Kontinentalregional apokalyps

Jordens Gröna återkomst – Underbara klimatvisioner del 1

Johan D — Sun, 04 May 2025 17:09:22 +0000

Jordens gröna återkomst

Underbara klimatvisioner - del 1

Fördjupning

Introduktion
Fokus på kolsänkor i två faser

I en första fas riktar vi fokus på att återbeskoga och skydda 900 miljoner hektar – främst stora ytor som idag används för boskapsrelaterad odling eller där regnskog förstörts.

Detta är mer än en klimatåtgärd – det är ett regenerativt schackdrag som sätter igång en kaskad av vinster: förbättrad markhälsa, återställd biologisk mångfald, stärkt livsmedelstrygghet, nya lokala arbetstillfällen och en fördjupad relation mellan människa och natur.

Genom denna första konvertering kan vi binda drygt 31 gigaton koldioxidekvivalenter (Gt CO₂e).

I fas två skalar vi upp arbetet och omfattar ytterligare mark – upp till totalt 1 183 miljoner hektar. Detta innebär både fler områden med potential för återbeskogning och ett djupare skydd av känsliga ekosystem. Denna andra konvertering uppskattas binda ytterligare 42 Gt CO₂e.

Tillsammans innebär dessa två faser en klimatvinst på nästan 73 Gt CO₂e per år. Ställt mot de nuvarande globala utsläppen på omkring 55 Gt CO₂e per år, ger det ett netto upp mot –18 Gt CO₂e.

Detta är bara det första steget i en större plan – en visionär serie åtgärder som kan förändra vår framtid i grunden.

Underbara klimatvisioner

Bloggserien Underbara klimatvisioner är en resa in i möjligheternas värld – en värld där vi genom kloka val och djärva beslut återskapar balansen mellan människa och jord. I del 2 presenteras Dynamiska jättevinster, i del 3 Så fixar vi pengarna och i del 4 ”Exekutering”.

Denna del – Jordens gröna återkomst – fokuserar på kolsänkor genom återbeskogning, siktet är inställt på två konverteringar, den första på 900 MHa och den andra på 1 183 MHa. De dynamiska konsekvenserna av detta är fantastiska!

I denna serie utforskar vi hur strategisk …

Fas 1

Fördelning den viktiga jordytan - 900 MHa

Att identifiera varifrån vi kan återbeskoga 900 miljoner hektar på jordytan är en utmaning – inte bara tekniskt, utan också moraliskt, ekonomiskt och ekologiskt. Vi har därför arbetat oss fram till en balanserad fördelning som tar hänsyn till både nutida behov och framtida möjligheter.

Det handlar om att:

Återställa regnskog som förlorats.
Frigöra mark från djurhållning och foderproduktion.
Förvandla degraderade och marginaliserade marker till levande ekosystem igen.

Den modell vi nu lägger fram är visionär men realistisk. Den korresponderar med globala markdata och erkänner både ekologiska begränsningar och mänskliga behov. Den utgör grunden för hela vår klimatberäkning – och är den plattform från vilken koldioxidsänkning, ekosystemtjänster och biobaserade framtidsekonomier kan byggas.

Av de 900 miljoner hektar som planeras för återbeskogning i första konverteringen, består cirka 300 miljoner hektar av före detta regnskog. Dessa områden återbeskogas kvalitativt för att återskapa ekologisk funktion, inte bara som kolsänka, utan även som livsmiljö och skydd mot framtida utsläpp.

Övriga 600 miljoner hektar kommer från frigjord betesmark, djurfoderproduktion och busklandskap (schrubland). Tillsammans fungerar dessa ytor som en massiv klimatinsats där aktiv tillväxt och återställning av ekosystem kan binda stora mängder koldioxid.

Tabellen nedan visar hur dessa 900 miljoner hektar är fördelade, och hur mycket som finns kvar inom respektive markkategori efter omställningen:

Ursprungstyp	Ursprunglig yta (MHa)	Återbeskogad andel (MHa)	Återstående yta (MHa)
Animalieproduktion (jordbruk)	3 800	700	3 100
Shrubland / övergångsmark	1 400	200	1 200
Tidigare regnskog (nu konverterad)	(del av ovan)	300 (överlappar jordbruk)	–
Totalt allokerad	–	900	–

Bakgrund

Här introduceras den filosofiska och etiska plattform som Pro Bono livet vilar på. Principer och resonemang som formar vårt sätt att förstå och navigera i vår tid.

Dessa utgångspunkter belyser varför återbeskogning och hållbar omställning inte bara är klimatstrategier – utan djupt existentiella och kulturella vägval.

Typ	Golvnivå (1750)	Nutidsnivå (2025)	Prognosnivå (2050)
CO₂	~20-40 GtCO₂	~2 575 GtCO₂	~3 500–3 600 GtCO₂
CO₂e	~25-50 GtCO₂e	~3 100–3 200 GtCO₂e	~4 300–4 500 GtCO₂e

Om kolsänkor

Kolsänkor i transformationsfasen (0–30 år)

“Den gröna återkomstens turboeffekt”

Under de första 30 …

Kolsänkor i långsiktigt läge (30+ år)

“Det uthålliga klimatsystemets balans”

Fas 1: den Första klimatvinsten - kolsänkor på 25 Gt CO₂e

Hur stor klimatnytta 900 miljoner hektar återbeskogad mark kan ge beror på hur effektiv kolinlagringen är, vilket i sin tur påverkas av klimat, jordtyp och metod – från naturlig återställning till aktiv återbeskogning.

Genomsnittligt kan varje hektar binda mellan 10 och 30 ton koldioxidekvivalenter (CO₂e) per år. Baserat på ett realistiskt genomsnitt på cirka 20 ton CO₂e/ha/år, innebär detta en bindning på omkring 18,00 Gt CO₂e per år i biomassa.

Utöver detta tillkommer kolinlagring i marken – genom återställda mikrobiella processer, förbättrad jordstruktur och ökad fuktbalans. Dessa markrelaterade effekter beräknas stå för ytterligare cirka 7,00 Gt CO₂e per år.

Tillsammans innebär detta en klimatvinst på upp till 25,00 gigaton CO₂e per år under tillväxtfasen – vilket gör återbeskogning och ekosystemrestaurering till två av de mest kraftfulla naturbaserade klimatstrategierna vi har tillgång till.

extra bildning?!

Varför mäter vi som vi gör?

Hur kom vi fram till effektiviteten av kolinlagringen?

Och hur ser tidsaspekterna ut?

Klicka på pop-ups!

Scenario	Återbeskogning (Gt CO₂e/år per 1 Mha)	Regnskogsskydd (Gt CO₂e/år per 1 Mha)	Totalt (Gt CO₂e/år)
Försiktigt (10 t/ha)	0,010 Gt	0,004 Gt	0,014 Gt
Medel (15 t/ha)	0,015 Gt	0,0045 Gt	0,0195 Gt
Ambitiöst (20 t/ha)	0,020 Gt	0,005 Gt	0,025 Gt
Kvalitativt (25 t/ha)	0,025 Gt	0,0055 Gt	0,0305 Gt
Maxpotential (30 t/ha)	0,030 Gt	0,006 Gt	0,036 Gt

Åtgärd	Fullt utvecklad effekt	Tidsram till full effekt	Kommentar
Återbeskogning (900–2000 MHa)	10–25 Gt CO₂e/år	10–20 år	Kolsänkan ökar gradvis i takt med trädens tillväxt.
Vegetarisk omställning (900–2038 MHa)	20 Gt CO₂e/år	5–10 år	Minskar metan och lustgas från djurproduktion successivt.
Biobränsle från återbeskogad yta	6–8 Gt CO₂e/år	3–7 år	Effekt uppstår när fossila bränslen ersätts och produktion etableras.

fas 1: den Andra klimatvinsten - kostvanor - 2,37 Gt CO₂e

I första konverteringen återbeskogas 700 MHa mark som idag används till odling av djurfoder. Genom att minska animaliekonsumtionen och ställa om till en mer vegetabilisk kost frigörs denna mark – och skapar direkt klimatnytta. I dagsläget äter en genomsnittlig människa globalt sett cirka 13,65 animaliska måltider per vecka (av totalt 21). I övergången behöver varje person konvertera cirka 2,94 måltider per vecka från animaliskt till vegetariskt, vilket betyder att vi då äter kött 10,71 gånger per vecka.

Animalieindustrin står för en betydande andel av världens växthusgasutsläpp – uppskattningsvis 14,5 Gt CO₂e per år, enligt FAO och IPCC. Ungefär 65–70 % av all jordbruksmark används direkt eller indirekt för animalieproduktion.

Genom att ta bort 700 MHa från denna struktur – cirka 18–20 % av den animalierelaterade markanvändningen – kan vi minska utsläppen av:

Metan (CH₄) – från idisslande djur
Lustgas (N₂O) – från gödsel och kväverik mark

Resultat: 2,5–3,0 Gt CO₂e/år i direkt årlig utsläppsminskning.

Ändrade kostvanor

Att ställa om till en mer växtbaserad kost är inte ett avsteg från det normala – det är ett steg mot en ny vardag som gynnar både hälsan och planeten.

Varje djur har sin plats i kretsloppet – men produktionen påverkar planeten. Här ser du hur mycket koldioxidutsläpp olika djurslag bidrar med.

fas 1: den Tredje klimatvinsten - övergång till biobränlsen - 2,82 Gt CO₂e

Idag producerar världen cirka 1 500 miljoner ton biomassa per år – främst genom traditionella energikällor som ved och träkol, men också genom moderna biodrivmedel som etanol, biodiesel och pellets. Detta motsvarar cirka 65 Exajoule (EJ) energi per år, vilket gör bioenergin till en viktig del av den globala energimixen.

Men det räcker inte.

Med The Heapple’s återbeskogning av 900 miljoner hektar mark tillförs en ny potentiell produktion på cirka 2 700 miljoner ton biomassa per år– mer än en fördubbling av dagens nivå. Det motsvarar över 115 EJ energi per år, vilket täcker hela det globala transportbehovet till år 2050 (ca 81–85 EJ/år efter elektrifiering av persontransporter).

Genom att ersätta fossila drivmedel uppstår en klimatvinst på:

Utsläpp som undviks (fossila transporter): ~3,35 miljarder ton CO₂e/år
Utsläpp från bioenergins produktion/förbränning: ~0,54 miljarder ton CO₂e/år
Netto besparing: ≈ 2,82 miljarder ton CO₂e/år

Denna tillväxt i hållbar bioenergi innebär inte bara tillgång till förnybar energi. Den skapar nya arbetsmarknader, stärker försörjningskedjor och gör klimatomställningen genomförbar – både tekniskt och socialt.

Vad skiljer vår modell från den kritiserade bioenergiproduktionen?

I debatten om biobränslen är det avgörande att skilja mellan olika metoder för biomassauttag. Vår strategi fokuserar på hållbarhet och klimatnytta genom specifika val i markanvändning och resursutnyttjande.

Biobränslen - självklara!?

Hur hållbara är de egentligen?
Vilken mark kräver de, och vad tränger de undan?
En lösning… eller för-skjutning av problemet?

Klicka på pop-ups och utforska mer!

Skogsindustrins behov

När vi återbeskogar och skyddar 900 miljoner hektar i …

Fas 2

Återbeskoga ytterligarer 1183 MHa

Jordens gröna återkomsts 1:a konvertering genererar en minskning av de årliga utsläppen med cirka 30,57 Gt CO₂e – ett enormt steg i rätt riktning.

Men klimatkrisen kräver mer än att vi bromsar – vi behöver börja vända utvecklingen.
Det betyder att vi måste gå från att minska utsläpp till att skapa negativa årliga utsläpp, så att även de ackumulerade växthusgaserna i atmosfären börjar minska över tid.

Om vi leker med tanken att målet är att reducera de årliga utsläppen med 70–80 Gt CO₂e, krävs fler samverkande åtgärder – i både markanvändning, energisystem och beteendemönster. Fas 2 i klimatkonverteringen är nästa avgörande steg.

Ökar tempot

Vi väljer att återbeskoga ytterligare 1 183 MHa i den andra konverteringen, frigör mark från animalie-produktion och skalar upp planetens naturliga kolsänkor. Genom att låta naturen återta dessa ytor kan vi drastiskt minska nettoutsläppen, återställa ekosystem och bygga långsiktig klimatresiliens.

Fas 2: Den första klimatvinsten – kolsänkor på 32,86 Gt CO₂e

I den andra konverteringen skalar vi upp återbeskogningsarbetet till totalt 1 183 miljoner hektar, med fokus på ytor som idag används för animalierelaterad markanvändning. Denna omställning möjliggör en enorm klimatvinst genom att vi frigör mark och låter naturen återta sitt utrymme.

Grunden för klimatnyttan är återbeskogning – att låta träden växa tillbaka på dessa ytor. Genomsnittligt binder denna återväxt cirka 20 ton CO₂e per hektar och år, vilket ger en samlad effekt på 23,66 Gt CO₂e per år.

Därtill skapas kolsänkor i marken genom naturlig återhämtning, förbättrad jordhälsa och minskad biologisk störning. Dessa markrelaterade effekter står för ytterligare cirka 9,2 Gt CO₂e per år – en förstärkning som gör att den totala klimatvinsten från kolsänkor i Fas 2 uppgår till 32,86 gigaton CO₂e per år.

Klimatkurvan vänder!

Med Fas 2 – den andra konverteringen – kliver vi in i ett nytt skede. Genom att skala upp återbeskogningen till 1 183 miljoner hektar och samtidigt minska den animalierelaterade markanvändningen, når vi inte bara en kraftig årlig utsläppsminskning…

Fas 2: Den andra klimatvinsten - konvertering kostvanor - 4,65 Gt CO₂e

Vid starten av denna andra fas ligger den globala köttkonsumtionen på cirka 10,71 måltider per person och vecka. För att möjliggöra konverteringen behöver vi minska denna konsumtion med 3,89 måltider per vecka, vilket leder till en ny nivå på omkring 6,8 köttmåltider per person och vecka – en minskning som är både möjlig och måttfull i relation till klimatvinsten.

Den positiva effekten uppstår genom bortfall av utsläpp kopplade till animalieproduktion (~4 ton CO₂e per hektar och år)

På bordet och tallriken!

Våra matvanor påverkar inte bara hälsan – de formar även jordens framtid. I dag äter den genomsnittliga personen 14 köttbaserade måltider per vecka. I två steg frigör vi mark för återbeskogning – utan att behöva avstå kött helt.

Fas 2: den tredje klimatvinsten - biobränsle - 4,76 Gt CO₂e

För 1 183 miljoner hektar återbeskogad mark ser balansen för biobränsleproduktion och dess klimatpåverkan ut så här:

Total biomassa som kan produceras: ca 3 549 miljoner ton per år
Energipotential: ca 151 EJ (Exajoule)
Utsläpp som ersätts från fossila bränslen: ca 5,67 Gt CO₂e/år
Utsläpp från produktion och förbränning av biobränslet: ca 0,91 Gt CO₂e/år
Netto klimatbesparing: ca 4,76 Gt CO₂e/år

Vad gör vi med all ny bioenergi?

Redan i Fas 1 kunde vi täcka stora delar av den tunga trafiken: långtradare, färjor, fraktfartyg, flyg och dieseldriven tågtrafik. Trots detta fanns det kvarvarande kapacitet.

Med Fas 2 ökar tillgången dramatiskt. Frågan blir: vad ska vi göra med överskottet?

Kontrollpunkt växthusgasutsläpp

Fas1 och fas 2 tillsamman ger negativa utsläpp

Ja, vi får ihop klimatekvationen – med den 1:a konverteringen på 30,57 Gt CO₂e per år
och den 2:a konverteringen på 42,27 Gt CO₂e per år når vi negativa utsläpp.

Totalt minskar vi utsläppen 72,84 Gt CO₂e årligen. Då våra nuvarande globala utsläpp är 55,00 Gt CO₂e per år blir det ett årligt minus på 17,84 Gt CO₂e.

Detta innebär att de ackumulerade utsläppen också börjar minska – med reservation för engångsutsläpp (t.ex. skogsbränder) som kan påverka balansen.

Åtgärd	Minskning (Gt CO₂e/år)	Kvarvarande utsläpp (Gt CO₂e/år)
Startnivå (global utsläppsnivå)	–	55,00
1. Återbeskogning & skydd av 900 MHa	25,00	30,00
2. Kostomställning (vegetarisk bas för 700 MHa)^*	2,75	27,25
3. Biobränsle från 700 MHa^*	2,82	24,43
4. Återbeskogning & skydd av ytterligare 1 183 MHa	32,86	–8,43
5. Kostomställning (ytterligare 1 183 MHa)^*	4,65	–13,08
6. Biobränsle från ytterligare 1 183 MHa^*	4,76	–17,84
Resultat: Med dessa sex steg visar The Heapple’s Underbara klimatvisioner att vägen till negativa utsläpp är möjlig – genom en kombination av naturbaserade lösningar, kostomställning och förnybar energi.
^* Beräkningar för steg 2, 3, 5 och 6 är baserade på en grundyta av 700 MHa i ursprungsmodellen. Dessa värden har proportionerats upp till 1 183 MHa där det är tillämpligt.

den gröna återkomsten

Vi får ihop klimatekvaionen!

När vi genomför den andra konverteringen når jordens skogstäcke åter upp till över 6 000 miljoner hektar –
en nivå vi inte sett sedan tiden före industri-aliseringen. Men detta är inte en återgång.

Det är resultatet av en progressiv momentum-transformation:
en riktad, etiskt grundad kraft i rörelse – där visioner blev handling,
och handlingar blev ett nytt paradigm för mänskligheten.

Vi tog inte bara skogen tillbaka – vi tog tillbaka vår förmåga att leva i samklang med livet självt.

Med en cirkulär ekonomi som grund, och visdomen som ledstjärna, sluter vi inte bara en ekologisk balans – vi öppnar en ny existentiell fas.

Det är så cirkeln sluts.
Inte som återgång – utan som framväxt.

Kontrollpunkt livsmedel 2050

Ja – vi kan försörja 10 miljarder människor

Efter återbeskogningen har vi fortfarande kvar:

800 miljoner hektar odlingsyta som redan i dag producerar vegetabilisk mat
1 917 miljoner hektar som bevaras som odlingsbar mark (efter omställning från animalieproduktion)

Om vi sedan utgår från ett – tyvärr högst troligt – scenario till år 2050:

klimatförändringar förstör 30 % av vår odlingsyta
nuvarande produktivitetsnivå kvarstår
och konsumtionsmönstret har förändrats efter fas 1 och 2 (ca 7 animaliska måltider/vecka)

…då återstår ändå cirka 1 902 MHa tillgängligt för växtbaserad livsmedelsproduktion.

Med en genomsnittlig produktivitet på 5 miljoner kcal/ha/år motsvarar det en totalproduktion på 9,5 biljarder kcal/år – nog för att försörja över 11 miljarder människor med 2 350 kcal per dag.

Om något ändå går fel – här är vår strategiska reserv

Att framtidsorientera är komplext. Därför bygger Underbara klimatvisioner in både hängslen och livrem – ett beredskapssystem som säkrar livsmedelsförsörjningen även om verkligheten avviker från våra huvudscenarier.

Här är en strategisk reservmeny med åtgärder att aktivera vid behov:

Minska matsvinnet kraftfullt
Halvering av dagens globala matsvinn (ca 30 %) frigör enorma mängder mark, vatten och energi. Det är den snabbaste vägen till förbättring.
Snabb klimataktion
Om klimatförstörelsen minskar från 30 % till 20 % ökar vår odlingsyta med ca 192 MHa – en viktig marginal.
Minska köttkonsumtionen ytterligare
Vegetarisk kost ger 5–7 miljoner kcal/ha/år. Det ökar utbytet och minskar trycket på både mark och klimat.
Ta i anspråk busklandskap
Upp till 1 200 MHa buskmark kan konverteras till odling – om än med försiktighet. Det räcker för att täcka tillfälliga gap.
Öka avkastningen per hektar
Genom regenerativt jordbruk och agroteknik kan vi öka från 4 till 5 miljoner kcal/ha/år. Det ger hela systemet flexibilitet.
Befolkningsstabilisering
En befolkning på 9,5 i stället för 10 miljarder minskar behovet med över 400 miljarder kcal/år – ett mjukt sätt att lätta trycket.

den gröna återkomsten

Att försörja 10 miljarder människor år 2050 handlar inte bara om yta och kalorier – det kräver intelligens, integritet och tydliga incitament genom hela systemet.

Livsmedelsförsörjningen är en av de tydligaste speglarna för vilken riktning mänsklighetens ekonomi tar:
Tjänar den livet – eller låter den livet betala priset?

Det glädjande är att vi har kapacitet att klara detta. Trots klimatutmaningar och befolkningsökning visar kalkylen att en balanserad, växtbaserad produktion – i kombination med långsiktig markvård – räcker till. Men vi når inte dit av en slump.

Det kräver medvetna vägval, strukturell rättvisa och ett ledarskap som sätter mänsklighetens och planetens bästa främst.

Vi behöver inte välja mellan hopp och realism – vi kan låta dem vandra tillsammans.

Hälsan

Vi får aldrig glömma att livsmedel inte bara är mänskligt bränsle – det är byggstenarna för människans hälsa och utveckling. Den mat vi väljer…

Slutsats

Kontrollpunkten visar tydligt att vi har alla bestick i handen.

Visionsekologins kallelse – slutet på början

Vi började där livet började – i Pro Bono livets filosofi, vars rötter sträcker sig 3,5 miljarder år bakåt i tiden. Där föddes Livskraftens Fyra dimensioner – Den Universella energin fanns redan på plats, som en förankringspunkt, men resterande växte fram ur Den Biologiska livsenergin, Den Individuella livsenergin och Visdomens energi.

Och när nu Visdomens energi (återigen) stegar fram som den högsta av alla, faller också ljuset över Den Evolutionära Ordningens Kronologiska integritet – det som aldrig får förvridas eller förnekas.

För vi förstår nu hur denna ordning bröts – när Den Berikande tidsepoken övergick i Den Exploaterande tidsepokens systematiska förstörelse. Vi bevittnar fortfarande mänskliga övergrepp, fossil destruktivitet och finansiellt parasiterande, men nu kallar vi det för dess rätta namn – ONDSKA! Ett ondskefullt paradigm där Ego- och OrganisationsEgonyttan är i högsätet.

Tre gigantiska skuldberg har växt fram ur detta mörker:
– Integritetsskulden för sveken mot oss själva och varandra.
– Girighetsskulden för systemens hänsynslösa exploatering.
– Den existentiella skulden för sveket mot våra barn, våra barnbarn – och allt levande.

Men vi ser nu dagens ljus, Visdomens revolution är här – och den innehåller tre döttrar: Bildningsrevolutionen, Den Mjuka revolutionen och Den Ekonomiska revolutionen. Vi är redo för Godhetens expansion!

Och just nu är det dags, mänskligheten svarar på kallelsen – livets röst gör sig hörd! Underbara visioner formas, en Visionsekologi breder ut sig – inte som utopi, utan som framväxt av livets kompass. Kallelsen hörs allt tydligare. Den viskar inte längre. Den talar, ropar, sjunger.

Bit för bit läggs nu Visionsekologins pussel:

Den Exponentiella tillväxtmodellen för godhetens cirkulation.
Den Nya M2-expansionen för likviditetens frigörelse.
e-Gaya, vår nya globala digitala valuta, rotad i planet- och folknytta.
Inkluderingsvisionen, där ingen lämnas utanför.
Omställningsvisionen, där systemen böjer sig för livets logik.
Och nu – Underbara Klimatvisioner, med Jordens Gröna Återkomst som första kapitel.
Och Planet- och folkskadebalken är på gång – för styrningens skull.

Detta är slutet på början.
Det är inte ett manifest – det är en rörelse.
En rytm, en riktning, ett rop från framtiden som ber oss:
Gör rätt nu. Följ visdomen. Gå samman. Gå varsamt. Gå starkt.

Vi vill. Vi kan. Vi ska.

Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja – del 4

Johan D — Tue, 04 Mar 2025 06:39:31 +0000

Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 4

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Vi utforskar det historiska narrativet, nuet och framtiden genom en grundläggande fråga: Vad var/är/blir ont och vad var/är/blir gott?

Under de senaste årtiondena av 1900 – talet började Tre Gigantiska skuldberg – Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden – till våra barn, barnbarn och kommande generationer eskalera. Inledningsvis kommer jag fördjupa mig i tre segment som kraftigt bidragit till uppbyggnad av skuldbergen: det fossila, det finansiella och den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer. I bloggen Systemledarskap, Integritets-brott och systemondska – vår fossila värld! granskades Den fossila sektorn.

I denna blogg gör vi en djupdykning i den finansiella sektorn. Ämnet är komplext och därför lanserar jag ett antal bloggar om just detta. Denna blogg – den fjärde – avslutar serien.

Bloggserie

Lite historia och M2’s roll

Parasitära strukturer etableras

Girighetsskuldens utveckling och otillbörlig allokering av pengar

Konsekevenser för den lilla människan – denna blogg

Kort resumé del 1, 2 och 3 i bloggserien

I del 1 – Lite historia och M2’s roll – blev slutsatsen att finansiella kriser i modern tid föregås av penningexpansion, ökning av M2, vilket resulterar i en dramatisk tillgångsinflation snarare än en bredare realekonomisk expansion. I del 2 belyste vi hur Systemledarskapet riggade parasitära strukturer, den finansiella spelplanen och flyttade succesivt över kontrollen av M2 från centralbankerna till sig själva – Världens största blåsning! I del 3 analyserade vi flödet i den Trippla blåsningen och blev medvetna om detta pyramidspels upplägg. Ett upplägg som också benämns Finansparasiternas Djävulska cirkularitet. I denna blog tittar vi närmare på konsekvenserna av denna cirkularitet!

Kort repetition - Den globala Skuldsättningen

Genom den systematiska riggningen (läs del 2 ) av de parasitära finansiella strukturerna har bankerna i princip fått ett monopol på att skapa pengar – ett monopol de tillskansat sig på laglig väg.

För att hålla finansparasiternas system vid liv måste M2 ständigt expandera (läs del 3 ), vilket oundvikligen leder till ökad skuldsättning. Resultatet? En värld som bågnar under en Gigantisk Girighetsskuld – en skuld som, om inget förändras, skickas vidare till våra barn och barnbarn.

Vi lever i EXPLOSIVA SYSTEMFEL – både ekonomiska och ekologiska. Systemfel som med jämna mellanrum kulminerar i KONTINENTALREGIONALA APOKALYSPER och EKONOMISKA BUBBLOR som briserar. Och vi saknar den resiliens som krävs för att hantera dem. Ansvaret och skulden för dessa systemfel ligger helt och hållet på Systemledarskapet.

När du läser denna blogg, håll bild 1 i färskt minne. Den visar den totala skulden i biljoner dollar. Här i del 4 är min ambition att besvara den avgörande frågan: Vart tar pengarna vägen?

Källa Total skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Inkomster till världens befolkning

Så låt oss följa pengarna och börja med den globala inkomstfördelningen. Bild 2 illustrerar detta tydligt.

En stor del av M2-expansionen har kanaliserats in i inkomster, men fördelningen är allt annat än rättvis. Vid mätningens början 1980 låg de globala inkomsterna på 9,28 biljoner USD – år 2023 hade de ökat till 45,59 biljoner USD. En femfaldig ökning, driven till stor del av den expanderande penningmängden (M2).

Källa: World Inequality Database (WID)

Bild 3 illustrerar hur de totala inkomsterna i världen fördelas mellan olika befolkningsgrupper vid olika tidpunkter:

De 50% fattigaste
De 10% rikaste
De resterande 40%

Befolkningstillväxt inom grupperna (1980–2020):

De 50% fattigaste ökade från 2,22 miljarder till 3,94 miljarder (+77,48%).
De 10% rikaste ökade från 0,44 miljarder till 0,79 miljarder (+79,55%).
De resterande 40% ökade från 1,78 miljarder till 3,15 miljarder (+76,97%).

Alla grupper växer ungefär lika mycket i procent – men inkomstökningen är brutalt ojämn. Mellan 1980 och 2020:

De fattigaste 50% fick en inkomstökning på 2,6 biljoner USD.
De rikaste 10% fick en inkomstökning på 16,5 biljoner USD.

Skillnaden i absoluta tal är gigantisk! Även om alla grupper har vuxit procentuellt sett, är den reella inkomstökningen extremt koncentrerad till toppen av fördelningspyramiden.

Källa: World Inequality Database (WID)

Bild 4 visar hur de totala inkomsterna i världen fördelas per person mellan olika inkomstgrupper:

De 50% fattigaste
De 40% i mitten
De 10% rikaste
De 1% allra rikaste (notera att denna grupp ingår i de 10% rikaste).

Procentuellt har de fattigaste ökat mest – men den reella förbättringen är försumbar.

De fattigaste 50% ökade sina inkomster med +236,4%.
De rikaste 1% ökade med +189%.

Vad betyder dessa siffror i verkligheten?

De fattigaste startade från en extremt låg nivå (0,66 USD per dag) – vilket innebär att även en stor procentuell ökning inte ger någon ekonomisk trygghet eller förbättrad levnadsstandard i praktiken.
De rikaste 10% tjänade i snitt 74,23 USD per dag år 2020 – vilket är 33 gånger mer än de fattigaste 50%.
Inom de 10% rikaste drar de 1% allra rikaste ifrån ännu mer – de tjänar över 37 gånger mer än resten av de 10% rikaste.

Tillväxten har i praktiken gynnat de redan rika.

För den fattigaste halvan av befolkningen har inkomstökningen i absoluta tal varit nästintill obefintlig.
De rikaste 1% har däremot ökat sina inkomster dramatiskt, vilket har förstärkt den ekonomiska ojämlikheten.
Den dagliga inkomstökningen för de 1% rikaste var hela 1 808 USD per dag – en astronomisk skillnad jämfört med de fattigaste.

Den globala ekonomiska tillväxten har varit extremt skev – den fattigaste hälften av världens befolkning ser små förändringar, medan de allra rikaste accelererar ifrån i en takt som ökar klyftorna dramatiskt.

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population

Djupare analys med Koppling till M2-expansionen

Om expansionen hade gynnat alla lika, skulle inkomstökningarna vara mer jämnt fördelade. Men det vi ser i verkligheten är något helt annat – de rikaste har dragit ifrån, medan de fattigaste halkar efter.

Vad betyder det?

Det faktum att höginkomsttagarna har sett oproportionerligt stora inkomstökningar tyder på att de haft större möjligheter att kapitalisera på den ekonomiska tillväxten.
M2-expansionen har inte sipprat ner genom ekonomin, utan samlats i toppen av fördelningspyramiden.

Varje gång en finanskris slår till, reagerar regeringar och centralbanker genom att pumpa ut pengar i systemet via olika stimulanser, exempelvis genom kvantitativa lättnader (QE). M2-expansionen och centralbankernas räddningspaket har inte varit neutrala – de har gynnat de som redan hade mest och accelererat inkomst- och förmögenhetsklyftorna.

Ännu bredare M2-analys inkluderar BNP

Bild 5 bekräftar att lönernas andel av BNP har ökat globalt över tid. Vid en första anblick kan det verka positivt – en större del av ekonomin går till arbete snarare än till kapitalägare. Men här kommer den avgörande frågan: Vem är det egentligen som får dessa löneökningar? Den verkliga fördelningen avslöjar en annan sanning:

Eliten på arbetsmarknaden absorberar löneökningarna, medan låginkomsttagarna får en marginell eller obefintlig förbättring.
Oavsett om pengarna kommer från M2-expansion eller andra tillväxteffekter av BNP, allokeras de systematiskt uppåt.
Höginkomsttagare och kapitalstarka grupper drar ifrån, och de fattigaste halkar allt längre efter.

Källa: World Inequality Database (WID), BNP hämtad från World Bank, constant 2015, justerad till constant 2023 genom en förenklad metod där jag antar en global inflationstakt på 3%.

Och hur är det då med förmögenheten?

Förmodligen har du redan listat ut att när inkomsterna allokeras till de rikaste 10% så allokeras ju förmögenheten där också, med en skillnad, den ackumuleras uppåt, år ut och år in. Men de största effekterna kommer från kapitaltillväxt och investeringar. M2-expansion och tillgångsinflation förstärker förmögenhetskoncentrationen, eftersom kapitalägare gynnas oproportionerligt. Teknologi och globalisering skapar nya tillgångsvärden, men dessa ansamlas också i denna gruppering.

Den absoluta ökningen i förmögenhet från 1995 till 2023 är:

De 10% rikaste: +364 biljoner USD
De 50% fattigaste: +11,4 biljoner USD

Det innebär att de rikaste 10% har ackumulerat över 32 gånger mer förmögenhet i absoluta tal än de fattigaste 50% under denna period på 28 år. Notera att inkomsterna under perioden 1980 – 2018, under 38 år ökade 33 gånger. En gissning indikerar att förmögenheten under 38 år kanske hade ökat 40 gånger mer för de 10% rikaste jämfört med de fattigaste.

Bild 6 visat tydligt hur den reella förmögenhetsökningen tillfaller de 10 % rikaste över tid samtidigt som de fattigaste knappt har sett någon förändring alls.

Källa: World Inequality Database (WID)

Låt oss nu se hur de 1% rikaste klarar sig? Hur ackumuleras deras förmögenhet?

Den absoluta ökningen i förmögenhet från 1995 till 2023 för de 1% rikaste: +180,13 biljoner USD (deras andel inom de 10% rikaste) och de 50% fattigaste: +11,39 biljoner USD. Det innebär att de rikaste 1% har ackumulerat över 15,8 gånger mer förmögenhet i absoluta tal än de fattigaste 50% under denna period på 28 år. Slutsatser:

De rikaste 1% spelar i en helt annan ekonomisk dimension – medan förmögenheten hos de fattigaste knappt förändras, exploderar den i toppen.
Kapitalavkastning, tillgångsinflation och ränta-på-ränta-effekter skapar en exponentiell uppåtgående spiral för de som redan äger tillgångar.
Den rikaste 1% har nu tagit en större del av världens förmögenhet än någonsin tidigare, medan den fattigaste halvan av befolkningen knappt har sett någon förändring alls.

Förhållandet mellan de 10% rikaste och de 1% rikaste (1995–2023).

1995 kontrollerade de 1% rikaste 47,8% av förmögenheten inom de 10% rikaste. 2023 hade denna andel ökat till 48,99%. Det innebär att de 1% rikaste har stärkt sitt grepp inom den rikaste 10%-gruppen med 2,5% under perioden. Bild 7.

Såsom vårt ekonomiska system är riggat är förmögenhet inte bara en spegling av inkomst – det är ett självförstärkande system där de som redan har kapital behöver göra väldigt lite för att se det växa, medan de utan kapital har det nästan omöjligt att bygga upp någon ekonomisk trygghet alls.

Källa: World Inequality Database (WID)

Hur fördelas då förmögenheten per person i världen?

När vi tittar på Market-Value National Wealth per person blir det tydligt hur brutalt ojämlikheten ser ut. Det är i bild 8 VERKLIGHETEN manifesteras och De Finansiella Parasiternas Djävulska cirkularitet visar sitt ondskefulla ansikte. 2023 hade varje person i genomsnitt:

De 50% fattigaste: 3 614 USD
De resterande 40%: 51 860 USD
De 10% rikaste: 634 844 USD

Vad innebär detta? Jo, en person inom de 10% rikaste har 176 gånger mer förmögenhet per person än någon i de 50% fattigaste. Även de resterande 40% har 14 gånger mer per person än de fattigaste. Förmögenhetstillväxten sker inte genom en jämlik process – pengarna ackumuleras i toppen av pyramiden och ojämlikheten ökar!

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population

Många förknippar de fattigaste 50% med absolut fattigdom, vilket gör att siffran 3 614 USD per person kan verka hög. Men det handlar om ett genomsnitt, vilket innebär att det även inom denna grupp finns stora skillnader. Se förklaringar i pop-ups.

Detta visar en viktig poäng, förmögenhet är inte bara en reflektion av inkomster, utan en mekanism som multiplicerar och förstärker ojämlikhet. När en grupp väl är på insidan av kapitalägandets värld, växer deras resurser exponentiellt, medan de som saknar kapital knappt har en chans att bygga upp förmögenhet alls. Med andra ord – den globala förmögenheten växer, men de fattigaste halkar efter mer för varje år. Bild 9 visar hur de 1% rikaste ökar sin förmögenhet inom gruppen – de 10% rikaste.

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population

vad är ont och vad är gott?

Dags att runda av serien ”Girighetsskulden ökar när finansparasiterna får härja fritt!” och det är ingen slump att jag avslutar med en blogg som visar vart pengarna faktiskt tar vägen.

De parasitära finansiella strukturerna är genialiskt konstruerade för att gynna ungefär 81 miljoner människor (1%, 2023) och deras 728 miljoner följare (9%, 2023) – medan de övriga 7,3 miljarder människorna lämnas att bära bördan av systemets obalanser och kriser.

Konsekvenserna för de övriga?

De fattigaste 50% kämpar för överlevnad i en ekonomi där deras arbete skapar värde, men där de inte får del av vinsterna.
De resterande 40% står still eller pressas neråt, då bostadspriser, skuldsättning och levnadskostnader ökar snabbare än deras inkomster.
Medelklassen eroderas, eftersom kapitalets makt koncentreras alltmer hos en ekonomisk elit som blir självförsörjande genom tillgångsinflation och passiva kapitalinkomster.
Planetens resurser utarmas i jakten på oändlig tillväxt, samtidigt som de ekonomiska strukturerna gör det nästintill omöjligt att förändra systemet inifrån.

I tre pop-ups försöker jag beskriva betydelsen av detta.

Den globala ordningen är upp och ner. De som producerar värde (arbetare, småföretag, jordbrukare, vårdpersonal, lärare) får en allt mindre andel av det de skapar. De som skapar finansiella strukturer för att extrahera värde (spekulanter, banker, hedgefonder, storbolagsledningar) suger upp vinsterna utan att tillföra något reellt värde tillbaka till samhället.

Slutsatsen är obestridlig: Den finansiella parasitismen är inte en bieffekt – den är själva systemet: den göder ojämlikheten; den eldar på krig och konflikter; den driver miljöförstörelse och klimatkatastrofer och den upprätthåller svält, sjukdomar och global misär. Planet- och folkskadan är enorm!

Vad är då ont? Och vad är ont? För mig lämnar denna blogg inget utrymme för tolkning. DETTA ÄR SYSTEMONDSKA!

Nästa blogg - ett tudelat ekonomiskt system

The Heapple som koncept innehåller filosofin Pro Bono livet och Godhetens expansion, en strategiskt operativ plan. Expansionen utår från tre revolutioner: Bildningsrevolutionen, Den Mjuka revolutionen och Den Ekonomiska revolutionen. Tre målområden är fastslagna: Bättre tillväxt, Godare välstånd och Ökad livskvalité för alla.

Godhetens expansion innehåller delkonceptet Underbara visioner och inom det lanseras expansiva och progressiva förslag – två framtidsorienterade bloggar finns publicerade: Den Mjuka Revolutionen Vitaliserar Demokratin Genom Folkikrati, Del 1 och del 2.

Min tanke var att skriva om den digitala sektorn – med särskilt fokus på algoritmer men den bloggen skjuter jag lite på framtiden. Stora delar av den är inte så upplyftande och det är mycket roligare att skriva om Underbara visioner som expanderar godheten! Därför handlar nästa blogg om Ekonomirevolutionen och förslaget: Ett tudelat ekonomiskt system.

Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja – del 3

Johan D — Thu, 27 Feb 2025 05:02:43 +0000

Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 3

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Vi utforskar det historiska narrativet, nuet och framtiden genom en grundläggande fråga: Vad var/är/blir ont och vad var/är/blir gott?

I denna blogg gör vi en djupdykning i den finansiella sektorn. Ämnet är komplext och därför lanserar jag ett antal bloggar om just detta. Just nu lutar det åt fem.

Bloggserie

Lite historia och M2’s roll

Parasitära strukturer etableras

Girighetsskuldens utveckling och otillbörlig allokering av pengar – denna blogg

Konsekevenser för den lilla människan och projiceringens missriktade fokus

Det Tudelade ekonomiska systemet och M2’s nya roll

Kort resumé del 1 och 2 i bloggserien

I del 1 – Lite historia och M2’s roll – blev slutsatsen att finansiella kriser i modern tid föregås av penningexpansion, ökning av M2, vilket resulterar i en dramatisk tillgångsinflation snarare än en bredare realekonomisk expansion. I del 2 belyste vi hur Systemledarskapet riggade parasitära strukturer, den finansiella spelplanen och flyttade succesivt över kontrollen av M2 från centralbankerna till sig själva – Världens största blåsning! I denna blog tittar vi närmare på konsekvenserna av denna blåsning!

Den globala Skuldsättningen

Grundförutsättningen för att skapa pengar i modern tid är kreditexpansion. Genom riggningen av Parasitära strukturer har bankerna i princip monopol att skapa pengar, ett monopol de har tillskansat sig på laglig väg. För att göda parasiterna måste M2 hela tiden öka, vilket innebär att skulden ökar. Se bild 1 nedan.

Detta självdestruktiva system är så etablerat att det är få som ifrågasätter det på allvar, varken forskare eller centralbanksföreträdare. Det får bara fortgå! För mig är detta ondska eftersom så många far illa av dess konsekvenser.

När M2 investeras i spekulation blir cirkulariteten destruktiv – pengar koncentreras otillbörligt, skapar bubblor och leder till stagnation och kriser. Icke-produktiva investeringar skapar en självförstärkande spekulationsbubbla där kapital koncentreras till finanssektorn och tillgångspriser drivs upp utan att skapa verkligt värde.

I Den Tudelade ekonomin kommer M2 primärt investeras i produktiva tillgångar, då skapas en progressiv ekonomisk cirkularitet där pengar föder nya pengar genom arbete och innovation. Produktiva investeringar skapar en självförstärkande ekonomisk cirkel där pengar genererar arbete, innovation och framtida vinster.

Källa Total skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Begrepp och fenomen som är bra att känna till

Beroende på hur stor förståelse du som läsare har av det ekonomiska systemet har jag valt att puplicera ett antal pop-ups nedan för den som behöver komplettera sina förkunskaper.

Scenario	Lånebelopp	Utlåningsränta	Upplåningsränta	Räntenetto	Bankseigniorage
Bank med bankseigniorage	2 milj. kr	4%	0% (gratis pengar)	80 000 kr	80 000 kr (100% seigniorage)
Bank utan bankseigniorage	2 milj. kr	4%	2% (upplåningskostnad)	40 000 kr	0 kr (ingen seigniorage)

Finansiella Parasiter blåser oss trippelt - ett pyramidspel

Det finansiella systemets genialitet ligger i dess otillbörlighet – ett system där de inte bara överlever kriser, utan även tjänar på dem.

När en kris slår till och systemet kollapsar under sin egen spekulation, då kliver stater och centralbanker in med massiva räddningspaket och ökar M2 för att undvika total härdsmälta. Officiellt handlar det om att ”rädda ekonomin”, men i verkligheten är det finanssektorn som räddas först. Se pop-up ovan, ”Kvantitativa lättnader – QE.”

Och här kommer den verkliga finurligheten i Världens största blåsning – ett pyramidspel i tre steg:

Först skapar de bubblan – Banker och finansiella institutioner eldar på spekulation och riskfyllda investeringar under högkonjunkturer. M2 sväller, pengar flödar, och vinsterna privatiseras till de som sitter högst upp i systemet.
Sedan kraschar de systemet – Tillgångspriser imploderar, krediter fryser, och recessionen slår till. De på toppen har redan tagit sin vinst och lämnar oss andra med skulderna. Det är härifrån uttrycket förlusterna socialiseras härstammar. Stater och centralbanker har ”inget val” annat än att rädda finanssektorn – samma aktörer som orsakade krisen.
Slutligen tjänar de på återuppbyggnaden – När räddningspaketen väl är på plats, tjänar de pengar på administrationen av nödkrediter, skuldhantering och räntedifferenser. De säljer tillbaka skulderna till ekonomin – med ränta. Vinsterna privatiseras igen!

Precis som i ett pyramidspel finansieras de på toppen av dem längre ner i hierarkin. De som kommer in sist – vanliga människor och skattebetalare – sitter fast med skulderna när spelet kollapsar.

Resultatet? De tjänar pengar på vägen upp, de blir räddade när det kraschar, och sedan tjänar de pengar på återuppbyggnaden. Världens störtsa blåsning är egentligen en trippel blåsning – och vi är de som betalar notan. Låt oss titta närmare på detta!

Finansparasiternas djävulska cirkularitet

Bilden nedan visar tydligt hur skulderna inom den finansiella sektorn och de icke-finansiella företagen ökade markant under 2008, medan statsskulderna började stiga kraftigt från 2009 och framåt. Genom bokföringstekniska manövrar sköts staternas direkta skuldsättning upp – centralbankerna absorberade stora mängder skuld genom kvantitativa lättnader (QE) och statliga garantier som realiserades först senare. När dessa åtgärder successivt övergick i direkta stimulanspaket och lånefinansierade insatser började statsskulderna öka i snabb takt.

Källa Totala skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Bubbla 1: Finanskrisen 2008 – Subprimekraschen och globala bankkrisen (~2001–2009)

1. Bubblan blåses upp (2001–2007)

Efter dotcom-kraschen (2000–2002) sänkte Federal Reserve räntorna kraftigt för att stimulera ekonomin.
Banker och investerare blåste upp en bostadsbubbla, där subprimelån (hög risk, låg kreditvärdighet) blev en enorm spekulationsdrivare.
Finanssektorn paketerade dessa lån i värdepapper (CDO:er), vilket gjorde att risken spreds globalt. Detta var en mycket riskfylld mekanism, se pop-ups nedan.
M2-expansionen gick in i fastigheter och derivatmarknader, medan realekonomin fick små effekter.
Banker och investerare tjänade enorma vinster genom att belåna och sälja dessa strukturerade produkter.

2. Systemet kraschar (2007–2009)

Bostadsbubblan spricker när räntehöjningar gör att subprimelåntagare börjar fallera.
Banker och investerare inser att deras värdepapper (CDO:er) är värdelösa, och likviditetskrisen slår till.
Lehman Brothers kollapsar (september 2008), vilket utlöser en kedjereaktion av kreditfrysningar och börsras.
Stater och centralbanker tvingas rädda finanssektorn genom massiva stödpaket och statliga ingripanden (TARP i USA, räddning av AIG och flera banker).

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (2009–2010)

För att stoppa krisen sänks räntorna till rekordlåga nivåer, och centralbankerna startar kvantitativa lättnader (QE).
Bankerna räddas, men skulden flyttas över till staterna, vilket ökar statsskulderna markant. Se grön linje och pil i bild 2 ovan.
Istället för att gå till realekonomin hamnar mycket av M2-expansionen återigen i finanssektorn.
Eurokrisen börjar ta form, eftersom flera europeiska länder redan hade hög skuldsättning – och nu får ännu högre statsskulder.

Bubbla 2: Eurokrisen – Statsskuldkrisen i EU (~2010–2015)

1. Bubblan blåses upp (2009–2011)

Eurozonens strukturella obalanser blev tydliga när södra Europas länder (Grekland, Italien, Spanien, Portugal, Irland) fick exploderande statsskulder efter att ha räddat sina banker.
Marknaderna börjar tvivla på dessa länders återbetalningsförmåga, vilket leder till stigande räntor på deras statsobligationer.
ECB och EU lanserar nödlån, men förutsätter att länderna ska skära i sina utgifter genom åtstramningspolitik (austerity).

2. Systemet kraschar (2011–2013)

Grekland står på randen av statsbankrutt (2010–2012) och får räddningspaket från EU och IMF, men krisen sprider sig.
Irland, Portugal, Spanien och Italien hamnar också i ekonomisk kris på grund av stigande räntor och bankproblem.
De räddningsprogram som erbjuds kräver hårda åtstramningar, vilket fördjupar recessionen i Europa.
Arbetslösheten skjuter i höjden, ekonomin stagnerar och social oro bryter ut.

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (2013–2015)

ECB:s chef Mario Draghi lovar att ”göra vad som krävs” för att rädda euron, vilket lugnar marknaderna.
ECB lanserar kvantitativa lättnader (QE) för första gången, vilket leder till billigare krediter.
De strikta budgetnedskärningarna håller tillbaka tillväxten i södra Europa, men eurozonen stabiliseras till slut.
Skulden flyttas från perifera länder till ECB:s balansräkning – en ny bubbla börjar byggas upp.

Låt oss nu analysera nästa kris

M2-expansionen under 2010-talet har inte primärt gått till realekonomisk utveckling, utan till tillgångsinflation och spekulation. Från 2016 och framåt ser vi en markant ökning av skuldsättning hos stater (grön linje) och icke-finansiella företag (lila linje). Men oavsett vad dessa sektorer använder lånen till, hamnar räntor och avgifter alltid i finanssektorn. Den finansiella sektorn vinner alltid – de skapar inte produktivt värde, men tar ut en konstant del av kapitalflödet i form av avgifter och räntor.

Källa Totala skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Bubbla 1: Finanskrisens efterspel och 2010-talets spekulationsbubbla (~2010–2020)

1. Bubblan blåses upp (2010–2019)

Efter finanskrisen 2008 skapade centralbanker extremt låga räntor och QE, vilket drev på en lång spekulativ boom.
M2-expansionen kanaliserades till aktiemarknaden, fastigheter och företagsuppköp, istället för realekonomin.
Börsindex sköt i höjden, bolag belånade sig för att köpa tillbaka egna aktier, och fastighetspriser exploderade.
Banker och investerare privatiserade vinsterna genom en ohejdad tillgångsinflation.

2. Systemet kraschar (2020–Q2 2020)

Covid-pandemin slår till, vilket skapar global panik och snabbast fallande börserna i modern tid.
Företag och hushåll får svårt att betala lån och likviditeten fryser – centralbankerna panikreagerar.
Snabbaste börskraschen i modern tid, det finns inga reserver för att absorbera chocken.
Stater och centralbanker panikreagerar med massiva räddningspaket och mer QE.

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (Q3 2020–2021)

Centralbanker sänker räntorna till noll eller negativa nivåer.
M2-expansionen tar fart igen, denna gång i form av direkta stimulanser: helikopterpengar, företagsstöd och billiga krediter.
Kapitalet cirkulerar återigen i finanssektorn, inte i realekonomin, vilket skapar en ny spekulationsvåg.
Tillgångsinflationen eskalerar igen – men denna gång i en ekonomi som redan är full av obalanser.

Bubbla 2: Leveranskedjebubblan och real inflation (~2021–2023)

1. Bubblan blåses upp (2021–2022)

Efter pandemin ökar efterfrågan kraftigt, men värdekedjorna är försvagade och klarar inte att hänga med.
Flaskhalsar i produktionen skapar reell inflation, vilket förstärks av den tidigare M2-expansionen.
Finanssektorn spekulerar vidare i fastigheter, råvaror och börsen, vilket eldar på inflationen ytterligare.

2. Systemet kraschar (2022–Q1 2023)

Inflationen når extrema nivåer, och nu tvingas centralbankerna istället höja räntorna aggressivt.
Tillgångspriser börjar falla – börsen kraschar (S&P 500 föll med 19% under 2022 och Nasdaq Composite (USA) index minskade med 33%), fastighetsmarknaden stagnerar, kryptomarknaden kollapsar.
Banker med högt belånade positioner hamnar i kris (Silicon Valley Bank, Credit Suisse).
En ny recession hotar, men denna gång är det en inflationsbubbla som spricker pga. brott i värdekedjorna – inte en tillgångsbubbla driven av QE.

3. Räddningspaketen blir nästa bubbla (2023–från Q3 och framåt)

Denna gång sätts inte QE in på samma sätt som tidigare, eftersom inflationen fortfarande är hög.
Silicon Valley Bank och Credit Suisse kollapsar, men regeringar och centralbanker ingriper för att stabilisera systemet.
- I USA garanteras SVB:s insättare, trots att banken egentligen inte var ”too big to fail”.
- I Schweiz genomförs en snabb räddning där Credit Suisse tvångsförvärvas av UBS med stöd från regeringen och centralbanken.
Marknaden stabiliseras, men systemproblemen kvarstår – detta blev en ”soft landing” snarare än en total kollaps.
Kapitalet letar sig tillbaka till spekulation eftersom aktörer ser att systemet fortfarande räddas vid kris.

Den Trippla blåsningen fungerar i alla kriser

Oavsett vad som utlöser en kris – en bubbla, en statsskuldkris, en global pandemi – så fungerar finanssektorns mekanism på samma sätt. De blåser upp spekulationen och tjänar på det. När det kraschar, får de räddningspaket. Sedan tjänar de pengar på att hantera krisen och skulderna.

Tänk på att allt är konstruktioner. Bild 3 visar förhållandet mellan total skuld och BNP/GDP. Vilken idiot som helst fattar att detta inte går ihop. Den blåa linjen måste betalas i from av räntor och amorteringar och då behöver värdet av den oranga linjen – som är summan av varor och tjänster* – öka kraftigt. Det gör den inte då M2 allokeras otillbörligt. Konstruktionen är genialiskt ond! Och Systemledarskapet älskar den för den gynnar dem partiellt.

*Summan av varor och tjänster benämns också tillväxt. Tyvärr är det så att eftersom det finansiella systemet är parasiterande är stora delar av tillväxten också parasiterande. I The Heapple som koncept är ett målområde Bättre tillväxt, vilket handlar det om att göra tillväxten rumsren.

källa GDP/BNP: Word bank. Källa Total skuld: IIF – IInstitute of nternational Finance

vad är ont och vad är gott?

Vad är ont och vad är gott? Under de senaste decennierna har Systemledarskapet byggt upp en finansiell struktur som, under sken av tillväxt och välstånd, i själva verket har utformats för att utnyttja både människor och vår planet. Genom medvetna beslut och strategier har dessa makthavare skapat en parasitär mekanism som suger ut resurser, lämnar majoriteten i skuld och beroende eller utanför M2-systemet. Medvetet använder jag en stark vokabulär då konsekvenserna av detta är fruktansvärda och generationstransformativa. Planet- och folkskadan är enorm! Det är därför jag döpt detta ekorrhjul till De Finansiella Parasiternas Djävulska cirkularitet.

I denna jävulska cirkularitet befinner vi oss just nu i skede 1 – bubblan blåses upp – och det är en tidsfråga innan skede 2 – systemet kraschar – tar vid. Sen är det svårt att sia om vad som är den ”tändande gnistan” för skede 2. Men en sak vet jag, i slutänden är det den lilla människan och vår planet som får betala priset. Inte de som orsakar krascherna. Det ligger inbyggt i det ekonomiska systemets parasitära anatomi!

I näst blogg Konsekevenser för den lilla människan och projiceringens missriktade fokus fördjupar vi oss i följderna av denna Systemondska.

Parasiternas härjande – från kortsiktighetens tyranni till livets famn!

Johan D — Wed, 12 Feb 2025 03:10:00 +0000

Parasiternas härjande - från kortsiktighetens tyranni till livets famn!

Det här är en transformativ blogg. Den symboliserar en bro från den grund jag lagt i tidigare bloggar till något mycket roligare – Underbara visioner som visar vägen för Godhetens expansion. Allt det som vi kan göra – om vi vill och bestämmer oss!

Rätt ingång!

Långsiktighetens famn eller fortsätta göda kortsiktighetens parasiter?

Bärande i konceptet The Heapple är Godhetens expansion – tillägnad våra barn och barnbarn. När jag letade efter Rätt ingång till Godhetens expansion kom jag till slutsatsen att det är den systemiska ondskan och exploatering som är roten till förstörelsen av vårt jordklot och de fysiska och psykiska övergrepp vi utsätter varandra för.

Jag upptäckte också en intressant brytpunkt. Det var vid utgången från jägar- och samlarsamhället och i samband med övergången till jordbrukssamhället – för ungefär 10 000 år sedan – som Systemondskan så sakteliga etablerades. Jag hade funnit Rätt ingång! Vi behöver skriva om historien genom att utgå från våra inre energiperspektiv – där vi inte bara analyserar vad som hänt, utan också granskar det genom frågan: Vad har varit gott, och vad har varit ont för människan, samhället och planeten?

I Den Berikande tidsepoken (jägar- och samlarsamhällen) styrdes incitament-valensen av gruppens välbefinnande och långsiktiga överlevnad. Människorna byggde sin värld genom att balansera sina resurser, sitt samhälle och sin själ genom samverkan och samarbete. Det fanns en intuitiv förståelse för att utveckling handlade om planeten, biologisk essens och social gemenskap. TIKA (tankar, idéer, kommunikation och agerande) genomsyrades av Planet- och folknytta. Ondska förekom, men den var situationsbunden, inte systemisk.

Vid ingången till Den Exploaterande tidsepoken (jordbruks-> industri-> och > mediasamhället) förändrades TIKA, som nu alltmer började genomsyras av Ego- och OrganisationsEgonytta. Incitamentvalensen premierade kortsiktighet, vinning, maktkoncentration och systemisk exploatering. Och de senaste 30–40 åren har exploateringen eskalerat med förfärlig fart!

Otillbörlig kortsiktighet har parasiterat på tillbörlig långsiktighet.

Den långsiktiga omsorgen om vår planet har ersatts av rovdrift. Istället för långsiktig stabilitet i ekonomin är det spekulation som prioriteras. Den långsiktiga vördnaden om vår själ har ersatts av manipulation och distraktion

Vi har gått från resiliens till exploatering, från hållbarhet till självförbränning. Och det har skett genom parasiternas dominans.

Vilka är då parasiterna?

Parasiterna är Systemledarskapet som representerar den systemiska ondska som bjuder in parasiterna.

Parasiter existerar genom att äta upp sin värd – de bryter ned och förstör det som bär dem. Systemledarskapet har skapat en struktur och kultur där parasiter får fäste och tillåts dominera, trots att det har pågått länge och i grunden är destruktivt för både människa och planet. Förstörelsen i vårt fall är fruktansvärd och dessutom är den generationstransformativ. Det handlar om:

Planeten värdskap – Exploateras genom fossil energi och resursutvinning tills dess ekosystem kollapsar.
Vår själs biologiska essens värdskap– Fragmenteras genom informationskontroll, manipulation och en kultur som förhindrar reflektion och visdom.
Den sociala gemenskapens värdskap – Undergrävs av ekonomisk spekulation, skuldslaveri och ökad ojämlikhet.

Systemledarskapet refererar till de individer, institutioner och organisationer som innehar makt och ansvar över de system som formar vår värld – ekonomiskt, politiskt, teknologiskt, socialt och miljömässigt. Dessa personer har varit stats- och finansministrar, presidenter, lobbyister och oligarker och ibland vidgas denna skara till att inkludera många fler. I en värld där Planet- och folkskadebalken implementeras ställs de inför skranket, anklagade för Planet- och folkskada, specifikt Integritetsbrott.

Tre parasiter som dränerar livets famn

1. Fossila parasiter – utarmare av vår planet

Värdskap: Planeten

Fossila parasiter livnär sig på jordens lagrade energi och lämnar efter sig klimatförändringar, ekologisk kollaps och en Existentiell skuld som framtida generationer får betala. De har förstört planetens naturliga cirkularitet genom att bryta ned ekosystem snabbare än de kan återhämta sig.

Inre energiperspektiv:

Tärande – Ego- och OrganisationsEgonytta: Kortsynt parasitism – Oljebolag, kolkraft och destruktiv gruvdrift som tömmer planeten för snabb avkastning.
Närande – Planet- och folknytta: Långsiktig visdom – Förnybar energi, cirkulära ekonomier och regenerativa ekosystem.

2. Finansiella parasiter – utsugare av vår sociala gemenskap

Värdskap: Den ekonomiska och sociala strukturen

Finansiella parasiter har förvandlat ekonomin från en stabil grund för folkets välfärd till en spekulativ lekplats för eliten. De har skapat ett system där skulder, snabba vinster och exploatering styr, snarare än produktion och långsiktiga investeringar.

Inre energiperspektiv:

Tärande – Ego- och OrganisationsEgonytta: Kortsynt parasitism – Hedgefonder, kvartalsekonomi, skatteparadis och ekonomiska klyftor som suger ut samhället.
Närande – Planet- och folknytta: Långsiktig visdom – En stabil och rättvis ekonomi där kapital används för att bygga samhällsnytta, inte kortsiktiga spekulationsvinster.

3. Själens parasiter – fragmenterare av vår biologiska essens

Värdskap: Vår perception, våra tankar och vårt väsen

Själens parasiter verkar i det osynliga – de kontrollerar informationen vi ser, tankarna vi tänker och impulserna vi reagerar på. Genom medieindustri, algoritmer och propaganda formas vår verklighetsuppfattning för att passa deras behov.

Inre energiperspektiv:

Tärande – Ego- och OrganisationsEgonytta: Kortsynt parasitism – Sociala medier som belönar ilska, klickbete som förvränger sanningen, en ständigt uppkopplad kultur som hindrar reflektion.
Närande – Planet- och folknytta: Långsiktig visdom – Bildning, kritiskt tänkande och en kultur som stärker vårt TIKA (Tankar, Idéer, Kommunikation och Agerande).

Under Själens parasiter finns flera underkategorier:

Algoritmparasiter – De Digitala herdemakterna som styr vår perception.
Propagandaparasiter – De som manipulerar vår verklighetsuppfattning genom styrda narrativ.
Konsumtionsparasiter – Marknadskrafterna som exploaterar våra begär och statusdrivkrafter.
Ideologiska parasiter – De som förslavar tanken genom dogmer och tribalism.
Farmakologiska parasiter – De som ser människan som en livslång kund snarare än en varelse med potential till helhet och läkande.

Planet- och folknyttoparadigmet - långsiktighetens famn

Men allt detta är inte oundvikligt. Det finns en väg framåt.

Planet- och folknyttoparadigmet är livets famn – en struktur som säkerställer att långsiktighetens visdom kan återta makten från kortsiktighetens parasiter.

Planeten är vår fysiska grund. Vi måste sluta parasitera på den och i stället bygga regenerativa system.
Vår själs biologiska essens är vår kapacitet till expansion och djup. Vi måste återta kontrollen över vår perception och tankevärld.
Vår sociala gemenskap är vår grund för mänsklig utveckling. Ekonomin måste också tjäna folket, inte bara en elit.

Den visdomsfulla tidsepoken

Långsiktighetens famn ger oss möjligheten att älska, skratta, njuta och roa oss i stunden, men det måste vara närande för planeten, vår sociala gemenskap och vår själs biologiska essens.

Långsiktighetens famn ger oss möjlighet att etablera lämplig verksamhet under 1-årsavkastningens regelverk och att de som vill kan tjäna pengar. Men strukturomvandlingar innebär att incitamentvalensen berikar eller är neutral gentemot Planet- och folknytta.

Långsiktighetens famn härbärgerar Visdomens cirkularitet som utvecklar oss – våra väsen – i riktning mot vår själs essens. Bildningsrevolutioen innebär att vi lär av, vi lär om och vi lär nytt!

Jag beskriver en framtid – Den Visdomsfulla tidsepoken, tillägnad våra barn och barnbarn!

Personligt - reflexion lite dåtid

Våra tre så kallade supermakter lever i en förgången tid med ledare och ett TIKA som genomsyras av kolonialismens imperialism. En vecka före murens fall 1989 besökte jag Berlin och stod och beskådade en symbol för ondska. Ja, det var så jag förstod min omvärld i slutskedet på kalla kriget. Vid hemkomsten föll muren, ett nytt TIKA – Glasnost – hade börjat gro och tiden var inne för murens fall. Som 30-åring var jag oerhört glad och tacksam. Det goda hade segrat!

Antalet demokratier i världen steg… och i min värld hade jag aldrig kunnat föreställa mig att vi nu är tillbaka till en tid då antalet auktoritära stater ökar varje år som går. Idag är jag 65 år och tror – i alla fall – att jag förstår lite mer. Och när jag gick på djupet började jag förstå ondskan mer och mer, den systemiska ondskan som breder ut sig. Det är den som bäddar för den direkta ondskan som expanderar i världen.

Personligt - reflexion pessimist och optimist

Jag är både pessimist och optimist!

Pessimist såtillvida att jag tror inte vi kan återställa PPM-halten till runt 280 inom rimlig tid. Kanske till intervallet 325-375, om vi agerar. Jag tror inte heller att nuvarande demokratiska kultur kommer expandera i rikning mot hållbarhet och medmänsklighet, kulturen är inte tillräckligt progressiv.

Tyvärr kommer antalet kontinentalregionala apokalypsor att öka både i antal, intensitet och form (tippingpoints) de kommande åren. Under nuvarande ekonomiska system kommer lånebehoven öka inte bara för att hantera den löpande ekonomiska utvecklingen utan också för att tackla kostnader för kontinentalregionala apokalypser, finansiella bubblor, värdekedjor som störs eller havererar, inflation, krig, pandemier, svält mm. och vi behöver i sammanhanget prata mer om konsekvenser av ekonomiska tipping points som slår in. I den här miljön gnuggar demagogerna sina händer… och bara bidar sin tid för att hitta ny eller förstärka gammal syndabocksretorik genom förvirring, ilska och hat.

Jag är optimist såtillvida att jag tror på människan och hens inre godhet. Och det är den kraften jag vädjar till i mitt bloggande. Det måste till en mobilisering av aldrig skådat slag, en mobilisering av vårt förnuft och vägen går genom engagemang och bildning. Vi behöver bygga en resiliens på en nivå världen aldrig har skådat!

Personligt - godhet och ondska

När vi beskriver historien genom ett nytt narrativ – godheten och ondskan – ställs det mesta på sin ända. De som vi har sett som goda kanske blir onda, de som vi sett som onda kanske blir de goda. Hjältarna blir syndare och vice versa!

Kännetecken för godhet och ondska i tidsepokerna:

I Den Berikande tidsepoken genomsyrades TIKA av systemisk godhet och ondskan var partiell.
I Den Exploaterande tidsepoken genomsyras TIKA av systemisk ondska och godheten är partiell.

Men vi måste också våga granska vår egen självgodhet. Bilden av oss själva som goda och rättfärdiga behöver omprövas, för när vi betraktar den genom linsen av Planet- och folknytta blir det uppenbart att vi endast varit utövare av partiell godhet. Detta kan vara en svår insikt att hantera – den kan vara smärtsam och aktivera våra psykologiska försvarsmekanismer. Men för att skapa en ny, visare och mer hållbar framtid, måste vi våga ompröva vår historia, våra handlingar och vår plats i världen. För hur mycket partiell godhet vi än har ägnat åt oss – så är det fortfarande parasitära strukturer som besitter makten – Fossila parasiter, Finansiella parasiter och Själens parasiter.

Underbara visioner förändrar världen

Så här långt har jag publicerat sju blogginlägg, där grunden för filosofin Pro bono livet lagts. Vi har utforskat godhetens och ondskans energier, och varför en maktförskjutning är nödvändig. Syftet med denna blogg är att berätta att blogg- plattformen nu vidgas till att inkludera Godhetens expansion genom Underbara visioner. Nu blir det roligare!

Underbara visioner berrör ofta en kombination av globala och nationella perspektiv. Jag kommer bl.a. blogga om en Planet- och fokskadebalk och ett nytt Tudelat Ekonomiskt system. På Sverigenivå kommer jag föreslå flera grundläggande reformer: skolan, vården, infrastrukturen m.fl. Samtliga visioner innehåller Exekutering men förutsättningen är att en NGO etableras genom föreslagen exponentialmetodik.

Kom ihåg! Jag ber dig ha ett öppet sinne och att i filosofin Pro bono livet har folken immunitet! Detta gäller också personal inom de branschsegment jag granskar. Men det gäller inte Systemledarskapet!

Avslutningsvis ber jag dig tänka på barnen och barnbarnen och ställa dig själv några frågor: Vad kan vi göra just nu? Hur kan vi bidra? Vilka första steg kan tas?

Systemledarskap, Integritetsbrott och systemondska – vår fossila värld!

Johan D — Thu, 30 Jan 2025 12:13:23 +0000

Systemledarskap, Integritets-brott och systemondska - vår fossila värld!

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Vi utforskar det historiska narrativet, nuet och framtiden genom en grundläggande fråga: Vad var/är/blir ont och vad var/är/blir gott?

I denna blogg gör vi en djupdykning i den fossila sektorn.

Systemledarskapets haveri

Planet- och folkskadan är direktrelaterad till vår fossila livsstil. Ytterst ansvariga för den är Systemledarskapet genom underlåtelse och att göra fel saker. Systemledarskapet representerar de individer, institutioner och organisationer som innehar makt och ansvar över de system som formar vår värld – ekonomiskt, politiskt, teknologiskt, socialt och klimat- och miljömässigt. Dessa aktörer har en central roll i att designa, styra och upprätthålla de strukturer och den Incitamentvalens som påverkar planetens och människors långsiktiga välbefinnande. De har gjort ett bra jobb utifrån paradigmet Ego- och OrganisationsEgonytta men utifrån paradigmet Planet- och folknytta har de orsakat haverier… Min definition på haveri i filosofin Pro bono livet är: när ett system eller en maktstruktur når en punkt där dess existens skadar snarare än tjänar mänskligheten och planeten.

Den existentiella skulden: skapad av få - förstör för oss alla

Vid mitten av detta sekel pekar prognoser på att runt 300 miljoner människor kan vara på flykt globalt, dels på grund av konflikter, men framför allt som klimatflyktingar. De flyr från uttorkade och översvämmade områden, de flyr från bränder som skövlar deras hem, från missväxt som gör deras jord obrukbar, och från hav som sväljer hela samhällen. De flyr för sina liv – en flykt skapad av vår fossila värld och det system som underhåller den. Samtidigt sitter regressiva företrädare, de som ingår i Systemledarskapet, på beslutsfattande poster och blockerar aktivt de lösningar som skulle kunna minska denna katastrof. De är progressionens sabotörer, de blockerar förnyelsebara alternativ och förlänger vårt beroende av fossila bränslen och håller fast vid ett system som är dömt att kollapsa.

Vi har vetat! Vetenskapen har varnat i decennier. Rapport efter rapport har slagit fast att varje försening, varje felprioritering och varje underlåtenhet för oss närmare en värld av lidande. Och ändå har Systemledarskapet valt att ignorera! Istället för att leda oss mot en hållbar, regenerativ och rättvis framtid, har de fortsatt att prioritera kortsiktig vinst och makt. Och ökat vår Existentiella skuldbörda!

Integritets- och girighetsskulden

När framtida generationer ser tillbaka på vår tid, kommer de att fråga: Varför agerade vi inte? Varför valde vi att inte lyssna på vetenskapen, på de visa rösterna som varnade oss? Svaret ligger i Integritetsskulden – avståndet mellan vad som kunde och borde ha gjorts och vad som faktiskt gjordes. Ett gap som för varje dag vidgas av dem som borde ha stängt det. Hand i hand med att Integritetsskulden ökar, ökar också Girighetsskulden, de är bästa kompisar!

Denna blogg är en resa genom vår fossila värld, en berättelse om de möjligheter som fanns att agera och de brott mot planeten och folken som begicks. Det är en historia om svek, men också en uppmaning. För vi står fortfarande vid ett vägskäl. Frågan är: Har vi modet att bryta oss loss från de destruktiva strukturerna och kräva ansvar av Systemledarskapet? Eller låter vi dem fortsätta förankra oss i det förflutna och förstöra framtiden för våra barn och barnbarn? Det är hög tid att börja amortera på skuldbergen!

Framtidens lagstiftning: Planet- och Folkskadebalken och Integritetsbrott

För att korrigera de brott som begåtts av Systemledarskapet och säkerställa att liknande svek aldrig sker igen, krävs ett nytt juridiskt ramverk – Planet- och folkskadebalken. Denna lagstiftning syftar till att skydda planeten och folken från de skador som orsakats av regressiva företrädare och progressionens sabotörer genom att hålla dem juridiskt ansvariga.

En central del av denna balk är Integritetsbrott, en paragraf som definierar och kriminaliserar underlåtenhet och medveten vilseledning som orsakar långsiktig skada på miljö, klimat och mänskligt välbefinnande.

Folkens immunitet

Vill klargöra följande! Även om du och jag som Globala medborgare är fossila konsumenter så har vi i princip inte haft möjligheter att leva utanför de ekorrhjul som Systemledarskapet har konstruerat åt oss. Det har inte varit lätt, att göra rätt! Den Folkpolitiska kraften – vi – har gjort det som åligger oss inom de ekorrhjul vi verkar: vi jobbar, betalar skatt och ofta engagerar vi oss ideellt i någon förening. Vi gör helt enkelt det som Systemledarskapet förväntar sig av oss, den stora majoriteten av oss är laglydiga medborgare! Självklart kan de bli så att enstaka individer blir föremål för Integritetsbrottets ramverk men som princip i Pro bono livet beviljas Folken immunitet. Detta gäller också de människor som arbetar och sliter i de brancher jag kommer granska närmare. De ska inte känna sig utpekade, det är Systemledarskapet som bär huvudansvaret!

Nytt narrativ - vänder upp och ner på progression och regression

Narrativet i filosofin Pro bono livet vänder upp och ner på den traditionella synen på ”progressivitet” och ”regressivitet”.

Det som tidigare sågs som progressivt – ekonomisk tillväxt, industrialisering, teknologisk expansion baserad på fossila bränslen – är nu regressivt, eftersom det hindrar en hållbar och rättvis framtid då det utgick från Ego- och OrganisationsEgonytta. Systemledarskapet för detta föråldrande och omoderna paradigm benämner jag ibland Regressiva företrädare eller Progressiva sabotörer och Systemondskan är en del av denna kultur.

Under paradigmet Planet- och folknytta lanseras Godhetens expansion. Progression relateras nu till målområdena: Bättre tillväxt (hållbar, regenerativ och rättvis), Godare välstånd (social gemenskap) och Ökad livskvalité (fysiskt, mentalt och existentiellt). Godhetens expansion bärs fram av den Folkpolitiska kraften i Folkikratin och genom tre Visdomsfulla revolutioner: Den Mjuka revolutionen, Bildningsrevolutionen och Den ekonomiska revolutionen. Om detta och Underbara visioner återkommer jag!

Inledning

Vår moderna värld är byggd på fossila bränslen. Från den industriella revolutionens ångmaskiner till dagens oljeberoende globala ekonomi har kol, olja och gas format vår samhällsstruktur, vårt välstånd och vårt beroende av energi. Men denna resa har haft ett högt pris – både för planeten och för framtida generationer.

Bakom denna utveckling finns krafter som inte bara underlåtit att agera på vetenskapliga varningar utan också aktivt blockerat framsteg. Dessa krafter, som jag kallar Progressionens sabotörer, representerar de system, strukturer och handlingar som medvetet bromsar en hållbar, regenerativ och rättvis utveckling. Regressiva företrädare, de individer som driver dessa blockeringar, har gång på gång prioriterat kortsiktiga vinster över långsiktigt ansvar. Tillsammans har de skapat ett Integritetsgap – ett avstånd mellan vad som borde ha gjorts och vad som faktiskt har skett.

Detta blogginlägg är en resa indelad i tidsperioder som avslutas med en reflektion över Systemledarskapets ansvar och deras Integritetsbrott.

Den fossila starten: Kol och den industriella revolutionen (1700–1850)

Den industriella revolutionen markerade början på vår fossila värld. Kol blev bränslet som drev ångmaskiner, fabriker och gruvor. Städer växte fram, ekonomier blomstrade, och en ny tid av industriell tillväxt inleddes. Men denna utveckling hade en mörk baksida.

Miljö och klimat: Kolanvändningen skapade massiva lokala föroreningar. Sot och smog täckte industristäder som London och Manchester, och vattenföroreningar från gruvor och fabriker förstörde floder och ekosystem.
Hälsa: Kolgruvarbetare drabbades av sotlunga, och städernas invånare led av luftvägsproblem. Hälsoriskerna var uppenbara redan från början.
De Vises varningar: Kunskapen om kolens hälsorisker fanns, men insikten om dess långsiktiga klimatpåverkan var ännu outvecklad.

Integritetsbrottet: Försummelse och exploatering

Vid denna tidpunkt var det kanske för tidigt att förstå klimatförändringarnas konsekvenser. Men politiska och ekonomiska ledare valde att ignorera de uppenbara hälsoriskerna och arbetarnas utsatthet. Istället fortsatte de exploatera både människor och miljö, vilket banade väg för framtida destruktiva system.

Olja och gas: Det fossila paradigmet (1850–1950)

Med olja och gas som nya energikällor tog världen ett steg längre in i fossilberoendet. Dessa energikällor sågs som ”renare” än kol och möjliggjorde snabbare transport, massproduktion och urbanisering.

Miljö och klimat: Koldioxidutsläppen började accelerera i takt med den ökande användningen av fossila bränslen. Samtidigt började nya miljögifter som bly och kvicksilver spridas i ekosystemet.
Hälsa: Blyad bensin, industriella kemikalier och föroreningar från oljeraffinaderier ledde till ökade hälsoproblem, särskilt i snabbt växande städer.
De Vises varningar: Svante Arrhenius publicerade 1896 sina studier om koldioxidens roll i global uppvärmning. Vetenskapens första varningar om klimatförändringar började höras.

Integritetsbrottet: expansion utan ansvar

Vid detta skede fanns den vetenskapliga kunskapen om att fossila bränslen hade en klimatpåverkan. Trots detta valde Systemledarskapet att fortsätta expandera fossilberoendet utan att investera i alternativ. De regressiva företrädarna lade grunden för de progressionens sabotörer som skulle dominera de kommande decennierna.

Klimatets varningsklockor: Växthuseffekten etableras (1950–1970)

Efter andra världskriget upplevde världen en period av snabb ekonomisk tillväxt. Industrialiseringen tog fart, och användningen av fossila bränslen som kol och olja ökade markant för att driva fabriker, transporter och hushåll.

Miljö och klimat:
- Lokala miljöproblem: Industrialiseringen ledde till betydande lokala miljöproblem, såsom luft- och vattenföroreningar. Städer som London och Los Angeles drabbades av svår smog, vilket påverkade invånarnas hälsa.
- Klimatmedvetenhet: Medvetenheten om klimatförändringar var begränsad under denna period. Fokus låg främst på omedelbara miljöproblem snarare än långsiktiga klimatförändringar.
Hälsa: Befolkningen började uppleva akuta direkta hälsoeffekter av föroreningar, inklusive andningsproblem och hjärt-kärlsjukdomar.
De Vises varningar: Forskare började undersöka sambandet mellan fossila bränslen och miljöpåverkan. Början på medvetenhet!
Opinion: Allmänhetens medvetenhet om miljöfrågor var låg. Fokus låg på ekonomisk tillväxt och teknologiska framsteg, och det fanns lite offentligt tryck för miljöskydd.

Integritetsbrottet: försummelse

Systemledarskapet prioriterade ekonomisk tillväxt framför miljöhänsyn, vilket ledde till försummelse av de växande miljöproblemen.

I tidsperiods-flödet nedan visar pop-ups hur klimat- och miljölagar och internationella principer började implementeras alltmer. Även hur progressiva alternativ till förnyelsebar teknologi blockerades.

Klimatets varningsklockor: Växthuseffekten etableras (1970–1990)

Under denna period blev klimatförändringar ett känt begrepp, åtminstone inom vissa vetenskapliga kretsar. Vetenskapliga genombrott pekade på fossilbränslenas roll i växthuseffekten, men den globala opinionen var ännu inte medveten eller mobiliserad för att kräva förändring. Detta utnyttjades av Systemledarskapet, som förhalade åtgärder, påverkade lagstiftning och finansierade desinformation – vilket blev en av de tydligaste exemplen på progressiva blockeringar och regressivt ledarskap.

Miljö och klimat:
- Koldioxidhalten ökar: Koldioxidhalten i atmosfären passerade 350 ppm, en nivå som senare identifierats som kritisk för att undvika farliga klimatförändringar.
- Global medvetenhet: Miljökatastrofer som Exxon Valdez-oljeutsläppet 1989 ökade den globala medvetenheten om miljöförstöring och behovet av reglering.
Hälsa: Forskare började förstå de långsiktiga hälsoeffekterna av miljöföroreningar, inklusive ökade cancerfall och reproduktiva problem.
De Vises varningar: James Hansen vittnade inför den amerikanska kongressen 1988 och varnade för att klimatförändringarna redan hade börjat. IPCC:s första rapport 1990 bekräftade att mänskliga aktiviteter påverkade klimatet.
Opinionen: Allmänheten började bli mer medveten om miljöfrågor, delvis på grund av mediebevakning av miljökatastrofer och vetenskapliga rapporter. Miljörörelser fick ökat stöd, och det fanns ett växande offentligt tryck för politiska åtgärder.

Integritetsbrottet: medveten fördröjning och aktiv manipulation

Trots ökad medvetenhet och vetenskapliga bevis valde Systemledarskapet att förhala åtgärder, påverka lagstiftning och finansiera desinformation genom fossilindustrin – ett tydligt exempel på progressiva blockeringar och regressivt ledarskap.

Nu och framtiden (1990 och framåt)

Idag står vi inför klimatkrisens mest akuta fas. Koldioxidhalten har passerat 420 ppm, och världen ser allt fler extrema väderhändelser. Trots detta fortsätter progressionens sabotörer att förhindra nödvändiga förändringar.

Miljö och klimat: Klimatförändringarna eskalerar, och vetenskapen är glasklar – vi måste agera.
De Vises varningar: Klimatforskningen har aldrig varit mer enad, och lösningarna finns tillgängliga.

Integritetsbrottet: fortsatt försummelse

Systemledarskapet fortsätter att misslyckas med sitt ansvar. Fossilsubventioner, greenwashing och politisk fördröjning dominerar, trots att varje försening innebär ökade kostnader för framtiden.

Sammanfattning: Blockeringen av alternativ

Trots att teknologiska alternativ till fossila bränslen har funnits i över ett sekel, har regressiva företrädare och progressionens sabotörer hindrat utveckling och adoption. Genom lobbying, desinformation och ekonomiskt stöd till fossilindustrin har de säkerställt att alternativen förblir marginella långt efter att de blivit tekniskt och ekonomiskt hållbara.

Slutsats: Systemledarskapets Integritetsbrott i modern tid

1950–1970: Försummelse. Miljöproblem ignoreras till förmån för industriell expansion.
1970–1990: Fördröjning. Systemledarskapet vet mer men bromsar lagstiftning och forskning.
1990–2010: Desinformation. Fossilindustrin och dess politiska allierade saboterar effektiva klimatåtgärder.
2010 och framåt: Delat systemledarskap. Vissa aktörer leder klimatomställningen, medan andra aktivt försöker stoppa den.

Systemledarskapet har genom hela historien försummat, fördröjt och aktivt blockerat de lagar och principer som hade kunnat rädda planeten från dagens klimatkris. För att förstå denna ondska ber jag dig ta del av exemplen nedan, generationstransformativa övergrepp signerat ”dåtidens Systemledarskap” på kommande generationer barn och barnbarn – övergrepp, som annorlunda hanterat av ”dåtidens Systemledarskap” kunde skapat en bättre värld då det fanns bättre alternativa vägar framåt!

Avslutning

Enligt FN:s klimatpanel (IPCC) indikerar RCP4.5 – en hypotetisk framtida utvecklingsbana – att koldioxidhalten i atmosfären kan stiga till cirka 538 ppm år 2100. Detta skulle leda till en ökad frekvens av kontinentalregionala apokalypser, med allvarliga konsekvenser för livsmedelsförsörjning, bostäder och samhällelig trygghet.

Den här bloggen är tydlig med vem som bär ansvaret och vem som är skyldig – Systemledarskapet! Vår värld styrs av både Positiv och negativ incitamentvalens, men det finns en grupp som undgått de självkorrigerande mekanismerna. Just det – Systemledarskapet!

I alla andra sammanhang fungerar Negativ incitamentvalens som en kontrollmekanism. Straffpåföljder och ansvarsskyldighet skapar en korrigering när någon missbrukar sin makt eller begår brott. Men inte här! Systemledarskapet har – i enlighet med lagstiftningen – befriat sig från konsekvenser och låtit sina Regressiva företrädare och Progressionens sabotörer ostraffat förstöra planeten och urholka framtida generationers möjligheter. Lagstiftningen behöver ändras!

Systemledarskapets TIKA – tankar, idéer, kommunikation och agerande – har inte genomsyrats av Planet- och folknytta. Tvärtom! De har agerat utifrån Ego- och OrganisationsEgonytta. Och när den tillåts eskalera utan korrigering förvandlas den till något långt farligare: Systemondska.

Dessa handlingar – och underlåtenheten att agera – faller under en blivande juridisk term: Integritetsbrott. Det är dags att vi håller Systemledarskapet juridiskt ansvariga. En Planet- och folkskadebalk behöver etableras.

Men det slutar inte här…

Det räcker inte att bara identifiera Systemledarskapets svek inom fossilindustrin och klimatpolitiken. För att deras makt ska bestå, har de också skapat ekonomiska system som håller majoriteten av befolkningen fast i beroende och skuld.

Den finansiella sektorn är en del av samma system – där den ökade penningmängden systematiskt allokeras till den finansiella elitens aktörer, medan Girighetsskulden fördelas på oss alla. Genom spekulation, skuldfällor och systematiska kriser har de blåst bort ekonomisk trygghet och koncentrerat rikedomar.

Nästa blogg: Girighetsskulden ökar!
Vi går djupare in i den finansiella sektorns roll i Systemledarskapet och fördjupar oss i hur elegant de trollar bort skulderna… och sim sala bim – så bär skattebetalarna oket.

Samtidigt kan en ny bloggserie om maktförskjutning ta form. För det räcker inte att förstå problemet – vi måste också förstå hur vi kan förändra maktstrukturer… för att förändra världen!

Kontinentalregional apokalyps

Jordens Gröna återkomst – Underbara klimatvisioner del 1

Jordens gröna återkomst

Underbara klimatvisioner - del 1

Fördjupning

Introduktion Fokus på kolsänkor i två faser

Underbara klimatvisioner

Fas 1

Fördelning den viktiga jordytan - 900 MHa

Bakgrund

Om kolsänkor

Fas 1: den Första klimatvinsten - kolsänkor på 25 Gt CO₂e

extra bildning?!

fas 1: den Andra klimatvinsten - kostvanor - 2,37 Gt CO₂e

Ändrade kostvanor

fas 1: den Tredje klimatvinsten - övergång till biobränlsen - 2,82 Gt CO₂e

Vad skiljer vår modell från den kritiserade bioenergiproduktionen?

Biobränslen - självklara!?

Skogsindustrins behov

Fas 2

Återbeskoga ytterligarer 1183 MHa

Ökar tempot

Fas 2: Den första klimatvinsten – kolsänkor på 32,86 Gt CO₂e

Klimatkurvan vänder!

Fas 2: Den andra klimatvinsten - konvertering kostvanor - 4,65 Gt CO₂e

På bordet och tallriken!

Fas 2: den tredje klimatvinsten - biobränsle - 4,76 Gt CO₂e

Vad gör vi med all ny bioenergi?

Kontrollpunkt växthusgasutsläpp

Fas1 och fas 2 tillsamman ger negativa utsläpp

den gröna återkomsten

Kontrollpunkt livsmedel 2050

Ja – vi kan försörja 10 miljarder människor

Om något ändå går fel – här är vår strategiska reserv

den gröna återkomsten

Hälsan

Slutsats

Visionsekologins kallelse – slutet på början

Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja – del 4

Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 4

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Bloggserie

Kort resumé del 1, 2 och 3 i bloggserien

Kort repetition - Den globala Skuldsättningen

Inkomster till världens befolkning

Djupare analys med Koppling till M2-expansionen

Om expansionen hade gynnat alla lika, skulle inkomstökningarna vara mer jämnt fördelade. Men det vi ser i verkligheten är något helt annat – de rikaste har dragit ifrån, medan de fattigaste halkar efter.

Ännu bredare M2-analys inkluderar BNP

Och hur är det då med förmögenheten?

Hur fördelas då förmögenheten per person i världen?

vad är ont och vad är gott?

Nästa blogg - ett tudelat ekonomiskt system

Girighetsskulden ökar när Finansiella parasiter får härja – del 3

Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja - del 3

En serie blogginlägg om godheten och ondskan

Bloggserie

Kort resumé del 1 och 2 i bloggserien

Den globala Skuldsättningen

Begrepp och fenomen som är bra att känna till

Finansiella Parasiter blåser oss trippelt - ett pyramidspel

Finansparasiternas djävulska cirkularitet

Bubbla 1: Finanskrisen 2008 – Subprimekraschen och globala bankkrisen (~2001–2009)

Bubbla 2: Eurokrisen – Statsskuldkrisen i EU (~2010–2015)

Låt oss nu analysera nästa kris

Bubbla 1: Finanskrisens efterspel och 2010-talets spekulationsbubbla (~2010–2020)

Bubbla 2: Leveranskedjebubblan och real inflation (~2021–2023)

Den Trippla blåsningen fungerar i alla kriser

vad är ont och vad är gott?

Parasiternas härjande – från kortsiktighetens tyranni till livets famn!

Parasiternas härjande - från kortsiktighetens tyranni till livets famn!

Rätt ingång!

Vilka är då parasiterna?

Tre parasiter som dränerar livets famn

Planet- och folknyttoparadigmet - långsiktighetens famn

Men allt detta är inte oundvikligt. Det finns en väg framåt.

Den visdomsfulla tidsepoken

Personligt - reflexion lite dåtid

Personligt - reflexion pessimist och optimist

Personligt - godhet och ondska

Underbara visioner förändrar världen

Introduktion
Fokus på kolsänkor i två faser