
Så låt oss följa pengarna och börja med den globala inkomstfördelningen. Bild 2 illustrerar detta tydligt.
En stor del av M2-expansionen har kanaliserats in i inkomster, men fördelningen är allt annat än rättvis. Vid mätningens början 1980 låg de globala inkomsterna på 9,28 biljoner USD – år 2023 hade de ökat till 45,59 biljoner USD. En femfaldig ökning, driven till stor del av den expanderande penningmängden (M2).
Bild 3 illustrerar hur de totala inkomsterna i världen fördelas mellan olika befolkningsgrupper vid olika tidpunkter:
- De 50% fattigaste
- De 10% rikaste
- De resterande 40%
Befolkningstillväxt inom grupperna (1980–2020):
- De 50% fattigaste ökade från 2,22 miljarder till 3,94 miljarder (+77,48%).
- De 10% rikaste ökade från 0,44 miljarder till 0,79 miljarder (+79,55%).
- De resterande 40% ökade från 1,78 miljarder till 3,15 miljarder (+76,97%).
Alla grupper växer ungefär lika mycket i procent – men inkomstökningen är brutalt ojämn. Mellan 1980 och 2020:
- De fattigaste 50% fick en inkomstökning på 2,6 biljoner USD.
- De rikaste 10% fick en inkomstökning på 16,5 biljoner USD.
Skillnaden i absoluta tal är gigantisk! Även om alla grupper har vuxit procentuellt sett, är den reella inkomstökningen extremt koncentrerad till toppen av fördelningspyramiden.
Källa: World Inequality Database (WID)
Bild 4 visar hur de totala inkomsterna i världen fördelas per person mellan olika inkomstgrupper:
- De 50% fattigaste
- De 40% i mitten
- De 10% rikaste
- De 1% allra rikaste (notera att denna grupp ingår i de 10% rikaste).
Procentuellt har de fattigaste ökat mest – men den reella förbättringen är försumbar.
- De fattigaste 50% ökade sina inkomster med +236,4%.
- De rikaste 1% ökade med +189%.
Vad betyder dessa siffror i verkligheten?
- De fattigaste startade från en extremt låg nivå (0,66 USD per dag) – vilket innebär att även en stor procentuell ökning inte ger någon ekonomisk trygghet eller förbättrad levnadsstandard i praktiken.
- De rikaste 10% tjänade i snitt 74,23 USD per dag år 2020 – vilket är 33 gånger mer än de fattigaste 50%.
- Inom de 10% rikaste drar de 1% allra rikaste ifrån ännu mer – de tjänar över 37 gånger mer än resten av de 10% rikaste.
Tillväxten har i praktiken gynnat de redan rika.
- För den fattigaste halvan av befolkningen har inkomstökningen i absoluta tal varit nästintill obefintlig.
- De rikaste 1% har däremot ökat sina inkomster dramatiskt, vilket har förstärkt den ekonomiska ojämlikheten.
- Den dagliga inkomstökningen för de 1% rikaste var hela 1 808 USD per dag – en astronomisk skillnad jämfört med de fattigaste.
Den globala ekonomiska tillväxten har varit extremt skev – den fattigaste hälften av världens befolkning ser små förändringar, medan de allra rikaste accelererar ifrån i en takt som ökar klyftorna dramatiskt.
Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population
Djupare analys med Koppling till M2-expansionen
Om expansionen hade gynnat alla lika, skulle inkomstökningarna vara mer jämnt fördelade. Men det vi ser i verkligheten är något helt annat – de rikaste har dragit ifrån, medan de fattigaste halkar efter.
Vad betyder det?
- Det faktum att höginkomsttagarna har sett oproportionerligt stora inkomstökningar tyder på att de haft större möjligheter att kapitalisera på den ekonomiska tillväxten.
- M2-expansionen har inte sipprat ner genom ekonomin, utan samlats i toppen av fördelningspyramiden.
Varje gång en finanskris slår till, reagerar regeringar och centralbanker genom att pumpa ut pengar i systemet via olika stimulanser, exempelvis genom kvantitativa lättnader (QE). M2-expansionen och centralbankernas räddningspaket har inte varit neutrala – de har gynnat de som redan hade mest och accelererat inkomst- och förmögenhetsklyftorna.
Ännu bredare M2-analys inkluderar BNP
Bild 5 bekräftar att lönernas andel av BNP har ökat globalt över tid. Vid en första anblick kan det verka positivt – en större del av ekonomin går till arbete snarare än till kapitalägare. Men här kommer den avgörande frågan: Vem är det egentligen som får dessa löneökningar? Den verkliga fördelningen avslöjar en annan sanning:
- Eliten på arbetsmarknaden absorberar löneökningarna, medan låginkomsttagarna får en marginell eller obefintlig förbättring.
- Oavsett om pengarna kommer från M2-expansion eller andra tillväxteffekter av BNP, allokeras de systematiskt uppåt.
- Höginkomsttagare och kapitalstarka grupper drar ifrån, och de fattigaste halkar allt längre efter.
Källa: World Inequality Database (WID), BNP hämtad från World Bank, constant 2015, justerad till constant 2023 genom en förenklad metod där jag antar en global inflationstakt på 3%.
Och hur är det då med förmögenheten?
Förmodligen har du redan listat ut att när inkomsterna allokeras till de rikaste 10% så allokeras ju förmögenheten där också, med en skillnad, den ackumuleras uppåt, år ut och år in. Men de största effekterna kommer från kapitaltillväxt och investeringar. M2-expansion och tillgångsinflation förstärker förmögenhetskoncentrationen, eftersom kapitalägare gynnas oproportionerligt. Teknologi och globalisering skapar nya tillgångsvärden, men dessa ansamlas också i denna gruppering.
Den absoluta ökningen i förmögenhet från 1995 till 2023 är:
- De 10% rikaste: +364 biljoner USD
- De 50% fattigaste: +11,4 biljoner USD
Det innebär att de rikaste 10% har ackumulerat över 32 gånger mer förmögenhet i absoluta tal än de fattigaste 50% under denna period på 28 år. Notera att inkomsterna under perioden 1980 – 2018, under 38 år ökade 33 gånger. En gissning indikerar att förmögenheten under 38 år kanske hade ökat 40 gånger mer för de 10% rikaste jämfört med de fattigaste.
Bild 6 visat tydligt hur den reella förmögenhetsökningen tillfaller de 10 % rikaste över tid samtidigt som de fattigaste knappt har sett någon förändring alls.
Källa: World Inequality Database (WID)
Låt oss nu se hur de 1% rikaste klarar sig? Hur ackumuleras deras förmögenhet?
Den absoluta ökningen i förmögenhet från 1995 till 2023 för de 1% rikaste: +180,13 biljoner USD (deras andel inom de 10% rikaste) och de 50% fattigaste: +11,39 biljoner USD. Det innebär att de rikaste 1% har ackumulerat över 15,8 gånger mer förmögenhet i absoluta tal än de fattigaste 50% under denna period på 28 år. Slutsatser:
- De rikaste 1% spelar i en helt annan ekonomisk dimension – medan förmögenheten hos de fattigaste knappt förändras, exploderar den i toppen.
- Kapitalavkastning, tillgångsinflation och ränta-på-ränta-effekter skapar en exponentiell uppåtgående spiral för de som redan äger tillgångar.
- Den rikaste 1% har nu tagit en större del av världens förmögenhet än någonsin tidigare, medan den fattigaste halvan av befolkningen knappt har sett någon förändring alls.
Förhållandet mellan de 10% rikaste och de 1% rikaste (1995–2023).
1995 kontrollerade de 1% rikaste 47,8% av förmögenheten inom de 10% rikaste. 2023 hade denna andel ökat till 48,99%. Det innebär att de 1% rikaste har stärkt sitt grepp inom den rikaste 10%-gruppen med 2,5% under perioden. Bild 7.
Såsom vårt ekonomiska system är riggat är förmögenhet inte bara en spegling av inkomst – det är ett självförstärkande system där de som redan har kapital behöver göra väldigt lite för att se det växa, medan de utan kapital har det nästan omöjligt att bygga upp någon ekonomisk trygghet alls.
Källa: World Inequality Database (WID)
Hur fördelas då förmögenheten per person i världen?
När vi tittar på Market-Value National Wealth per person blir det tydligt hur brutalt ojämlikheten ser ut. Det är i bild 8 VERKLIGHETEN manifesteras och De Finansiella Parasiternas Djävulska cirkularitet visar sitt ondskefulla ansikte. 2023 hade varje person i genomsnitt:
- De 50% fattigaste: 3 614 USD
- De resterande 40%: 51 860 USD
- De 10% rikaste: 634 844 USD
Vad innebär detta? Jo, en person inom de 10% rikaste har 176 gånger mer förmögenhet per person än någon i de 50% fattigaste. Även de resterande 40% har 14 gånger mer per person än de fattigaste. Förmögenhetstillväxten sker inte genom en jämlik process – pengarna ackumuleras i toppen av pyramiden och ojämlikheten ökar!
Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population
Många förknippar de fattigaste 50% med absolut fattigdom, vilket gör att siffran 3 614 USD per person kan verka hög. Men det handlar om ett genomsnitt, vilket innebär att det även inom denna grupp finns stora skillnader. Se förklaringar i pop-ups.
Detta visar en viktig poäng, förmögenhet är inte bara en reflektion av inkomster, utan en mekanism som multiplicerar och förstärker ojämlikhet. När en grupp väl är på insidan av kapitalägandets värld, växer deras resurser exponentiellt, medan de som saknar kapital knappt har en chans att bygga upp förmögenhet alls. Med andra ord – den globala förmögenheten växer, men de fattigaste halkar efter mer för varje år. Bild 9 visar hur de 1% rikaste ökar sin förmögenhet inom gruppen – de 10% rikaste.
Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population
vad är ont och vad är gott?
Dags att runda av serien ”Girighetsskulden ökar när finansparasiterna får härja fritt!” och det är ingen slump att jag avslutar med en blogg som visar vart pengarna faktiskt tar vägen.
De parasitära finansiella strukturerna är genialiskt konstruerade för att gynna ungefär 81 miljoner människor (1%, 2023) och deras 728 miljoner följare (9%, 2023) – medan de övriga 7,3 miljarder människorna lämnas att bära bördan av systemets obalanser och kriser.
Konsekvenserna för de övriga?
- De fattigaste 50% kämpar för överlevnad i en ekonomi där deras arbete skapar värde, men där de inte får del av vinsterna.
- De resterande 40% står still eller pressas neråt, då bostadspriser, skuldsättning och levnadskostnader ökar snabbare än deras inkomster.
- Medelklassen eroderas, eftersom kapitalets makt koncentreras alltmer hos en ekonomisk elit som blir självförsörjande genom tillgångsinflation och passiva kapitalinkomster.
- Planetens resurser utarmas i jakten på oändlig tillväxt, samtidigt som de ekonomiska strukturerna gör det nästintill omöjligt att förändra systemet inifrån.
I tre pop-ups försöker jag beskriva betydelsen av detta.
Den globala ordningen är upp och ner. De som producerar värde (arbetare, småföretag, jordbrukare, vårdpersonal, lärare) får en allt mindre andel av det de skapar. De som skapar finansiella strukturer för att extrahera värde (spekulanter, banker, hedgefonder, storbolagsledningar) suger upp vinsterna utan att tillföra något reellt värde tillbaka till samhället.
Slutsatsen är obestridlig: Den finansiella parasitismen är inte en bieffekt – den är själva systemet: den göder ojämlikheten; den eldar på krig och konflikter; den driver miljöförstörelse och klimatkatastrofer och den upprätthåller svält, sjukdomar och global misär. Planet- och folkskadan är enorm!
Vad är då ont? Och vad är ont? För mig lämnar denna blogg inget utrymme för tolkning. DETTA ÄR SYSTEMONDSKA!
Nästa blogg - ett tudelat ekonomiskt system
The Heapple som koncept innehåller filosofin Pro Bono livet och Godhetens expansion, en strategiskt operativ plan. Expansionen utår från tre revolutioner: Bildningsrevolutionen, Den Mjuka revolutionen och Den Ekonomiska revolutionen. Tre målområden är fastslagna: Bättre tillväxt, Godare välstånd och Ökad livskvalité för alla.
Godhetens expansion innehåller delkonceptet Underbara visioner och inom det lanseras expansiva och progressiva förslag – två framtidsorienterade bloggar finns publicerade: Den Mjuka Revolutionen Vitaliserar Demokratin Genom Folkikrati, Del 1 och del 2.
Min tanke var att skriva om den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer men den bloggen skjuter jag lite på framtiden. Stora delar av den är inte så upplyftande och det är mycket roligare att skriva om Underbara visioner som expanderar godheten! Därför handlar nästa blogg om Ekonomirevolutionen och förslaget: Ett tudelat ekonomiskt system.