Doktrin
En Doktrin är inom Pro Bono Liv en långsiktigt vägledande princip för hur ett område i Människosystemet bör utvecklas.
Doktrinen ligger mellan de övergripande värdena och de konkreta reformerna. Den anger inte i första hand exakt hur något ska genomföras, utan fastställer vilken riktning utvecklingen ska följa, varför denna riktning är önskvärd och vilka grundläggande principer som ska vägleda framtida beslut.
En Doktrin ska vila på kunskap, erfarenhet och konsekvensanalys och prövas mot Pro Bono Livs existentiella och etiska perspektiv: bidrar riktningen till att långsiktigt öka eller minska människors, andra arters och framtida generationers LivUtrymme?
I Demokrati 3.0 kan en Doktrin utvecklas genom Folkkommissioner, Bildningsrevolution och folklig prövning och därigenom erhålla Doktrinell Folkkraft.
Fördjupning
Ordets ursprung
Ordet doktrin kommer ytterst från latinets doctrina, med betydelser som lära, undervisning, kunskap eller lärosats, från docere – att undervisa eller lära.
Begreppet har med tiden fått flera användningsområden. En doktrin kan beteckna en sammanhängande lära eller uppsättning vägledande principer inom exempelvis religion, politik, juridik, ekonomi, säkerhetspolitik eller militär verksamhet. I vissa sammanhang beskriver den relativt fasta övertygelser eller läror, medan den i andra snarare anger grundläggande principer och en strategisk riktning som vägleder beslut och handlande.
Doktrin behöver därför skiljas från dogm. En dogm kan förstås som en lärosats som inom ett visst sammanhang betraktas som auktoritativ och inte nödvändigtvis står öppen för kontinuerlig omprövning. En doktrin kan däremot – beroende på sammanhang – vara vägledande samtidigt som dess tillämpning och innehåll kan utvecklas.
Doktrin inom Pro Bono Liv
Inom Pro Bono Liv ges begreppet ett särskilt sammanhang.
Här betecknar Doktrin en kunskapsgrundad, långsiktigt vägledande och demokratiskt prövad utvecklingsriktning för ett område i Människosystemet.
Doktrinen befinner sig därmed mellan de övergripande existentiella och etiska principerna och de konkreta reformerna:
Existentiell riktning → etiska principer → Doktrin → reformer → genomförande
Doktrinen svarar framför allt på frågan:
I vilken riktning bör detta område utvecklas – och varför?
Reformen svarar därefter på:
Vad behöver konkret förändras för att vi ska röra oss i den riktningen?
Det innebär exempelvis att en utbildningsdoktrin inte behöver ange exakt hur många skolor staten, kommunerna eller andra huvudmän ska ansvara för. Den kan i stället slå fast långsiktiga vägledande principer för utbildningssystemet – exempelvis likvärdighet, kunskapsutveckling, barns LivUtrymme, professionellt ansvar och vilka intressen som ska ges företräde när mål står mot varandra. Konkreta reformer kan därefter utvecklas och prövas mot doktrinen.
Doktrinen som långsiktig kompass
Doktrinens särskilda betydelse inom Pro Bono Liv blir tydlig mot bakgrund av den Incitamentsvalens som präglar delar av Demokrati 2.0 och Teknoekonomismen.
När ekonomiska beslut påverkas av korta avkastningshorisonter och politiska beslut av relativt korta mandatperioder finns en risk att långsiktiga samhällsriktningar förändras, fragmenteras eller underordnas mer omedelbara intressen.
Doktrinen är tänkt att skapa riktningsstabilitet över dessa kortare cykler.
Den fungerar därför som en kompass snarare än en detaljerad färdplan.
Flera politiska lösningar och reformer kan vara förenliga med samma Doktrin, förutsatt att de för utvecklingen i dess legitimerade riktning.
Inte en ny form av dogmatism
Det är samtidigt avgörande att en Doktrin inom Pro Bono Liv inte gör anspråk på evig eller absolut sanning.
Tvärtom måste den kunna utsättas för:
kunskap → kritik → konsekvensgranskning → återkoppling → korrigering
Ny forskning kan förändra kunskapsläget. Genomförda reformer kan få andra konsekvenser än de avsedda. Samhällsförhållanden kan förändras. Erfarenheter från människor som påverkas kan visa att viktiga dimensioner har förbisetts.
En LivBärande Doktrin måste därför vara tillräckligt stabil för att skapa långsiktig riktning, men tillräckligt öppen för att kunna korrigeras när kunskapen eller konsekvenserna kräver det.
Det är en central skillnad mellan Doktrin och dogmatism.
Från opinion till Doktrinell Folkkraft
I Demokrati 3.0 uppstår dessutom en särskild relation mellan Doktrin och folksuveränitet.
En Doktrin bör inte enbart uppstå genom att ett Systemledarskap formulerar en riktning och därefter försöker vinna folkligt stöd för den. Processen kan också röra sig från folket mot Systemledarskapet.
En samhällsfråga eller ett upplevt Systemfel kan först skapa Opinionell Folkkraft. Frågan kan därefter tas vidare till en Folkkommission som samlar forskning, sakkunskap, erfarenheter, alternativa perspektiv och konsekvensanalyser.
Ur detta arbete kan ett Doktrinförslag växa fram.
Doktrinförslaget förs sedan genom Bildningsrevolutionen tillbaka till folket för förståelse, kritik, dialog och förfining. Därigenom kan en bredare Doktrinell Folkkraft utvecklas.
Processen kan beskrivas:
Öppen fråga → Opinionell Folkkraft → Folkkommission → kunskap → Doktrinförslag → Bildningsrevolution → folklig prövning → Doktrinell Folkkraft → Doktrin
Därefter kan konkreta reformförslag utvecklas för att omsätta Doktrinen i Människosystemens arkitektur.
På så sätt får ordet Doktrin en ganska specifik betydelse inom Pro Bono Liv. Det handlar varken om en order uppifrån eller om en orubblig lära.
Det handlar om att skapa en kunskapsgrundad, folksuveränt förankrad och korrigerbar långsiktig kompass för områden där ettårsperspektiv, mandatperioder och växlande Systemledarskap annars riskerar att göra utvecklingsriktningen kortsiktig eller instabil.