Ordet incitament kommer från latinets incitare, som betyder att sätta i rörelse, att sporra eller att driva fram. Inom ekonomi och samhällsvetenskap används begreppet vanligtvis för att beskriva de belöningar eller drivkrafter som påverkar människors beslut och handlingar.

Ordet valens kommer från latinets valentia, som betyder styrka eller förmåga. Inom kemi beskriver valens ett ämnes förmåga att binda till andra ämnen. Inom psykologin används begreppet ibland för att beskriva om en upplevelse uppfattas som positiv eller negativ.

I Pro Bono livet ges begreppet en ny och bredare innebörd.

Incitamentvalens beskriver inte enskilda incitament, utan den samlade riktning som uppstår när ett Människosystems ekonomiska, politiska, juridiska, kulturella, sociala och tekniska incitament samverkar över tid.

Den fungerar som ett osynligt kraftfält som successivt formar människors Tankar, Idéer, Kommunikation och Agerande (TIKA).

Ur ett neurovetenskapligt perspektiv är människans hjärna ett biologiskt anpassningssystem. Nervbanor förstärks genom upprepning och erfarenhet, samtidigt som hjärnans belöningssystem kontinuerligt påverkar vilka beteenden som upplevs som attraktiva eller meningsfulla. Det innebär att människan inte enbart reagerar på enskilda belöningar eller bestraffningar, utan också formas av de återkommande mönster som omger henne.

Det är här Neuroetiken får en central betydelse.

Neuroetiken beskriver hur Människosystemens Incitamentvalens successivt formar människors TIKA genom nervbaneformning. När vissa tankemönster, känslor och beteenden återkommande belönas blir de biologiskt och psykologiskt lättare att upprepa. Över tid påverkar detta inte bara individens handlingsmönster utan också de kulturella normer som präglar hela samhällen.

Incitamentvalensen verkar därför på flera nivåer samtidigt.

Den påverkar individens hjärna.

Den formar kulturen.

Den utvecklar Människosystemen.

Och Människosystemen förstärker i sin tur samma Incitamentvalens.

På så sätt uppstår en självförstärkande återkopplingsprocess.

Under Den Exploaterande tidsepoken har denna återkoppling i ökande grad premierat makt, status och egovinning. Den LivBrytande Incitamentvalensen har dessutom förstärkts genom tre historiska konstruktioner som successivt konvergerat:

ekonomins allt kortare avkastningscykler,
demokratins återkommande valcykler,
kommunikationens explosionsartade hastighet.

Var och en av dessa har bidragit till betydande framsteg. Men tillsammans har de skapat en utvecklingsriktning där kortsiktiga återkopplingscykler allt oftare premieras framför långsiktig LivBerikning. Därmed accelererar den fysiska och mentala utvecklingen, medan den existentiella utvecklingen inte håller samma takt.

Ur Pro Bono livets perspektiv är Incitamentvalensen därför en av de viktigaste förklaringarna till hur Det Gigantiska Existentiella skuldberget kunnat växa fram.

Den Visdomsfulla Revolutionens uppgift är därför inte enbart att förändra människors beteenden.

Dess uppgift är att successivt rikta om själva Incitamentvalensen.

Bildningsrevolutionen utvecklar människors förståelse.

Den Mjuka Revolutionen utvecklar LivBärande doktriner, reformer och institutioner.

Den Ekonomiska Revolutionen utvecklar ekonomiska incitament som i högre grad belönar ansvar, resiliens och långsiktig LivBerikning.

När Incitamentvalensen förändras förändras också TIKA. När TIKA förändras förändras Människosystemen. Och när Människosystemen förändras kan samhällets utvecklingsriktning successivt återfå en högre integration med Livets Biologiska essens och Människans Biologiska essens.