Episodisk Folkkraft
Episodisk Folkkraft är ett begrepp inom Pro Bono livet för Folkkraft som mobiliseras under en avgränsad tid kring en fråga, händelse eller gemensam vilja, exempelvis genom en demonstration, protest, namninsamling eller opinionsvåg. Kraften kan vara både stark och samhällsförändrande. Begreppet beskriver därför inte kraftens betydelse, utan dess förhållande till tiden. Pro Bono Liv ställer Episodisk Folkkraft bredvid Uthållig Folkkraft, som håller en fråga levande över längre tid.
Fördjupning
Ordets ursprung
Episodisk kommer från episod, ytterst från grekiskans epeisódion, något som kommer in eller fogas in i ett skeende. I dagens språkbruk beskriver episodisk något som uppträder i avgränsade händelser eller perioder snarare än kontinuerligt.
Det är denna tidsdimension som är central i Pro Bono livets begrepp Episodisk Folkkraft.
Folkkraft kan under en begränsad period vara mycket stark. Människor kan samlas i demonstrationer och protester, organisera kampanjer och namninsamlingar eller skapa kraftiga opinionsrörelser.
Sådan Folkkraft kan synliggöra missförhållanden, förändra samhällsdebatten, påverka Systemledarskapet och bidra till betydande reformer och samhällsförändringar.
Episodisk betyder därför inte obetydlig, svag eller verkningslös.
Begreppet beskriver istället Folkkraftens förhållande till tiden.
En manifestation kan samla tiotusentals människor under några timmar. En fråga kan dominera samhällsdebatten under några veckor. En mobilisering kan uppstå snabbt när en samhällshändelse kräver handling.
I vissa situationer kan just denna koncentration av Folkkraft vara avgörande.
Men samhällsfrågan kan fortsätta långt efter att episoden är över.
Den politiska behandlingen kan pågå under flera år och konsekvenserna av de beslut som fattas kan sträcka sig över årtionden eller generationer.
Där uppstår ett möjligt glapp:
Folkkraftens episod kan ta slut medan frågan fortsätter.
Episodisk och Uthållig Folkkraft
Pro Bono Liv skiljer därför mellan Episodisk Folkkraft och Uthållig Folkkraft.
De ska inte förstås som att den ena är en sämre och den andra en bättre form av Folkkraft.
Båda finns redan i samhället och kan fylla viktiga demokratiska funktioner.
Episodisk Folkkraft kan snabbt synliggöra ett problem, samla människor, förändra samhällsdebatten och skapa ett tryck på MaktCentran.
Uthållig Folkkraft kan hålla samma eller andra frågor levande vecka efter vecka och ibland år efter år genom organisering, manifestationer, samtal, opinionsbildning och andra former av engagemang.
De kan också samverka. En långvarig rörelse kan under vissa perioder mobilisera mycket stark Episodisk Folkkraft, varefter ett mindre men uthålligt engagemang fortsätter bära frågan.
Skillnaden handlar alltså främst om tidsformen, inte om Folkkraftens värde.
När episoden är över
Problemet uppstår när en fråga behöver fortsatt demokratisk uppmärksamhet men saknar en väg att leva vidare.
Ett förenklat förlopp kan vara:
problem → engagemang → mobilisering → manifestation → uppmärksamhet → politisk respons → avtagande uppmärksamhet.
Frågan kan samtidigt fortsätta genom utredningar, politiska förhandlingar, beslut och genomförande.
När människorna går hem behöver alltså inte samhällsfrågan vara löst.
Det är därför relevant att fråga:
Vad händer med frågan när episoden är över?
En demokratisk tidsdissonans
Frågan blir särskilt betydelsefull när konsekvenserna utvecklas betydligt långsammare än den folkliga och mediala uppmärksamheten.
Klimat, miljö, utbildning, infrastruktur och andra långsiktiga samhällsfrågor kan behöva följas under årtionden och ibland generationer.
Samtidigt präglas Människosystemen av kortare rytmer: ekonomiska avkastningscykler, politiska mandatperioder, mediala uppmärksamhetscykler och återkommande episoder av folklig mobilisering.
Det kan skapa en demokratisk tidsdissonans:
långa konsekvenser ↔ korta uppmärksamhets- och engagemangscykler.
Ur Pro Bono livets perspektiv blir frågan därför inte bara hur mycket Folkkraft som kan mobiliseras vid ett visst tillfälle, utan hur en viktig fråga kan behålla demokratiskt LivUtrymme under den tid som frågan faktiskt kräver.
Demokrati 3.0 och Episodisk Folkkraft
Demokrati 3.0:s ambition är inte att ersätta Episodisk Folkkraft med Uthållig Folkkraft.
Demonstrationer, protester, folkrörelser och andra mobiliseringar kan vara avgörande demokratiska signaler i sig.
Ambitionen är istället att utveckla en demokratisk infrastruktur där frågan kan få en väg vidare när episoden är över.
En manifestation kan exempelvis öppna en fråga som därefter kan beredas, belysas med kunskap, prövas genom självständiga ställningstaganden och följas genom Systemledarskapets fortsatta behandling.
På så sätt behöver inte människorna fortsätta demonstrera varje vecka för att frågan ska behålla sitt demokratiska LivUtrymme.
Det är också här Episodisk och Uthållig Folkkraft kan mötas:
Episodisk Folkkraft kan öppna frågan.
Uthållig Folkkraft kan hålla frågan levande.
Demokratisk infrastruktur kan hjälpa frågan att fortsätta genom tiden.
Den avgörande frågan för Pro Bono livet blir därför inte hur vi gör all Folkkraft permanent.
Den är:
Hur tar vi vara på Folkkraften när episoden är över – utan att människorna måste leva i ständig mobilisering?