Varje djur har sin plats i kretsloppet – men produktionen påverkar planeten. Här ser du hur mycket koldioxidutsläpp olika djurslag bidrar med.
Jordens gröna återkomst
Underbara klimatvisioner - del 1
Fördjupning
Introduktion
Fokus på kolsänkor i två faser
I en första fas riktar vi fokus på att återbeskoga och skydda 900 miljoner hektar – främst stora ytor som idag används för boskapsrelaterad odling eller där regnskog förstörts.
Detta är mer än en klimatåtgärd – det är ett regenerativt schackdrag som sätter igång en kaskad av vinster: förbättrad markhälsa, återställd biologisk mångfald, stärkt livsmedelstrygghet, nya lokala arbetstillfällen och en fördjupad relation mellan människa och natur.
Genom denna första konvertering kan vi binda drygt 31 gigaton koldioxidekvivalenter (Gt CO₂e).
I fas två skalar vi upp arbetet och omfattar ytterligare mark – upp till totalt 1 183 miljoner hektar. Detta innebär både fler områden med potential för återbeskogning och ett djupare skydd av känsliga ekosystem. Denna andra konvertering uppskattas binda ytterligare 42 Gt CO₂e.
Tillsammans innebär dessa två faser en klimatvinst på nästan 73 Gt CO₂e per år. Ställt mot de nuvarande globala utsläppen på omkring 55 Gt CO₂e per år, ger det ett netto upp mot –18 Gt CO₂e.
Detta är bara det första steget i en större plan – en visionär serie åtgärder som kan förändra vår framtid i grunden.
Underbara klimatvisioner
Bloggserien Underbara klimatvisioner är en resa in i möjligheternas värld – en värld där vi genom kloka val och djärva beslut återskapar balansen mellan människa och jord. I del 2 presenteras Dynamiska jättevinster, i del 3 Så fixar vi pengarna och i del 4 ”Exekutering”.
Denna del – Jordens gröna återkomst – fokuserar på kolsänkor genom återbeskogning, siktet är inställt på två konverteringar, den första på 900 MHa och den andra på 1 183 MHa. De dynamiska konsekvenserna av detta är fantastiska!
I denna serie utforskar vi hur strategisk …
Fas 1
Fördelning den viktiga jordytan - 900 MHa
Att identifiera varifrån vi kan återbeskoga 900 miljoner hektar på jordytan är en utmaning – inte bara tekniskt, utan också moraliskt, ekonomiskt och ekologiskt. Vi har därför arbetat oss fram till en balanserad fördelning som tar hänsyn till både nutida behov och framtida möjligheter.
Det handlar om att:
- Återställa regnskog som förlorats.
- Frigöra mark från djurhållning och foderproduktion.
- Förvandla degraderade och marginaliserade marker till levande ekosystem igen.
Den modell vi nu lägger fram är visionär men realistisk. Den korresponderar med globala markdata och erkänner både ekologiska begränsningar och mänskliga behov. Den utgör grunden för hela vår klimatberäkning – och är den plattform från vilken koldioxidsänkning, ekosystemtjänster och biobaserade framtidsekonomier kan byggas.
Av de 900 miljoner hektar som planeras för återbeskogning i första konverteringen, består cirka 300 miljoner hektar av före detta regnskog. Dessa områden återbeskogas kvalitativt för att återskapa ekologisk funktion, inte bara som kolsänka, utan även som livsmiljö och skydd mot framtida utsläpp.
Övriga 600 miljoner hektar kommer från frigjord betesmark, djurfoderproduktion och busklandskap (schrubland). Tillsammans fungerar dessa ytor som en massiv klimatinsats där aktiv tillväxt och återställning av ekosystem kan binda stora mängder koldioxid.
Tabellen nedan visar hur dessa 900 miljoner hektar är fördelade, och hur mycket som finns kvar inom respektive markkategori efter omställningen:
| Ursprungstyp | Ursprunglig yta (MHa) | Återbeskogad andel (MHa) | Återstående yta (MHa) |
|---|---|---|---|
| Animalieproduktion (jordbruk) | 3 800 | 700 | 3 100 |
| Shrubland / övergångsmark | 1 400 | 200 | 1 200 |
| Tidigare regnskog (nu konverterad) | (del av ovan) | 300 (överlappar jordbruk) | – |
| Totalt allokerad | – | 900 | – |
Bakgrund
Här introduceras den filosofiska och etiska plattform som Pro Bono livet vilar på. Principer och resonemang som formar vårt sätt att förstå och navigera i vår tid.
Dessa utgångspunkter belyser varför återbeskogning och hållbar omställning inte bara är klimatstrategier – utan djupt existentiella och kulturella vägval.
Om kolsänkor
Kolsänkor i transformationsfasen (0–30 år)
“Den gröna återkomstens turboeffekt”
Under de första 30 …
Kolsänkor i långsiktigt läge (30+ år)
“Det uthålliga klimatsystemets balans”
Fas 1: den Första klimatvinsten - kolsänkor på 25 Gt CO₂e
Hur stor klimatnytta 900 miljoner hektar återbeskogad mark kan ge beror på hur effektiv kolinlagringen är, vilket i sin tur påverkas av klimat, jordtyp och metod – från naturlig återställning till aktiv återbeskogning.
Genomsnittligt kan varje hektar binda mellan 10 och 30 ton koldioxidekvivalenter (CO₂e) per år. Baserat på ett realistiskt genomsnitt på cirka 20 ton CO₂e/ha/år, innebär detta en bindning på omkring 18,00 Gt CO₂e per år i biomassa.
Utöver detta tillkommer kolinlagring i marken – genom återställda mikrobiella processer, förbättrad jordstruktur och ökad fuktbalans. Dessa markrelaterade effekter beräknas stå för ytterligare cirka 7,00 Gt CO₂e per år.
Tillsammans innebär detta en klimatvinst på upp till 25,00 gigaton CO₂e per år under tillväxtfasen – vilket gör återbeskogning och ekosystemrestaurering till två av de mest kraftfulla naturbaserade klimatstrategierna vi har tillgång till.
extra bildning?!
Varför mäter vi som vi gör?
Hur kom vi fram till effektiviteten av kolinlagringen?
Och hur ser tidsaspekterna ut?
Klicka på pop-ups!
fas 1: den Andra klimatvinsten - kostvanor - 2,37 Gt CO₂e
I första konverteringen återbeskogas 700 MHa mark som idag används till odling av djurfoder. Genom att minska animaliekonsumtionen och ställa om till en mer vegetabilisk kost frigörs denna mark – och skapar direkt klimatnytta. I dagsläget äter en genomsnittlig människa globalt sett cirka 13,65 animaliska måltider per vecka (av totalt 21). I övergången behöver varje person konvertera cirka 2,94 måltider per vecka från animaliskt till vegetariskt, vilket betyder att vi då äter kött 10,71 gånger per vecka.
Animalieindustrin står för en betydande andel av världens växthusgasutsläpp – uppskattningsvis 14,5 Gt CO₂e per år, enligt FAO och IPCC. Ungefär 65–70 % av all jordbruksmark används direkt eller indirekt för animalieproduktion.
Genom att ta bort 700 MHa från denna struktur – cirka 18–20 % av den animalierelaterade markanvändningen – kan vi minska utsläppen av:
- Metan (CH₄) – från idisslande djur
- Lustgas (N₂O) – från gödsel och kväverik mark
Resultat: 2,5–3,0 Gt CO₂e/år i direkt årlig utsläppsminskning.
Ändrade kostvanor
Att ställa om till en mer växtbaserad kost är inte ett avsteg från det normala – det är ett steg mot en ny vardag som gynnar både hälsan och planeten.
fas 1: den Tredje klimatvinsten - övergång till biobränlsen - 2,82 Gt CO₂e
Idag producerar världen cirka 1 500 miljoner ton biomassa per år – främst genom traditionella energikällor som ved och träkol, men också genom moderna biodrivmedel som etanol, biodiesel och pellets. Detta motsvarar cirka 65 Exajoule (EJ) energi per år, vilket gör bioenergin till en viktig del av den globala energimixen.
Men det räcker inte.
Med The Heapple’s återbeskogning av 900 miljoner hektar mark tillförs en ny potentiell produktion på cirka 2 700 miljoner ton biomassa per år– mer än en fördubbling av dagens nivå. Det motsvarar över 115 EJ energi per år, vilket täcker hela det globala transportbehovet till år 2050 (ca 81–85 EJ/år efter elektrifiering av persontransporter).
Genom att ersätta fossila drivmedel uppstår en klimatvinst på:
Utsläpp som undviks (fossila transporter): ~3,35 miljarder ton CO₂e/år
Utsläpp från bioenergins produktion/förbränning: ~0,54 miljarder ton CO₂e/år
Netto besparing: ≈ 2,82 miljarder ton CO₂e/år
Denna tillväxt i hållbar bioenergi innebär inte bara tillgång till förnybar energi. Den skapar nya arbetsmarknader, stärker försörjningskedjor och gör klimatomställningen genomförbar – både tekniskt och socialt.
Vad skiljer vår modell från den kritiserade bioenergiproduktionen?
I debatten om biobränslen är det avgörande att skilja mellan olika metoder för biomassauttag. Vår strategi fokuserar på hållbarhet och klimatnytta genom specifika val i markanvändning och resursutnyttjande.
Biobränslen - självklara!?
- Hur hållbara är de egentligen?
- Vilken mark kräver de, och vad tränger de undan?
- En lösning… eller för-skjutning av problemet?
Klicka på pop-ups och utforska mer!
Skogsindustrins behov
När vi återbeskogar och skyddar 900 miljoner hektar i …
Fas 2
Återbeskoga ytterligarer 1183 MHa
Jordens gröna återkomsts 1:a konvertering genererar en minskning av de årliga utsläppen med cirka 30,57 Gt CO₂e – ett enormt steg i rätt riktning.
Men klimatkrisen kräver mer än att vi bromsar – vi behöver börja vända utvecklingen.
Det betyder att vi måste gå från att minska utsläpp till att skapa negativa årliga utsläpp, så att även de ackumulerade växthusgaserna i atmosfären börjar minska över tid.
Om vi leker med tanken att målet är att reducera de årliga utsläppen med 70–80 Gt CO₂e, krävs fler samverkande åtgärder – i både markanvändning, energisystem och beteendemönster. Fas 2 i klimatkonverteringen är nästa avgörande steg.
Ökar tempot
Vi väljer att återbeskoga ytterligare 1 183 MHa i den andra konverteringen, frigör mark från animalie-produktion och skalar upp planetens naturliga kolsänkor. Genom att låta naturen återta dessa ytor kan vi drastiskt minska nettoutsläppen, återställa ekosystem och bygga långsiktig klimatresiliens.
Fas 2: Den första klimatvinsten – kolsänkor på 32,86 Gt CO₂e
I den andra konverteringen skalar vi upp återbeskogningsarbetet till totalt 1 183 miljoner hektar, med fokus på ytor som idag används för animalierelaterad markanvändning. Denna omställning möjliggör en enorm klimatvinst genom att vi frigör mark och låter naturen återta sitt utrymme.
Grunden för klimatnyttan är återbeskogning – att låta träden växa tillbaka på dessa ytor. Genomsnittligt binder denna återväxt cirka 20 ton CO₂e per hektar och år, vilket ger en samlad effekt på 23,66 Gt CO₂e per år.
Därtill skapas kolsänkor i marken genom naturlig återhämtning, förbättrad jordhälsa och minskad biologisk störning. Dessa markrelaterade effekter står för ytterligare cirka 9,2 Gt CO₂e per år – en förstärkning som gör att den totala klimatvinsten från kolsänkor i Fas 2 uppgår till 32,86 gigaton CO₂e per år.
Klimatkurvan vänder!
Med Fas 2 – den andra konverteringen – kliver vi in i ett nytt skede. Genom att skala upp återbeskogningen till 1 183 miljoner hektar och samtidigt minska den animalierelaterade markanvändningen, når vi inte bara en kraftig årlig utsläppsminskning…
Fas 2: Den andra klimatvinsten - konvertering kostvanor - 4,65 Gt CO₂e
Vid starten av denna andra fas ligger den globala köttkonsumtionen på cirka 10,71 måltider per person och vecka. För att möjliggöra konverteringen behöver vi minska denna konsumtion med 3,89 måltider per vecka, vilket leder till en ny nivå på omkring 6,8 köttmåltider per person och vecka – en minskning som är både möjlig och måttfull i relation till klimatvinsten.
Den positiva effekten uppstår genom bortfall av utsläpp kopplade till animalieproduktion (~4 ton CO₂e per hektar och år)
På bordet och tallriken!
Våra matvanor påverkar inte bara hälsan – de formar även jordens framtid. I dag äter den genomsnittliga personen 14 köttbaserade måltider per vecka. I två steg frigör vi mark för återbeskogning – utan att behöva avstå kött helt.
Fas 2: den tredje klimatvinsten - biobränsle - 4,76 Gt CO₂e
För 1 183 miljoner hektar återbeskogad mark ser balansen för biobränsleproduktion och dess klimatpåverkan ut så här:
Total biomassa som kan produceras: ca 3 549 miljoner ton per år
Energipotential: ca 151 EJ (Exajoule)
Utsläpp som ersätts från fossila bränslen: ca 5,67 Gt CO₂e/år
Utsläpp från produktion och förbränning av biobränslet: ca 0,91 Gt CO₂e/år
Netto klimatbesparing: ca 4,76 Gt CO₂e/år
Vad gör vi med all ny bioenergi?
Redan i Fas 1 kunde vi täcka stora delar av den tunga trafiken: långtradare, färjor, fraktfartyg, flyg och dieseldriven tågtrafik. Trots detta fanns det kvarvarande kapacitet.
Med Fas 2 ökar tillgången dramatiskt. Frågan blir: vad ska vi göra med överskottet?
Kontrollpunkt växthusgasutsläpp
Fas1 och fas 2 tillsamman ger negativa utsläpp
Ja, vi får ihop klimatekvationen – med den 1:a konverteringen på 30,57 Gt CO₂e per år
och den 2:a konverteringen på 42,27 Gt CO₂e per år når vi negativa utsläpp.
Totalt minskar vi utsläppen 72,84 Gt CO₂e årligen. Då våra nuvarande globala utsläpp är 55,00 Gt CO₂e per år blir det ett årligt minus på 17,84 Gt CO₂e.
Detta innebär att de ackumulerade utsläppen också börjar minska – med reservation för engångsutsläpp (t.ex. skogsbränder) som kan påverka balansen.
| Åtgärd | Minskning (Gt CO₂e/år) | Kvarvarande utsläpp (Gt CO₂e/år) |
|---|---|---|
| Startnivå (global utsläppsnivå) | – | 55,00 |
| 1. Återbeskogning & skydd av 900 MHa | 25,00 | 30,00 |
| 2. Kostomställning (vegetarisk bas för 700 MHa)* | 2,75 | 27,25 |
| 3. Biobränsle från 700 MHa* | 2,82 | 24,43 |
| 4. Återbeskogning & skydd av ytterligare 1 183 MHa | 32,86 | –8,43 |
| 5. Kostomställning (ytterligare 1 183 MHa)* | 4,65 | –13,08 |
| 6. Biobränsle från ytterligare 1 183 MHa* | 4,76 | –17,84 |
| Resultat: Med dessa sex steg visar The Heapple’s Underbara klimatvisioner att vägen till negativa utsläpp är möjlig – genom en kombination av naturbaserade lösningar, kostomställning och förnybar energi. | ||
| * Beräkningar för steg 2, 3, 5 och 6 är baserade på en grundyta av 700 MHa i ursprungsmodellen. Dessa värden har proportionerats upp till 1 183 MHa där det är tillämpligt. | ||
den gröna återkomsten
Vi får ihop klimatekvaionen!
När vi genomför den andra konverteringen når jordens skogstäcke åter upp till över 6 000 miljoner hektar –
en nivå vi inte sett sedan tiden före industri-aliseringen. Men detta är inte en återgång.
Det är resultatet av en progressiv momentum-transformation:
en riktad, etiskt grundad kraft i rörelse – där visioner blev handling,
och handlingar blev ett nytt paradigm för mänskligheten.
Vi tog inte bara skogen tillbaka – vi tog tillbaka vår förmåga att leva i samklang med livet självt.
Med en cirkulär ekonomi som grund, och visdomen som ledstjärna, sluter vi inte bara en ekologisk balans – vi öppnar en ny existentiell fas.
Det är så cirkeln sluts.
Inte som återgång – utan som framväxt.
Kontrollpunkt livsmedel 2050
Ja – vi kan försörja 10 miljarder människor
Efter återbeskogningen har vi fortfarande kvar:
800 miljoner hektar odlingsyta som redan i dag producerar vegetabilisk mat
1 917 miljoner hektar som bevaras som odlingsbar mark (efter omställning från animalieproduktion)
Om vi sedan utgår från ett – tyvärr högst troligt – scenario till år 2050:
klimatförändringar förstör 30 % av vår odlingsyta
nuvarande produktivitetsnivå kvarstår
och konsumtionsmönstret har förändrats efter fas 1 och 2 (ca 7 animaliska måltider/vecka)
…då återstår ändå cirka 1 902 MHa tillgängligt för växtbaserad livsmedelsproduktion.
Med en genomsnittlig produktivitet på 5 miljoner kcal/ha/år motsvarar det en totalproduktion på 9,5 biljarder kcal/år – nog för att försörja över 11 miljarder människor med 2 350 kcal per dag.
Om något ändå går fel – här är vår strategiska reserv
Att framtidsorientera är komplext. Därför bygger Underbara klimatvisioner in både hängslen och livrem – ett beredskapssystem som säkrar livsmedelsförsörjningen även om verkligheten avviker från våra huvudscenarier.
Här är en strategisk reservmeny med åtgärder att aktivera vid behov:
Minska matsvinnet kraftfullt
Halvering av dagens globala matsvinn (ca 30 %) frigör enorma mängder mark, vatten och energi. Det är den snabbaste vägen till förbättring.Snabb klimataktion
Om klimatförstörelsen minskar från 30 % till 20 % ökar vår odlingsyta med ca 192 MHa – en viktig marginal.Minska köttkonsumtionen ytterligare
Vegetarisk kost ger 5–7 miljoner kcal/ha/år. Det ökar utbytet och minskar trycket på både mark och klimat.Ta i anspråk busklandskap
Upp till 1 200 MHa buskmark kan konverteras till odling – om än med försiktighet. Det räcker för att täcka tillfälliga gap.Öka avkastningen per hektar
Genom regenerativt jordbruk och agroteknik kan vi öka från 4 till 5 miljoner kcal/ha/år. Det ger hela systemet flexibilitet.Befolkningsstabilisering
En befolkning på 9,5 i stället för 10 miljarder minskar behovet med över 400 miljarder kcal/år – ett mjukt sätt att lätta trycket.
den gröna återkomsten
Att försörja 10 miljarder människor år 2050 handlar inte bara om yta och kalorier – det kräver intelligens, integritet och tydliga incitament genom hela systemet.
Livsmedelsförsörjningen är en av de tydligaste speglarna för vilken riktning mänsklighetens ekonomi tar:
Tjänar den livet – eller låter den livet betala priset?
Det glädjande är att vi har kapacitet att klara detta. Trots klimatutmaningar och befolkningsökning visar kalkylen att en balanserad, växtbaserad produktion – i kombination med långsiktig markvård – räcker till. Men vi når inte dit av en slump.
Det kräver medvetna vägval, strukturell rättvisa och ett ledarskap som sätter mänsklighetens och planetens bästa främst.
Vi behöver inte välja mellan hopp och realism – vi kan låta dem vandra tillsammans.
Hälsan
Vi får aldrig glömma att livsmedel inte bara är mänskligt bränsle – det är byggstenarna för människans hälsa och utveckling. Den mat vi väljer…
Slutsats
Kontrollpunkten visar tydligt att vi har alla bestick i handen.
Visionsekologins kallelse – slutet på början
Vi började där livet började – i Pro Bono livets filosofi, vars rötter sträcker sig 3,5 miljarder år bakåt i tiden. Där föddes Livskraftens Fyra dimensioner – Den Universella energin fanns redan på plats, som en förankringspunkt, men resterande växte fram ur Den Biologiska livsenergin, Den Individuella livsenergin och Visdomens energi.
Och när nu Visdomens energi (återigen) stegar fram som den högsta av alla, faller också ljuset över Den Evolutionära Ordningens Kronologiska integritet – det som aldrig får förvridas eller förnekas.
För vi förstår nu hur denna ordning bröts – när Den Berikande tidsepoken övergick i Den Exploaterande tidsepokens systematiska förstörelse. Vi bevittnar fortfarande mänskliga övergrepp, fossil destruktivitet och finansiellt parasiterande, men nu kallar vi det för dess rätta namn – ONDSKA! Ett ondskefullt paradigm där Ego- och OrganisationsEgonyttan är i högsätet.
Tre gigantiska skuldberg har växt fram ur detta mörker:
– Integritetsskulden för sveken mot oss själva och varandra.
– Girighetsskulden för systemens hänsynslösa exploatering.
– Den existentiella skulden för sveket mot våra barn, våra barnbarn – och allt levande.
Men vi ser nu dagens ljus, Visdomens revolution är här – och den innehåller tre döttrar: Bildningsrevolutionen, Den Mjuka revolutionen och Den Ekonomiska revolutionen. Vi är redo för Godhetens expansion!
Och just nu är det dags, mänskligheten svarar på kallelsen – livets röst gör sig hörd! Underbara visioner formas, en Visionsekologi breder ut sig – inte som utopi, utan som framväxt av livets kompass. Kallelsen hörs allt tydligare. Den viskar inte längre. Den talar, ropar, sjunger.
Bit för bit läggs nu Visionsekologins pussel:
Den Exponentiella tillväxtmodellen för godhetens cirkulation.
Den Nya M2-expansionen för likviditetens frigörelse.
e-Gaya, vår nya globala digitala valuta, rotad i planet- och folknytta.
Inkluderingsvisionen, där ingen lämnas utanför.
Omställningsvisionen, där systemen böjer sig för livets logik.
Och nu – Underbara Klimatvisioner, med Jordens Gröna Återkomst som första kapitel.
Och Planet- och folkskadebalken är på gång – för styrningens skull.
Detta är slutet på början.
Det är inte ett manifest – det är en rörelse.
En rytm, en riktning, ett rop från framtiden som ber oss:
Gör rätt nu. Följ visdomen. Gå samman. Gå varsamt. Gå starkt.
Vi vill. Vi kan. Vi ska.