Morfologin är den form som växer ur epistemitiken. Den visar sig i våra institutioner, hierarkier och beteendemönster – i hur makt fördelas och hur samhällen organiseras. Ondskans morfologi bygger på kontroll, konkurrens och lydnad; godhetens morfologi på samverkan, transparens och tjänande ledarskap. Varje maktstruktur är en spegel av den epistemitik som födde den.

Objektiv definition av Morfologi:

Morfologi är läran om form och struktur.

Inom olika discipliner syftar morfologi på hur något är uppbyggt, förändras över tid eller relaterar till sin funktion:

• I språkvetenskap: morfologi handlar om ordens struktur – hur ord böjs och byggs upp av morfem (minsta betydelsebärande enheter).

• I biologi: morfologi beskriver organismernas form och anatomi – t.ex. skelett, blad, kroppslängd etc.

• Inom samhällsvetenskap och filosofi används begreppet ibland för att beskriva sociala eller kulturella strukturer och deras formmässiga förändring.

Morfologi enligt Pro Bono Livet:

Morfologi i Pro Bono Livet syftar på formens etik och strukturens betydelse för utveckling – hur former, uttryck och samhällsstrukturer formats av evolution, kultur, makt och värderingar.

Det är ett sätt att analysera hur det yttre speglar det inre – och hur det inre formas av det yttre.

I denna filosofi kan vi tala om:

• Demokratins morfologi – hur dess form förändrats från Lägereldens dialog till Systemets elitstyre.

• Samhällets morfologi – hur strukturer formats av flockvalens, status och empati i olika tidsepoker.

• Etikens morfologi – hur våra etiska normer har antagit olika former beroende på rådande maktlogik och incitamentvalens.

Här blir morfologi ett verktyg för kontemplation av form och förändring i evolutionär, kulturell och etisk mening.