Folkkammarstyrd M2*-expansion - del 2
Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen
I The Heapple – som koncept – betraktar vi världen och historien genom ett individuellt och kollektivt energiperspektiv. Godhet och ondska kan förstås genom energins dynamik – dess riktning och påverkan på samhällen. Om energin kanaliseras genom inkluderande, altruistiska och omfamnande strukturer, skapas en expansiv och sammanlänkande rörelse som gynnar både individ och kollektiv. Om energin däremot drivs av exploatering, splittring och söndring, förtryck och hat, dras den in i en destruktiv, isolerande spiral som lätt leder till syndabocksretorik , affektiv polarisering och extremism.
*M2 är ett mått på penningmängden i en ekonomi som inkluderar både likvida pengar och vissa former av sparande. Det används av centralbanker och ekonomer för att analysera penningtillgången och dess påverkan på inflation och ekonomisk tillväxt.
Bloggserie - Folkkammarstyrd M2-expansion
Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet
Den Finansiella folkkammaren tar över – om- och nystrukturering – denna blogg
Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen
Ny bloggserie – Jag känner ett behov av att gå djupare i den Tudelade Ekonomins strukturer och dynamik. Därför kommer jag att publicera en kompletterande serie till huvudspåret ”Folkkammarstyrd M2-expansion”. Denna serie – M2-expansion som konstform – kommer att fördjupa sig i teman som basförsörjningsekonomi, inflation, deflation, implementering av den TE samt andra bärande element i det TE systemet. Planen är att serien ska börja publiceras i slutet av april.
Den finansiella folkkammaren tar över - om- och nystrukturering
Underbara visioner och pro bono livet
I Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet skrotade jag nuvarande ekonomiska system och dess Systemledarskap:
”Nu står det klart – och resultaten har länge visat det – att hela M2-systemet är felkonstruerat i sin grundstruktur. Genom lagstiftning och politiska beslut har banker fått rätten att skapa pengar genom kreditgivning, medan centralbankernas roll har begränsats. Internationella avtal och rättslig praxis har cementerat denna ordning, och istället för att ifrågasätta systemet har forskning och institutioner främst ägnat sig åt att stabilisera snarare än reformera det.”
I bloggen Girighetsskulden ökar när finansiella parasiter får härja – del 4 presenteras den skada som Systemledarskapet har orsakat, inte bara för majoriteten av världens befolkning, skadan drabbar generationstransformativt, dvs den drabbar våra barn och barnbarn. Bilderna nedan åskådliggör detta, nuvarande system är skulddrivet (bild 1) och oerhört exkluderande (bild 2).

Källa Total skulder: IIF – IInstitute of nternational Finance

Källa: World Inequality Database (WID); Befolkning hämtad från https://population.un.org/wpp/downloads?folder=Standard%20Projections&group=Population
Omstrukturering Systemledarskapet
Har man orsakat gigantisk Planet- och folkskada under lång tid är det hög tid att strukturera om Systemledarskapet. De som skapat problemen kan inte fortsätta inneha det högsta beslutandemandatet. Detta gäller både centralbankernas och politikernas roll.
Lite förenklat har dessa aktörer blivit förespråkare för kortsiktighet och populism på arenor som kräver långsiktiga och visdomsbaserade spelregler. Ekonomi och politik har formats av incitament som gynnar Ego- och OrganisationsEgointresse snarare än Planet- och folknytta.
Inom ramen för detta koncept föreslås därför en överställd Folkpolitisk kraft som genom en demokratisk process tillsätter en Finansiell Folkkammare för att säkerställa ordning, transparens och långsiktighet i ekonomin.
Detta är inte en statligt kontrollerad modell – det är en Folkkammarkontrollerad och Folkkammarstyrd ekonomisk struktur där makten utgår från en 65% Folksuverän grund. Det innebär att beslut i ekonomin och finanssektorn inte längre ligger i händerna på enskilda makthavare eller institutioner, utan är direktdemokratiskt förankrade i folkets vilja.
Genom denna förändring återställs ekonomins fundamentala syfte – att tjäna människor och samhällen istället för spekulation och elitära maktstrukturer.
Synen på pengar - paradigmskifte
Synen på pengar behöver transformeras! Den spekulativa hysteri som nu råder korrelerar inte med pengars ursprungliga syfte. Pengar var ett smidigt bytesmedel för att underlätta handel med varor och tjänster. Det Underbara visionsdokumentet för pengar i The Heapple utgör grunden i det nya Tudelade Ekonomiska systemet:
”Pengar är i sin essens ett VärdeBytesmedel för att underlätta handel med varor och tjänster, en katalysator för mänsklig samverkan och ekonomisk utveckling. I The Heapple är pengars syfte primärt att tjäna en ekonomi byggd på Planet- och folknytta, där varje transaktion bär med sig ett ansvar för framtiden.
I denna rörelse uppstår vinst – en naturlig konsekvens av produktivitet och värdeskapande. Men vinsten är aldrig frikopplad från sitt större syfte. Den finansiella sektorn existerar inte för sin egen skull, utan som en tjänare åt det högre goda: att möjliggöra långsiktiga investeringar som stärker mänskligheten och planeten.
Den enskilda människan har en central roll i denna finansiella ekologi. Alla ges möjlighet att delta i ekonomin, att tjäna pengar genom att investera, skapa och bidra. Kapital får flöda fritt, men inom ramar som säkerställer att det bidrar till samhällets och planetens välstånd.
Den som investerar sin tid, sitt kunnande och sina resurser för att bygga en bättre värld ska ha rätt till en skälig avkastning. Men denna avkastning är inte gränslös, inte frikopplad från ansvar, utan förankrad i det större syftet: att skapa och återinvestera värde i en ekonomi där pengar förblir ett verktyg för människan – inte ett objekt för dyrkan
När finansens incitamentvalens styrs av Planet- och folknytta, skapas en ekonomi där den enskilda människan kan blomstra. Där entreprenörer, innovatörer och investerare tjänar pengar genom att tjäna världen. Där spekulation ersätts av långsiktig visdom, och där varje vinst är en del av den större cirkulariteten – en ekonomi i harmoni med både människa och natur.”
inför Om- och Nystruktureringen
Ekonomin har i decennier styrts av incitament som driver skuld, spekulation, tillgångsinflation och korruption. Pengar har inte cirkulerat där de behövs, utan koncentrerats i finansiella bubblor och maktstrukturer som gynnar de få på bekostnad av de många.
Denna obalans är systemisk. Flöden i värdekedjor har kapats av aktörer som drar nytta av snedvridna incitament, vilket riskerar att driva inflationen och skapa instabilitet. Men detta är inget naturlag – det är en konsekvens av en felkonstruerad incitamentvalens.
Därför är nästa steg Om- och Nystrukturering! Vi går nu in i konkreta åtgärder för att korrigera ekonomins fundament, eliminera parasitärt beteende och säkerställa att kapital, investeringar och monetär expansion riktas mot verkligt värdeskapande.
Vi gör detta genom tre centrala reformer:
- CBDC (Central Bank Digital Currency) – en digital valuta med full transparens och direkt tillgång för medborgare.
- M2-expansion genom tre mekanismer
2a. En monetär arkitektur som stabiliserar ekonomin utan att skapa skuldspiraler.
2b. En kreditär arkitektur, där centralbanker skapar pengar
2c. En flexidynamisk arkitektur, en mix av monetär och kreditär expansion
3. Vi introducerar Investeringsbanken
3a. Den Hållbara investeringsbanken
3b. Den Sociala investeringsbanken
1. CBDC - Central Bank Digital Currency - implementeras
I förra bloggen dekonstruerade jag det ekonomiska systemet – där banker inte längre tillåts skapa pengar, och där en tydlig separation mellan banker och investmentbanker införs. Nu är det dags att bygga upp något nytt. Inom ramen för den Tudelade Ekonomin (TE) tar vi nästa steg, där beslutsmandatet – efter maktförskjutning – kommer ligga hos den Finansiella Folkkammaren. Som exempel på hur den TE implementeras, utgår jag från Sverige.
Vi inför CBDC; e-Krona som ges ut och kontrolleras av centralbanken. I en övergångsperiod konverteras SEK till e-Krona och värdeutbytet är 1 mot 1. Dessa fungerar som en elektronisk motsvarighet till kontanter och ger en trygg, transparent och effektiv betalningsinfrastruktur.
Om CBDC implementeras på global nivå med fullständig transparens skulle penningtvätt och ekonomisk manipulation fasas ut. Alla medborgare kan, om de vill, ha ett konto direkt hos centralbanken – vilket minskar bankernas makt över transaktionsflöden och ger en tryggare ekonomi för alla.
Fördelarna med CBDC
CBDC står för Central Bank Digital Currency och är digital valuta som ges ut av centralbanker. När det gäller säkerhet är den direktutgiven av centralbanken, vilket gör den stabil och trygg jämfört med privata bankpengar och kryptovalutor. Dessa valutor utgör ett skydd mot finansiella kriser, om en bank går omkull påverkas inte folks digitala pengar, eftersom CBDC finns direkt hos centralbanken. Risken för penningtvätt och skatteflykt minskar också då transaktioner kan spåras vid behov, vilket gör ekonomin mer transparent och rättvis.
Alla får tillgång till säkra pengar, även de utan* traditionella bankkonton. CBDC minskar behovet av mellanhänder, vilket gör betalningar snabbare och billigare, både nationellt och internationellt. Den demokratiska kontrollen över penningmängden överförs från privata bankirer till den Finansiella Folkkammaren, vilket motverkar spekulation och skuldspiraler.
*I pop-ups får du information om finansiellt utanförskap.
Alla kan vara med
Det finns människor som står utanför det traditionella banksystemet, även i utvecklade länder – och i synnerhet globalt. CBDC kan ge dessa grupper tillgång till en säker digital valuta utan att de behöver ett traditionellt bankkonto hos en affärsbank.
Personer i utvecklingsländer
- Många har ingen tillgång till banker p.g.a. brist på infrastruktur, långa avstånd eller höga avgifter.
- En statlig digital valuta (CBDC) via mobilappar kan ge dem direkt tillgång till pengar utan mellanhänder.
Ekonomiskt utsatta grupper
- Hemlösa, låginkomsttagare och papperslösa har ofta svårt att öppna bankkonton p.g.a. krav på adress, inkomst eller ID-handlingar.
- Med CBDC kan de få tillgång till en säker digital plattform för transaktioner och bidrag.
Genom CBDC kan vi alla bli "finansiella medborgare"
Personer som saknar förtroende för banker
- Vissa föredrar att inte ha sina pengar på ett bankkonto p.g.a. rädsla för bankavgifter, kontoblockeringar eller ekonomisk osäkerhet.
- CBDC kan vara ett säkert alternativ där staten garanterar deras pengar.
Äldre eller tekniskt obekanta grupper
- Många äldre och personer utan digital vana har svårt att hantera komplexa banktjänster.
- CBDC kan förenkla digitala betalningar genom lättanvända statliga plattformar.
Arbetare i informell ekonomi
- Miljontals människor världen över arbetar utan anställningsavtal eller formell lön (exempelvis gig-ekonomi, dagslönare).
e- kort med analoga kontantfunktioner
Centralbankerna kan ge ut ett e-kort med en analog del som fungerar som digitala kontanter och kan aktiveras vid behov, till exempel vid elavbrott eller systemstörningar. Detta skulle kombinera det bästa av två världar:
- Digital säkerhet och bekvämlighet genom e-valutor.
- Robusthet och motståndskraft genom en offline-funktion för betalningar utan el eller internet.
Kortet fungerar som ett vanligt betalkort men har en extra funktion där e-Kronor kan laddas offline och användas utan el eller internet och är kopplat direkt till centralbankernas system. De används för vanliga digitala betalningar (Swish, kortterminaler, e-handel) som säkerställs genom digital identitet och kryptering. Om elen försvinner kan kortet fortfarande användas via NFC- eller QR-kodsteknik i butiker och vid betalningar. När el och internet återigen fungerar återaktiveras korten online och synkas med centralbankernas system.
NFC - Near field communications
NFC-kodsteknik (Near Field Communication) är en trådlös teknik som möjliggör snabba och säkra dataöverföringar på kort avstånd (vanligtvis inom 4 cm).
Hur fungerar NFC?
- Två NFC-enheter kommunicerar genom elektromagnetisk induktion.
- Ingen internetuppkoppling behövs – överföringen sker direkt mellan enheterna.
- Kan användas för betalningar, identifiering, dataöverföring och digitala nycklar.
Vanliga användningsområden
- Kontaktlösa betalningar → Swish, Apple Pay, Google Pay, kontaktlösa kort.
- Digital identifiering → Passerkort, ID-kort, elektroniska biljetter.
- Dataöverföring → Enheter kan dela små mängder information genom att ”nudda” varandra.
- Digitala nycklar → NFC kan användas för att låsa upp dörrar, bilar och smarta enheter.
Hur kan NFC användas för e-kronan och CBDC?
- Ett NFC-baserat e-kronakort kan fungera som digitala kontanter:
- Användaren kan göra betalningar offline genom att nudda kortet mot en NFC-läsare.
- Kortet kan laddas med en viss mängd e-kronor, vilket fungerar utan interne
- När kortet ansluts online igen synkas det med Riksbankens system.
Slutsats:
NFC är en säker, snabb och offline-kompatibel teknik, vilket gör den perfekt för digitala valutor som e-kronan – särskilt i situationer där el eller internet saknas.
QR-kod kan scannas på avstånd 0,2-5 meter
QR-koder kan fungera som en enkel och säker metod för digitala transaktioner:
- Snabba betalningar offline
- Användaren skannar en QR-kod på en betalningsterminal eller på en annan mobil enhet för att genomföra en transaktion.
- Perfekt för situationer där internet eller el saknas, eftersom QR-koder kan lagra en temporär betalningsinformation som senare synkas.
- E-kronakort med QR-kod för offline-betalningar
- En QR-kod kan genereras direkt på kortets skärm eller tryckas på kortet och fungera som en tillfällig digital plånbok.
- Mottagaren skannar koden för att bekräfta transaktionen.
- Person-till-person-överföringar
- En användare kan generera en QR-kod som representerar en betalningsbegäran.
- Den andra personen skannar koden och godkänner överföringen.
- Säkra och spårbara transaktioner
- Eftersom varje QR-kod är unik och kan krypteras, blir det svårt att manipulera betalningar.
- QR-koder kan även integreras med blockkedjeteknik för extra säkerhet.
2a. Monetär arkitektur för M2-expansion
Monetär M2-expansion är processen där penningmängden i en ekonomi ökar genom att en centralbank skapar och tillför nya pengar till det finansiella systemet. Grundtanken bakom denna expansion är att mängden pengar måste växa i takt med den ekonomiska aktiviteten. När produktionen av varor och tjänster ökar, behövs en motsvarande ökning av pengar för att upprätthålla ett stabilt ekonomiskt flöde.
Till skillnad från traditionell kreditbaserad expansion sker monetär M2-expansion utan motsvarande skuldsättning. Den syftar istället till att finansiera hållbara investeringar, stärka konsumtionen (skapad genom Bättre tillväxt) och främja ekonomisk stabilitet. Nyckeln är att rikta expansionen mot produktiva sektorer för att undvika skenande inflation och spekulation.
Monetär M2-expansion existerar utanför statens balansräkning och belastas varken med räntor eller amorteringar. Inom filosofin Pro bono livet är dess syfte att bygga en finansiell infrastruktur som genererar skatteintäkter och stimulerar ekonomisk aktivitet till gagn för både Planet- och folknytta. Det handlar inte om att täcka statens budgetunderskott, utan om att skapa en självförsörjande och hållbar ekonomisk dynamik där resurser allokeras till produktiva och cirkulära sektorer som stärker samhällets långsiktiga stabilitet.
Nedan presenteras monetära misslyckanden i pop-ups. I den TE har vi tagit lärdom av dessa, se popups ”Lärdomar”.
Monetära misslyckanden - Tyskland
Weimarrepubliken (Tyskland, 1920-talet)
Bakgrund:
Efter Första världskriget (1914–1918) tvingades Tyskland betala massiva krigsskadestånd enligt Versaillesfördraget (1919). Regeringen saknade resurser och började trycka enorma mängder pengar för att betala sina skulder.
Konsekvens: Hyperinflation
- Mellan 1921 och 1923 tappade den tyska marken nästan all köpkraft.
- I november 1923 kostade en limpa bröd 200 miljarder mark!
- Löner betalades ut flera gånger per dag eftersom pengarna blev värdelösa på bara några timmar.
- Till slut stabiliserades ekonomin genom att införa en ny valuta, Rentenmark, som var knuten till fastigheter och produktionskapacitet.
Lärdom:
Trycka pengar utan koppling till produktion och värdeskapande leder till hyperinflation.
Monetära misslyckanden- Brasilien
Brasilien (1980–1994)
Bakgrund:
Brasilien hade hög utlandsskuld och budgetunderskott efter 1970-talets oljekris. För att hantera skulderna tryckte regeringen pengar, vilket drev upp inflationen. Samtidigt hade landet problem med korruption och ineffektiv förvaltning.
Konsekvens: Hyperinflation under 1980- och 1990-talet
- Inflationen låg på över 2 000 % per år under flera år.
- Priser ändrades dagligen, och lönerna blev snabbt värdelösa.
- 1994 genomfördes en valutareform, där den gamla valutan ersattes av den nya real, som stabiliserade ekonomin.
Lärdom:
Inflationskontroll kräver mer än bara en ny valuta – det behövs ekonomisk reform och balans i budgeten.
Monetära misslyckanden - Argentina
Argentina (1980–1990-talet)
Bakgrund:
På 1970- och 80-talet styrdes Argentina av en militärdiktatur som lånade enorma summor pengar internationellt.
När demokratin återinfördes 1983 ärvde den nya regeringen en gigantisk skuld och budgetunderskott. Regeringen började trycka pengar för att täcka underskotten, vilket ledde till hyperinflation.
Konsekvens: Hyperinflation 1989–1990
- Inflationen nådde över 5 000 % år 1989 och över 20 000 % år 1990.
- Priser fördubblades varje vecka, och besparingar blev värdelösa.
- 1991 infördes en valutakoppling där den argentinska peson knöts 1:1 till den amerikanska dollarn för att stabilisera ekonomin.
Lärdom:
Monetär expansion utan kontroll över budgetunderskott och produktion leder till kollaps.
Monetära misslyckanden - Peru
Peru (1985–1990)
Bakgrund:
President Alan García (1985–1990) försökte stimulera ekonomin genom statliga utgifter och priskontroller. Regeringen finansierade utgifterna genom att trycka mer pengar, samtidigt som korruption och ineffektivitet ökade.
Konsekvens: Hyperinflation och ekonomisk kollaps
- Inflationen nådde över 7 600 % år 1990.
- Landet fick en massiv livsmedelskris, och fattigdomen ökade kraftigt.
- 1990 tog Alberto Fujimori makten och genomförde en radikal åtstramning för att stabilisera ekonomin.
Lärdom:
Om staten ökar utgifter och trycker pengar utan att ha en fungerande ekonomi i grunden, kollapsar valutan.
Monetära misslyckanden- Zimbabwe
Zimbabwe (1990–2000-talet)
Bakgrund:
Under Robert Mugabes regim genomfördes jordreformer där stora jordbruk togs från vita farmare och delades ut till regimen och dess allierade. Detta förstörde landets livsmedelsproduktion, vilket ledde till ekonomisk kollaps.
Konsekvens: Hyperinflation
- För att kompensera för produktionsbortfallet började Zimbabwe trycka enorma mängder pengar.
- Inflationen skenade – år 2008 var den 79,6 miljarder procent* per månad (!).
- Valutan blev helt värdelös, och människor behövde skottkärror fulla med sedlar för att köpa mat.
- 2009 övergavs Zimbabwedollarn och landet började använda utländska valutor som amerikanska dollar istället.
Lärdom:
Trycka pengar utan fungerande produktion och stabil ekonomi leder till kollaps.
*Zimbabwes inflation nådde 79,6 miljarder procent per månad år 2008 – och det stämmer.
Enligt flera källor, inklusive en studie från Cato Institute, nådde Zimbabwes månatliga inflationstakt en topp på 79,6 miljarder procent i mitten av november 2008.
Den årliga inflationstakten vid denna tidpunkt uppskattades till 89,7 sextiljoner procent.
Denna extrema hyperinflation ledde till att priserna fördubblades ungefär var 24:e timme.
Det är också värt att notera att Zimbabwes hyperinflation är en av de mest extrema som någonsin dokumenterats, endast överträffad av Ungerns hyperinflation 1946.
Kategori------Orsak------Kommentarer
1. Ledarskap | Auktoritärt eller populistiskt ledarskap | Exempel: Mugabe i Zimbabwe, García i Peru – beslut drivna av kortsiktiga lojaliteter och politisk vinning. |
2. Institutionell svaghet | Bristande demokratiska kontroller | Ingen gransk-ning eller balans mellan makt-centra. Central-bankerna agerade på politisk order. |
3. Underskotts-finansiering | Tryckte pengar för att täcka statens löpande kostnader | Inga mot-svarande produktiva tillgångar skapades – pengarna blev ”tomma”. |
4. Produktions-kollaps | Markant minskning i varu- och livsmedels-produktion | Utbudet av reala varor minskade kraftigt, t.ex. efter jordreformer i Zimbabwe. |
5. Bristande penning-förvaltning | Inga verktyg för att styra penning-mängden | Penningmängden ökade snabbt utan förankring i realekonomin. |
6. Svag valuta och utlands-beroende | Importerade varor blev snabbt dyrare | Länder som var beroende av import drabbades snabbt av valutakollaps. |
7. Brist på tillit | Förtroendet för staten och valutan försvann | Människor bytte till utländska valutor, sparande kollapsade. |
8. Korruption och ineffektivitet | Resurser allokerades till eliter och lojalister | Investeringar saknade långsiktig samhällsnytta. |
9. Externaliserade problem | Skuldsätt-ning i utländsk valuta | Länder kunde inte trycka sig ur sina problem, men försökte ändå. |
10. Brist på selektiv styrning | Alla sektorer fick lika mycket ”tryckt pengar” | Ingen styrning mot produktivitet, hållbarhet eller samhällsbehov. |
De historiska monetära kollapserna berodde inte på att man tryckte pengar i sig, utan på hur, varför och till vem pengarna gick. Den Tudelade Ekonomin bygger in skydd mot varje punkt ovan – genom maktförskjutning, riktad monetär expansion, produktion i centrum och demokratisk kontroll.
2b. Kreditär arkitektur för M2-expansion
I det traditionella ekonomiska systemet har kreditfinansierad M2-expansion varit helt dominerad av affärsbankerna, där pengar skapas genom utlåning och där varje ny kredit samtidigt skapar en motsvarande skuld. Detta har lett till en obalans där ekonomin drivs av skuldsättning, spekulation och ojämlika konkurrensförhållanden mellan finansiella aktörer.
Men en ny modell för kreditfinansierad expansion växer nu fram, där centralbanken fungerar som den primära spararen och långivaren till den finansiella sektorn. Genom att centralbanken tillför likviditet direkt och lånar ut pengar på vissa villkor skapas en mer stabil och transparent struktur där affärsbankerna måste betala ränta till centralbanken och konkurrera på lika villkor.
Hur Fungerar Den Nya Kreditfinansierade M2-expansionen?
- Centralbanken skapar likviditet och sparar dessa medel – Istället för att enbart låta affärsbankerna skapa pengar genom utlåning, hålls en del av den monetära expansionen i centralbankens reserver.
- Dessa pengar lånas ut till affärsbankerna på vissa villkor – Affärsbankerna kan inte längre skapa pengar helt fritt genom kreditgivning, utan måste låna likviditet från centralbanken.
- Affärsbankerna betalar ränta till centralbanken – Detta skapar en mer kontrollerad kreditexpansion där bankerna konkurrerar på lika villkor och där kreditgivningen riktas mot mer produktiva sektorer snarare än spekulation.
- Centralbanken kan styra vilka sektorer som gynnas – Genom att styra villkoren för utlåningen kan centralbanken säkerställa att resurser flödar till Planet- och folknytta snarare än till överdriven skuldsättning och spekulationsdriven tillgångsinflation.
Ur ett Pro Bono Livet-perspektiv: En Rättvisare Ekonomisk Struktur
Filosofin Pro bono livet utgår från att ekonomin ska tjäna mänsklighetens och planetens långsiktiga behov snarare än kortsiktig finansiell spekulation. Den traditionella modellen för kreditfinansierad M2-expansion har skapat ökande skuldnivåer, ekonomiska klyftor och systemisk instabilitet. Den nya modellen, där centralbanken fungerar som en långivare till affärsbankerna, kan bidra till att:
- Minska skuldbaserad instabilitet – Genom att affärsbankerna lånar från centralbanken på definierade villkor blir kreditexpansionen mer balanserad och mindre spekulativ.
- Skapa rättvisare konkurrens i den finansiella sektorn – Eftersom alla banker får låna på lika villkor från centralbanken, kan små och medelstora banker konkurrera med storbankerna utan strukturella nackdelar.
- Styrning av kreditflöden mot produktiva sektorer – Centralbanken kan reglera att krediter går till realekonomin, exempelvis till infrastruktur, innovation och hållbara investeringar, snarare än till finansiell spekulation.
- Generera skatteintäkter och långsiktig stabilitet – Eftersom affärsbankerna måste betala ränta till centralbanken, genereras intäkter som kan omfördelas till samhällsnyttiga projekt istället för att enbart gynna privata aktörer.
En Övergång från Skulddriven Tillväxt till Hållbar Expansion
I ett system där kreditexpansionen sker genom den Finansiella Folkkammarens och centralbankens styrning snarare än genom affärsbankernas fria utlåning, skapas en ny form av ekonomisk dynamik där skuldtillväxten blir mer kontrollerad och resurser kan fördelas mer strategiskt.
Det innebär att den finansiella infrastrukturen blir mer transparent, konkurrensneutral och styrd av planet- och folknyttiga mål, snarare än att bara maximera vinst för de största finansiella aktörerna.
2c. flexdynamisk Arkitektur för M2-expansion
Flexdynamisk expansion är en modell där balansen mellan kreditfinansiering och monetär expansion är flexibel och dynamiskt justerbar utifrån ekonomins behov. Det antyder en kombination av smidig anpassningsbarhet (flexibilitet) och aktiv styrning (dynamik) för att skapa en stabil och hållbar ekonomi.
Systemet kan justeras efter ekonomiska och politiska behov:
- Balans mellan tillväxt och stabilitet – Undviker extrema skuldberg samtidigt som ekonomin stimuleras.
- Minskar finanskrisers effekter – Systemet kan snabbt reagera på makroekonomiska förändringar.
- Ger politisk och ekonomisk styrning – Möjliggör målinriktad finansiering av sektorer som driver hållbar utveckling.
Flexdynamisk expansion är en anpassningsbar och intelligent ekonomisk modell där den styrande institutionen kan balansera monetär och kreditbaserad expansion beroende på konjunktur, sektorer och ekonomiska mål. Den kan förhindra skuldkriser, stabilisera ekonomin och styra kapital dit det gör mest nytta.
Anpassningsbar
Förhållandet mellan monetär och kreditfinansiering kan anpassas löpande, exempelvis:
- 75% monetär, 25% kredit vid behov av kraftig stimulans.
- 50% monetär, 50% kredit vid balanserad tillväxt.
- 25% monetär, 75% kredit vid risk för överhettning.
Makroekonomi, konjunktur och sektorer
Makroekonomiska indikatorer styr fördelningen
- Parametrar som inflation, sysselsättning, skuldnivåer och investeringseffektivitet avgör hur stor andel av M2-expansionen som ska vara monetär vs. kreditbaserad.
Konjunkturbaserad anpassning
- Lågkonjunktur → Högre andel monetär expansion (för att minska skuldökningen och stimulera investeringar).
- Högkonjunktur → Högre andel kreditfinansiering (för att motverka överhettning och bibehålla långsiktig stabilitet).
Sektorsspecifik tillämpning
- Vissa sektorer kan få mer monetär finansiering, medan andra får mer kreditfinansiering.
- Exempel:
- Grön energi & infrastruktur → 70% monetär, 30% kredit.
- Småföretag & innovation → 50% monetär, 50% kredit.
- Kommersiella investeringar → 30% monetär, 70% kredit.
3. Den nya investeringsbanken
I dagens ekonomiska system saknas ofta riktade finansiella instrument för att säkerställa en balanserad och hållbar utveckling. Traditionell bankverksamhet styrs av vinstintressen, där kapital allokeras baserat på risk och avkastning snarare än långsiktiga samhällsnyttor. För att skapa en självförsörjande och framtidsinriktad ekonomi, behövs en ny typ av finansiell institution som riktar resurser dit de gör störst Planet- och folknytta.
Lösningen är Den Nya Investeringsbanken – en institution som genom den monetära expansionen kanaliserar likviditet direkt till hållbar infrastruktur och humankapitalutveckling. Banken är uppdelad i två huvudgrenar:
- Den Hållbara Investeringsbanken – fokuserar på investeringar i fysisk infrastruktur, energiomställning och cirkulära produktionssystem.
- Den Sociala Investeringsbanken – riktar sig mot humankapital, utbildning, hälsa och social trygghet för att skapa en mer motståndskraftig och välmående befolkning.
Tillsammans säkerställer dessa banker att ekonomins grundläggande funktioner stödjer långsiktig hållbarhet snarare än kortsiktig vinstmaximering.
3a. Den Hållbara Investeringsbanken – Infrastruktur för Framtiden
Den hållbara investeringsbanken är specialiserad på att finansiera projekt som direkt stärker samhällets motståndskraft och minskar den ekologiska belastningen. Genom monetär M2-expansion tillförs kapital utan skuldsättning, vilket gör det möjligt att investera långsiktigt utan att driva upp den privata eller statliga skuldbördan.
Fokusområden:
- Grön energi och mikronät – Sol-, vind- och vattenkraftsprojekt samt lokala energilösningar där hushåll och företag blir både producenter och konsumenter.
- Cirkulär ekonomi och hållbar produktion – Investeringar i återvinningsindustri, biologisk produktion och hållbar livsmedelsförsörjning.
- Transport och mobilitet – Finansiering av kollektivtrafik, järnvägsutbyggnad och elektrifiering av transporter.
- Vatten- och jordbrukssäkerhet – Investeringar i vattenrening, agroekologi och system för att hantera klimatförändringar.
Syftet: Att bygga en fysisk infrastruktur som är resilient, hållbar och bidrar till både ekologisk och ekonomisk stabilitet.
3b. Den Sociala Investeringsbanken – Satsning på Humankapital
Parallellt med hållbara infrastruktursatsningar måste även samhällets mänskliga resurser stärkas. Den sociala investeringsbanken riktar monetära resurser till projekt som bygger upp människors kapacitet, trygghet och välbefinnande.
Fokusområden:
- Utbildning och bildning – Finansiering av skolor, forskning och program för livslångt lärande.
- Hälsa och vård – Investeringar i sjukvårdssystem, preventiv hälsovård och psykisk hälsa.
- Social innovation och inkludering – Program för socialt entreprenörskap, medborgarinitiativ och stöd till utsatta grupper.
- Demokratisk och kulturell utveckling – Stöd till bildningsinitiativ som stärker demokratisk delaktighet och kulturell mångfald.
Syftet: Att säkerställa att alla människor har möjlighet att utvecklas och bidra till samhället, vilket skapar en robust och inkluderande ekonomi.
Hur fungerar räntan i den nya ekonomin?
Riksbanken skapar pengar och lånar ut till långivare
Kommersiella banker och andra finansiella institutioner lånar pengar från Riksbanken. De betalar en ränta till Riksbanken – det är styrräntan.
Staten kan också låna från Riksbanken
I den nuvarande ekonomin lånar staten främst via obligationsmarknaden. I den nya ekonomin kan staten låna direkt av Riksbanken. Ska staten betala samma styrränta som bankerna, eller ska det finnas en särskild ”statsränta”? Se nedan!
Styrräntans funktion i den nya ekonomin.
Styrräntan styr fortfarande kreditfinansierad M2 expansion genom att påverka kostnaden för kapital. Den sätter en lägsta nivå för räntor i hela ekonomin, eftersom långivare inte vill låna ut till andra för mindre än vad de betalar till Riksbanken.
Hur påverkar det räntorna för hushåll och företag?
Banker och långivare tar betalt för risken de tar, så slutkundsräntan blir högre än styrräntan. Men eftersom bankerna inte längre skapar pengar själva – världens största subvention elimineras – kan räntorna bli mer stabila och mindre spekulativa då konkurrensen ökar.
Ska staten betala ränta?
Det finns två möjliga modeller här:
1. Staten betalar styrräntan (Enhetlig ränta)
- Staten behandlas som en vanlig låntagare.
- Staten betalar samma ränta som kommersiella banker.
- Fördelen: Systemet blir transparent och staten kan fortfarande styra ekonomin genom skatter och utgifter.
- Nackdelen: Kan öka statsskulden och skapa onödiga kostnader för offentliga investeringar.
2. Staten får en särskild ”statsränta” (Differentierad ränta)
- Staten kan få en lägre eller nollränta för att möjliggöra viktiga samhällsinvesteringar.
- Staten kan exempelvis ha räntefria lån för gröna investeringar, infrastruktur och välfärd.
- Fördelen: Mer flexibilitet och möjlighet att styra ekonomin.
- Nackdelen: Risk för obalanser om staten överinvesterar utan att ta hänsyn till inflation.
Hur kan styrräntan justeras i den nya ekonomin?
- I dagens system höjs styrräntan för att bromsa ekonomin och sänks för att stimulera den.
- I det nya systemet kan den justeras baserat på inflation, sysselsättning och investeringsbehov.
- Det kan också finnas en differentierad räntestruktur där vissa sektorer får lägre räntor (exempelvis grön omställning).
I den Tudelade Ekonomin (TE) minskar emellertid räntans roll av flera skäl:
Räntans betydelse minskar
Monetär expansion ersätter till stora delar/delvis kreditbaserad expansion
- I dagens ekonomi sker nästan all penningexpansion genom kreditgivning av banker, vilket skapar en skuldbaserad ekonomi där räntan styr tillväxten.
- I den TE sker en stora delar /del av expansionen genom monetär finansiering (ränte- och amorteringsfri), vilket gör att räntan tappar sin centrala roll som ekonomisk styrmekanism.
Uppdelning den Finansiella Folkkammaren och Riksbanken
Riksbanken skapar pengar och sätter styrräntan
- Eftersom den Finansiella Folkkammaren styr penningmängden, behöver inte kommersiella banker konkurrera genom att sätta egna räntor på nyskapade pengar.
- Styrräntan påverkar bara de pengar som skapas genom kredit, men inte de monetärt skapade pengarna.
Manifest för Monetär Expansion i Den Tudelade Ekonomin (TE)
Ett nytt kapitel för mänskligheten
"Vi vill. Vi kan. Vi ska. Med visdom och värdighet besjälar vi framtidens ekonomi."
I denna bloggseri ”Folkkammarstyrd M2 expansion” har ni redan stött på ”Den Underbara visionen för den Tudelade Ekonomin” och ”Visionsnarrativet” och i denna blogg ”Det Underbara visionsdokumentet för pengar”. Hela konceptet The Heapple kryllar av manifest och visioner och nu kommer fler.
Egentligen är det inte så konstigt – det är mycket som behöver göras när dumhet och ondska ska konverteras till visdom och godhet i Evolutionäretikens anda. Filosofin Pro Bono livet innehåller 10 principer varav en handlar specifikt om detta ”När godheten expanderar kontraherar ondskan och när ondskan expanderar kontraherar godheten” och just nu ser vi hur ondskans expansion i vår värld eskalerar. Och då behöver vi vägledande dokument!
”Manifest för monetär expansion i DenTudelade ekonomin” del 1-3 är direkt avgörande för Godhetens expansion. Detta manifest syftar till att visa hur vi i den Tudelade Ekonomin inte bara öppnar för en ny typ av monetär expansion, utan också avslutar en era av skuldslaveri, girighet och planetär förstörelse.
Vi gör detta genom att lära av historien, avslöja nuet och formulera en väg framåt – där folkets röst, planetens gränser och framtidens behov vägs samman i en ny ekonomisk ordning.
Del 1: Vi gör inte om historiska misstag - framtiden formas av kärleken till våra barn och barnbarn
1. Vi lär av historien, men låter oss inte hållas fångna av den
Vi erkänner de katastrofala konsekvenser som okontrollerad penningexpansion haft i Weimarrepubliken, Zimbabwe och delar av Sydamerika. Vi förstår att monetär expansion som inte är förankrad i verklig produktion, folkförankrad styrning och etisk kompass leder till hyperinflation, tillitstapp och mänskligt lidande.
2. Vi förskjuter makten från eliter till folket
I Den Tudelade Ekonomin är det inte centralbanken, finansmarknaden eller makteliter som styr penningmängden. Det är den Finansiella Folkkammaren (FFK) – en demokratiskt förankrad, bildningsbaserad institution vars uppdrag är att allokera monetära medel i samklang med Planet- och folknytta.
3. Vi särskiljer mellan kredit och monetär expansion
Kreditexpansion tillhör marknadsekonomin och styrs via styrräntan, som sätts av Riksbanken. Monetär expansion däremot tillhör basförsörjningsekonomin och bär inte på ränte- eller amorteringsbörda. Den ska ske i linje med verklig värdeskapande produktion och långsiktig hållbarhet.
4. Vi kopplar varje monetär krona till reell kapacitet
Pengar ska inte ”tryckas”(skapas) utan förankring i produktion.
Monetär expansion i den TE sker alltid med koppling till investeringar i t.ex. livsmedel, vatten, boende, grön energi, utbildning, infrastruktur – tillgångar som tjänar folket och framtiden.
5. Vi implementerar Flexdynamisk Expansion för balans och anpassning
Vi använder en balanserad mix av kredit- och monetär expansion – justerbar över tid och sektor. Det kallas Flexdynamisk Expansion – en adaptiv modell där samhällets behov och ekonomins kapacitet avgör fördelningen.
6. Vi skyddar ekonomin med strukturella spärrar
Ingen sektor får obegränsad tillgång till monetära medel. Allokeringen styrs av transparens, behovsbedömning och folkförankring genom FFK.Inget projekt godkänns utan hållbarhetsanalys och etisk prövning.
7. Vi vilar vår ekonomiska vision på TIKA och visdomens cirkularitet
Alla beslut ska genomsyras av TIKA1 (Tankar, Idéer utvecklar Kommunikation och Agerande) och av TIKA2 (Tillbörlig Incitamentvalens utvecklar Karaktär och Aktion) som genomsyras av Visdomens cirkularitet, där vi respekterar helheten: individen, samhället och planeten.
8. Vi undviker populismens fällor och kortsiktighetens destruktivitet
Vi finansierar inte konsumtion för att vinna popularitet. Vi använder inte monetär expansion för att undvika ansvar. Vi bygger – inte köper – vår framtid.
9. Vi skapar tillit genom transparens och folkförankring
Varje medborgare ska kunna följa hur den monetära expansionen används, projekt för projekt. Allt sker öppet. Allt granskas. Allt är folkets angelägenhet.
10. Vi bygger framtiden med kärlek till våra barn och barnbarn
Vi vet att vi står inför stora utmaningar – men vi väljer att svara med mod, visdom och solidaritet. Monetär expansion är inte ett hot. Det är ett verktyg – när det används rätt. Och i Den Tudelade Ekonomin används det rätt. För livet. För framtiden.
Del 2: Vi avslöjar den parasitära skuldekonomin - implementerar moralisk ekonomi
11. Systemledarskapets svek
Det ekonomiska ledarskap vi lever under idag är inte ett missförstånd. Det är ett systematiskt svek. Ett system där skuld skapas som ett verktyg för kontroll, där finansiella parasiter berikar sig genom att orsaka Planet- och folkskada. De styr med ränta, skuld och villkor – men saknar visdom.
12. Girighetsskulden – vår tids dolda skuldberg
Girighetsskulden växer i tysthet. Den syns inte i BNP, men i hunger, bostadsbrist, miljöförstörelse och barn utan framtidstro. Den drivs av ett system där pengar skapas genom skuld, men inte fördelas genom rättvisa. Där varje krona måste betalas tillbaka med ränta – även när den skadar mer än den bygger.
13. Skulddriven expansion – när pengar blir ett vapen
Det är inte monetär expansion i sig som är farlig. Det är när expansion sker för att göda makt och kontroll – utan förankring i produktion, folknytta eller visdom.
I den gamla ekonomin expanderas skulden för att behålla greppet om världen.
Vi ser det. Vi säger det. Vi lämnar det.
14. Folkkammaren – återställandet av moralisk ekonomi
Den Finansiella Folkkammaren är folkets återtagna rösträtt i ekonomins innersta rum. Den ersätter räntelogiken med rättvisa, skuldslaveriet med tillit, och girighetens expansion med Visdomens cirkularitet. Härifrån styrs ekonomin av människovärde, ekosystem och framtida generationers behov – inte av maktbalans och kvartalsrapporter.
Del 3: En finansiell sektor i folkets tjänst
15. Den finansiella sektorn har en viktig roll – men ett nytt syfte
Den finansiella sektorn behövs – men dess roll är förändrad. I den TE verkar den inom ramarna för paradigmet Planet- och folknytta. Den kreditfinansierade expansionens potential är enorm men den sker genom:
- Egen finansiering (kapital, sparande, investeringar)
- Utlåning från centralbanker (mot ränta, inom reglerad ram)
Bankerna har inte längre rätt att skapa pengar ur skuld. De får förmedla resurser – men aldrig längre exploatera framtiden. Så länge de verkar inom ramarna för hållbarhet, etik och transparens, har de en viktig plats. Men aldrig mer på bekostnad av människans frihet eller jordens framtid.
Nästa blogg
I nästa blogg ”Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen” presenterar vi den oerhörda potential som finns i den TE, inte minst när vi konverterar de finansiella parasiterna till finansiella änglar genom att korrigera incitamentvalensen.