Uthållig Folkkraft
Uthållig Folkkraft är ett begrepp inom Pro Bono livet för Folkkraft som bär och håller en viktig samhällsfråga levande över tid. Den finns redan i folkrörelser, föreningar, manifestationer och andra långvariga former av samhällsengagemang. Demokrati 3.0 söker en demokratisk infrastruktur där fler människor kan bidra till denna uthållighet utan att frågan tar över deras vardagliga LivUtrymme. Den symboliska En kvart om dagen uttrycker denna ambition: att leva med frågan över tid, samtidigt som kunskap, ställningstaganden och lösningar får förändras och korrigeras.
Fördjupning
Ordets ursprung
Uthållig kommer av uthålla – att hålla ut, bestå eller fortsätta över tid. I begreppet Uthållig Folkkraft ligger därför inte främst frågan om hur intensiv Folkkraften är vid ett enskilt tillfälle, utan om dess förmåga att bära och hålla en viktig samhällsfråga levande över tid.
Uthållig Folkkraft är inget som Demokrati 3.0 uppfinner.
Den finns redan när människor, föreningar, folkrörelser och andra gemenskaper vecka efter vecka och ibland år efter år fortsätter att uppmärksamma och arbeta med en fråga genom exempelvis manifestationer, samtal, opinionsbildning och organisering.
Pro Bono livet skiljer därför mellan Episodisk Folkkraft och Uthållig Folkkraft för att synliggöra Folkkraftens olika förhållande till tiden.
En manifestation kan samla tiotusentals människor under några timmar. En opinionsrörelse kan dominera samhällsdebatten under några veckor. Uthållig Folkkraft visar istället att människor också kan fortsätta bära en fråga långt efter att den ursprungliga mobiliseringen eller mediala uppmärksamheten har avtagit.
Skillnaden handlar alltså inte nödvändigtvis om kraftens styrka, utan om dess kontinuitet.
Att leva med frågan
Demokrati 3.0:s ambition är inte att ersätta den Uthålliga Folkkraft som redan finns. Ambitionen är att utveckla en demokratisk infrastruktur där både Episodisk och Uthållig Folkkraft kan få en tydligare väg genom bildning, självständiga ställningstaganden, bredare deltagande, demokratisk respons och återkoppling över tid.
Det öppnar också för en viktig fråga:
Kan många människor bidra med en mindre, återkommande del av sitt LivUtrymme och tillsammans hjälpa till att bära viktiga samhällsfrågor under lång tid?
Uthållig Folkkraft behöver då inte innebära permanent mobilisering eller att samma människor ägnar stora delar av sina liv åt en fråga.
Människor behöver kunna leva med frågan utan att frågan behöver ta över livet.
En kvart om dagen
Det är detta den symboliska En kvart om dagen försöker uttrycka.
Det är inte ett bokstavligt krav på femton minuters demokratiskt arbete varje dag. En människa kanske läser i fem minuter idag, inte ägnar frågan någon tid alls nästa vecka och lägger två timmar på ett viktigt underlag en månad senare.
Poängen är varaktigheten utan överbelastningen.
En liten men återkommande del av människans LivUtrymme kan avsättas för de frågor som formar vårt gemensamma framtida LivUtrymme.
Det kan också minska risken för en Selektokrati där främst människor med mycket tid, pengar, utbildning eller organisatoriska resurser har möjlighet att delta kontinuerligt.
Uthålligheten gäller frågan – inte svaret
Att leva med en fråga under lång tid betyder inte att leva med samma lösning.
Tvärtom behöver Uthållig Folkkraft vara korrigerbar.
Ny kunskap kan förändra vår förståelse. Reformer kan få oväntade konsekvenser. Ett tidigare förslag kan visa sig vara fel och ett bättre alternativ kan bli möjligt.
Därför gäller uthålligheten ansvaret inför frågan, inte lojaliteten mot ett bestämt svar.
Vi ger inte upp frågan för att lösningen är svår. Vi ger upp lösningen när kunskapen visar att den är fel. Sedan lär vi om och försöker igen.
En annan relation till tiden
Uthållig Folkkraft blir särskilt betydelsefull när samhällsfrågornas konsekvenser sträcker sig långt bortom dagens ekonomiska, politiska och mediala tidscykler.
För vissa frågor kan en relevant konsekvenshorisont vara 10 eller 20 år. För andra 50 år eller betydligt längre. Järnvägar och annan infrastruktur, stadsplanering, skogar, vattenförsörjning, klimatsystem, koldioxidsänkor och långlivat avfall visar på olika sätt hur dagens beslut kan påverka LivUtrymmet långt efter dagens mandatperioder.
Att tala om exempelvis 250 år betyder därför inte att vi tror oss kunna förutsäga samhället 250 år framåt.
250 år är inte en prognoshorisont. Det kan vara en ansvarshorisont.
Om dagens handlingar kan påverka människors, andra arters eller ekosystems LivUtrymme långt in i framtiden behöver även denna tid finnas med i vår konsekvensgranskning.
Här möter Uthållig Folkkraft Barnens rop.
Barn, barnbarn och ännu ofödda generationer kommer att leva med konsekvenserna av Människosystem som de själva inte varit med och utformat. Barnens rop blir därför en vädjan till både folket och Systemledarskapet att inte glömma frågan när uppmärksamheten flyttar vidare eller mandatperioden tar slut.
Uthållig Folkkraft blir ett möjligt demokratiskt svar på denna vädjan:
att bära frågan genom tiden, utan att låsa svaret.
Orubbliga inför uppgiften. Ödmjuka inför lösningen.