Konferenser och möten

På denna sida kan du följa hur vårt arbete fortskrider. I flödet nedan kan du klicka på den datumrubrik du vill veta mera om.   

 

 

  • Gå till inlägg 2020-02-05. Här finns presentationer från konferensens programpunkter - "Värmlands plats i Norden och Globalt. Vad krävs av järnvägen?" -  den 5 februari 2020 på Värmlands museum i Karlstad.

 

  • Gå till inlägg 2020- 01- 29. Här nedan finns information om vår konferens - "Värmlands plats i Norden och Globalt. Vad krävs av järnvägen?"-  den 5 februari 2020 på Värmlands museum i Karlstad. Program, praktiskt runt konferensen och anmälan.  Antalet platser är begränsat.

 


Feb.2020.02.05

 

 

 

Nedan finns presentationer från vårt kunskapsseminarium 20200205 : Värmlands plats i Norden och Globalt. Vad krävs av järnvägen? 

 

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang. Varmt tack till  våra föredragshållare för att ni är generösa med era presentationer!

 

Mvh

Johan Danielsson, Urban Hermansson och Leif Lendrup 

 


 

Presentation av Tankesmedjan Offensiva Karlstad Värmland : Johan Danielsson, Leif Lendrup, Urban Hermansson        Klicka på bilden        

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 


 

Nordiska Rådets transportstrategi: Stein Erik Lauvås,  Nordiska Rådet       Ingen presentation

 


 

Visioner och strategier för järnvägen i Norden och globalt : Alf Johansen, Gränskommittén Värmland – Östfold         

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 


 

Marknad för höghastighetsbanor i Skandinavien: Bo-Lennart Nelldal, KTH           Klicka på bilden       

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 


Höghastighetsbanor i Sverige : Pär Helgesson, SJ     Klicka på bilden       

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 


 

Längs järnvägen växer jobben fram : Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren        Klicka på bilden     

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 


 

Skagerackbanan Göteborg – Oslo : Per Corshammar, Tüv Süd        Klicka på bilderna                                    

 Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang                                                                                  

  

 

 

 

Ekonomi- och miljöfördelar med brobanor : Per Corshammar, Tüv Süd         Klicka på bilderna                  

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 

 


 

Finansiering av höghastighetsjärnväg : Börje Lundvall, Nordiska Investeringsbanken      Klicka på bilden      

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 

 


 

Värmland i det nya globala transportsystemet Belt & Road : Ulf Sandmark, Belt & Road Institute in Sweden    Klicka på bilden    

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 


 

Magnettåg framtidens teknologi : Carl-Åke Utterström, Magnettåg i Mälardalen     Klicka på bilden

Bilderna får användas under förutsättning att de inte lyfts ur sitt sammanhang

 

 



Jan.2020.01.29

 

 

 

Värmlands plats i Norden och Globalt
Vad krävs av järnvägen?

Tankesmedjan Offensiva Karlstad Värmland arrangerar seminarium om järnväg

Tid: 2020-02-05
Plats: Värmlands Museum, Karlstad
Anmälan mejlas till This email address is being protected from spambots. You need JavaScript enabled to view it. senast 2020-02-03. Seminariet är kostnadsfritt. I anmälan skriver ni lunchalternativ;

- Fisk (dill och fänkålsrökt laxrygg med citronsås)

- Kött (örtbakad majskyckling med rostade rotfrukter och dragonsås)

- Vegetariskt (honungsglaserade ekologiska betor med chevre och rostade nötter)

- Speciella önskemål

Program

9:30 – 10:00 ; Registrering och kaffe

10:00 – 12:00

Presentation av Tankesmedjan Offensiva Karlstad Värmland : Johan Danielsson, Leif Lendrup, Urban Hermansson

Nordiska Rådets transportstrategi: Stein Erik Lauvås,  Nordiska Rådet

Visioner och strategier för järnvägen i Norden och globalt : Alf Johansen, Gränskommittén Värmland – Östfold

Marknad för höghastighetsbanor i Skandinavien: Bo-Lennart Nelldal, KTH

Höghastighetsbanor i Sverige : Pär Helgesson, SJ

Längs järnvägen växer jobben fram : Stefan Gustavsson, Västsvenska Handelskammaren

Skagerackbanan Göteborg – Oslo : Per Corshammar, Tüv Süd

Finansiering av höghastighetsjärnväg : Börje Lundvall, Nordiska Investeringsbanken

12:00 – 13:00                                                                           Lunch

13:00 – 15:00

Ekonomi- och miljöfördelar med brobanor : Per Corshammar, Tüv Süd

Värmland i det nya globala transportsystemet Belt & Road : Ulf Sandmark, Belt & Road Institute in Sweden

Magnettåg framtidens teknologi : Carl-Åke Utterström, Magnettåg i Mälardalen

Diskussion och frågor

15:00                                                                                       Kaffe


Välkomna

BRP per capita- historiskt perspektiv
 Scrolla ner till Värmland!
 

 

BRP per capita snitt

Allt är inte pengar men de flesta människor vill hellre ha lite mer än lite mindre. Det bästa måttet vi har tillgängligt på regional nivå (dock med lite eftersläpning) är BRP per capita löpande priser. Det blir en form av facit på vad vi som kollektiv i Värmland har producerat. 

Nedan presenteras två grafer snittet på 10 år (2008 - 2017) och snittet på 5 år (2013 - 2017) och även om våra siffror inte är så upplyftande så ser vi en lite positiv skillnad. 10 års-snittet är påverkat av börsfallet 2008 och konsekvenserna av den då Värmland är ett exportberoende län.

Observera att BRP per capita inte är ett mått på hur pengarna är fördelade per individ.

 

 

Regionstaden

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Så här ser en tänkt befolkningsutveckling i Karlstad ut med ambitionen att öka attraktionen för vår stad och inte förlora konkurrenskraft mot liknande städer. En multidimensionell Actionplan innebär att vi tar vara på den infrastrukturella fördel som Resecentrum innebär och den som tittar närmare på den grafen kan se ökning efter 2025 då investeringen förhoppningsvis är klar. 
 

 
 
 
 
Nedan en grov skiss för befolkningsutvecklingen för Karlstad som "storkommun".
 

 

BRP - historiskt perspektiv, scrolla ner
Källa: Enflo, K., Henning, M. & Schön, L. (2014) Swedish Regional GDP 1855–2000: Estimations and General Trends in the Swedish Regional System. in Christopher Hanes, Susan Wolcott (ed.) Research in Economic History (Research in Economic History, Volume 30), Emerald Group Publishing Limited, pp.47-89. 
 

 

BRP per capita- historiskt perspektiv
 Scrolla ner till Värmland!
 
Källa: Enflo, K., Henning, M. & Schön, L. (2014) Swedish Regional GDP 1855–2000: Estimations and General Trends in the Swedish Regional System. in Christopher Hanes, Susan Wolcott (ed.) Research in Economic History (Research in Economic History, Volume 30), Emerald Group Publishing Limited, pp.47-89.
  

Befolkning län - historiskt perspektiv
Befolkningsutvecklingen 1860, 1960 och 2010. 1960 är vald utifrån att året får symbolisera övergången från industrisamhället till tjänstesamhället. 
 
Källa: Enflo, K., Henning, M. & Schön, L. (2014) Swedish Regional GDP 1855–2000: Estimations and General Trends in the Swedish Regional System. in Christopher Hanes, Susan Wolcott (ed.) Research in Economic History (Research in Economic History, Volume 30), Emerald Group Publishing Limited, pp.47-89.
 

 

Jämförande underlag företagande
Nedan presenteras illustrationer/diagram från Entreprenörsskapsforum, Tillväxtverket och Svenskt Näringsliv. 
 
 
 
 
 
 
 

 

 

 

 

Intermediär aktör

Det finns massvis med framgångsrika projekt som går i graven då projekttiden är slut. Ofta handlar det om att ingen vill ta på sig huvudansvaret för den framtida driften. Det handlar om projekt som är behovsidentifierade, till exempel arbetskraftsbehov. Här finns det en lucka och vår ambition är att fylla den.

Den Intermediära aktören är helt enkelt spindeln/koordinatören mellan olika funktioner i samhället. Det kan vara mellan företagen, arbetsförmedlingen, kommunen eller någon annan organisation. 

När det gäller våra Intermediära aktörer så är deras fokus inriktat på två målgrupper: Företagens arbetskraftsbehov och personer som befinner sig i Kompetensresursen. 

Vi vill säkerställa följande:

- Yrkes-SFI som avslutas i mars 2020. Mycket lyckat projekt som vi vill fortsätta med

- Lärling, ett lyckat projekt som gick i graven. Vi vill starta upp detta

- Till sist vill vi initiera ett eget projekt med målgruppen Funktionsvarianter  

BRP per capita snitt

Allt är inte pengar men de flesta människor vill hellre ha lite mer än lite mindre. Det bästa måttet vi har tillgängligt på regional nivå (dock med lite eftersläpning) är BRP per capita löpande priser. Det blir en form av facit på vad vi som kollektiv i Värmland har producerat. 

Nedan presenteras två grafer snittet på 10 år (2008 - 2017) och snittet på 5 år (2013 - 2017) och även om våra siffror inte är så upplyftande så ser vi en lite positiv skillnad. 10 års-snittet är påverkat av börsfallet 2008 och konsekvenserna av den då Värmland är ett exportberoende län.

Observera att BRP per capita inte är ett mått på hur pengarna är fördelade per individ.

Källa graferna nedan: SCB

 

 

 

Copy of BRP per capita snitt

Allt är inte pengar men de flesta människor vill hellre ha lite mer än lite mindre. Det bästa måttet vi har tillgängligt på regional nivå (dock med lite eftersläpning) är BRP per capita löpande priser. Det blir en form av facit på vad vi som kollektiv i Värmland har producerat. 

Nedan presenteras två grafer snittet på 10 år (2008 - 2017) och snittet på 5 år (2013 - 2017) och även om våra siffror inte är så upplyftande så ser vi en lite positiv skillnad. 10 års-snittet är påverkat av börsfallet 2008 och konsekvenserna av den då Värmland är ett exportberoende län.

Observera att BRP per capita inte är ett mått på hur pengarna är fördelade per individ.

 

 

Strategisk glidning
Bilderna nedan beskriver förloppet i Strategisk glidning. En del i Offensiva Karlstad Värmlands Action Map är Bildningsrevolutionen som egentligen är ett paket med bildningsaktiviteter. Paradigmskifte i attityd är vår första bildningsaktivitet. Målet med Paradigmskifte i attityd är att öka medvetenheten om betydelsen av det strategiska försprånget.
Källa bilderna nedan : Kairos Future
 
 
 
 
 

 

 

 

 

 

Cyberkrig - så hackades Ukraina sönder och samman

Hösten 2015 angrep hackare ukrainska mediebolag och Ukrainas järnvägssystem. I december samma år släckte hackare tre kraftstationer i elnätet, slog ut femtio understationer och bröt strömmen för en kvarts miljon personer. Hösten 2016 attackerade de järnvägarna, hamnmyndigheten samt finans-, infrastruktur- och försvarsministerierna. De utförde också en andra och långt mer sofistikerad attack mot Ukrainas elnät och släckte en kraftstation i Kiev.

Detta cyberkrig representerade krigföringens framtid men fick inga rubriker i väst medan det pågick.

Tyskland - Ryssland - Syrien

Den 2015-09-08 meddelade den tyska regeringen att en halv miljon flyktingar om året skulle tas emot. Det var ingen tillfällighet att Ryssland började bomba Syrien tre veckor senare. Ryssland skulle bomba Syrien för att generera flyktingar och sedan se till att européerna greps av panik. Om Merkel vill ha flyktingar ska vi ordna så att hon får dem, sade ryssarna sinsemellan och utnyttjade hela saken till att påverka hennes regering och den tyska demokratin.

Ryssland levererade inte bara flyktingarna själva utan också bilden av dem som terrorister och våldtäktsmän. Måndagen 2016-01-11 ville den trettonåriga tyska ryskättade Lisa F. i Berlin inte gå hem efter skoldagens slut. 2016-01-16 sände Pervyj Kanal en version av vad Lisa F. hade sagt till sina föräldrar, att hon hade rövats bort av muslimska flyktingar och blivit våldtagen av flera män hela natten. Det var det första av inte mindre än 40 inslag på Pervyj Kanal om en händelse som enligt polisutredningen aldrig hade inträffat.

Brexit-blåsningen

Under veckorna före Brexit omröstningen 2016-06-23 stödde alla de stora ryska tv-kanalerna förslaget att lämna EU. En övertalningskampanj på nätet, som inte uppmärksammades, hade troligen större verkan. Ryska nättroll deltog i samtal med brittiska väljare och ryska twitterbottar som sände ut miljontals riktade meddelanden, engagerade sig med all kraft till förmån för utträdeskampanjen. 419 konton som twittrade om Brexit spårades till den ryska trollfabriken, Internet Research Agency.

Omkring en tredjedel av diskussionen om Brexit på Twitter genererades av bottar, och mer än 90% av bottarna som twittrade politiskt material låg utanför Storbritannien. Britter som stod och vägde hade ingen aning om att de läste material som spritts av bottar, och inte heller att bottarna var ett led i en rysk utrikespolitisk åtgärd för att försvaga deras land. I valet röstade 52 procent för att lämna EU och 48 procent emot.

 

Och blåsta jänkare

Det är avslöjande att Facebook stängde ner 5,8 miljoner falska konton alldeles före det amerikanska presidentvalet i november 2016. De hade använts till att sprida politiska budskap.

Samma år utnyttjade omkring en miljon sajter på Facebook ett verktyg som gav dem möjlighet att generera tiotals miljoner konstgjorda ”likes’’ och på så sätt mata in vissa nyheter. En av de mest uppenbara ryska interventionerna var 470 Facebooksajter som var skapade av Internet Research Agency men sades vara utlagda av amerikanska politiska organisationer eller rörelser. Sex av dessa delades 340 miljoner gånger var på Facebook, och alla sammantagna bör alltså ha delats miljarder gånger.

I valet röstade 137 miljoner amerikaner, av dem såg 126 miljoner ryskt innehåll på Facebook.

Den ryska kampanjen omfattade också minst 129 eventsidor som nådde minst 360 000 personer. Ryssar som satt vid tangentbord i Sankt Petersburg påverkade amerikaner att delta i minst tolv offentliga event, alla med drastiska teman.

Alldeles före valet placerade Ryssland 3 000 annonser på Facebook och spred dem som memer på minst 180 Instagramkonton. Annonserna sågs av 5,8 miljoner amerikaner före valet. Längre fram upplyste Facebok investerarna om att ända upp tid 60 miljoner konton var falska.

På valdagen hade Ryssland publicerat over 150 000 mejl, vid tidpunkter och i sammanhang som lämpade sig bäst för att svärta ner Hillary Clinton och förgylla Donald Trump. Cirka en tredjedel av Amerikas vuxna innevånare valde att tro en rysk lögn om en amerikansk politiker.

Befolkningsutveckling Värmland - Intermediärt tids

Med början från 1970 tittar vi närmare på befolkningsutvecklingen och konstaterar att Värmland är sjunde största länet. 

 Källa samtliga diagram nedan: SCB

 

 

 

 20 år senare, 1990 är vi på 8:e plats från toppen. På allvar börjar nu It som strukturomvandling slå igenom.

 

Och 2010 kan vi konstatera att vi finns på plats 11, ytterligare tre län har passerat oss i folkmängd. Historiskt har Värmland haft svårt med strukturomvandlingar och bilden nedan bekräftar detta. 

 

 Fem år senare är vi på plats 12, vi har alltså tappat ytterligare en placering.


 

 

 Fortfarande plats 12.

Copy of Befolkningsutveckling Värmland - Intermedi

Antagande:

Att det finns ursäktande omständigheter för den fattigdomsutvecklingen i Värmlands län.

Teori. Att det finns en koppling mellan antalet Landbygdskommuner och Landsbygdskommuner med turistnäring och låg BRP per capita?

 

 Källa samtliga diagram nedan: SCB

 

 

 

 20 år senare, 1990 är vi på 8:e plats från toppen. På allvar börjar nu It som strukturomvandling slå igenom.

 

Och 2010 kan vi konstatera att vi finns på plats 11, ytterligare tre län har passerat oss i folkmängd. Historiskt har Värmland haft svårt med strukturomvandlingar och bilden nedan bekräftar detta. 

 

 Fem år senare är vi på plats 12, vi har alltså tappat ytterligare en placering.


 

 

 Fortfarande plats 12.

BRP korrigerad norgelöner

Norges påverkan på BRP per capita i Värmland!

I Region Värmlands rapport nr 17 "NORGE – SVERIGES VIKTIGASTE GRANNLAND" från 2012 hade Arvika, Eda, Årjäng och Karlstad (1026 personer) fler än 500 arbetspendlare till Norge (Torsby ligger strax under med 479 personer). Det verkar vara lite tunt med färskare rapporter kring arbetspendling och vad det innebär utifrån.ett ekonomiskt perspektiv. Därför får denna rapport bli underlag för vår analys och prognoser. 

 

Förutsättningar denna analys bild 2 nedan: 

- samtliga län är korrigerade utifrån bästa möjliga visuell förmåga när det gäller den "norska lönesumman" som ska påföras utom Värmland där sifferfakta fanns att tillgå i rapporten

- tillförlitligheten bedöms vara tillräckligt god för att bild 2 ska vara trovärdig och tjäna sitt syfte

- danska löner är inte inkluderade i bilden, det är framförallt Skåne som berörs och skulle således ha haft en något högre BRP per capita

 

Risker - beroende av oljepriset, värdet på valutan och oljefondens utveckling

* 2012 stod priset som högst per fat, 2016 som lägst

* en följd av högt oljepris är hög norsk valuta, 2016 var således valutan låg

* vår bedömning är att valutan också korrelerar till avkastningen på de finansiella marknaderna då intäkterna från oljefonden i den norska budgeten är större än oljeintäkterna  

* Agenda 2030 leder bort från fossila bränslen och på 5-10 års sikt torde intäktssidan från oljan i budgeten minska

 

Slutsats:

- på sikt är risken stor att norska kronan pressas i värde - värdet på norska löner för Värmlands del sjunker något

- på marginalen försämras Värmlands BRP per capita som en följd av svagare valuta 

- då marginalerna till närmaste län är små tenderar vi att gå åt fel håll i BRP per capita med en sämre norsk valuta när det gäller jämförelser med övriga län

(slutsatserna ovan och värdet på de norska lönerna är kopplade till värdet på svenska kronan)

 

 

 

 

 

 

 

Bild 1.

2012 får tjäna som jämförelseunderlag vad avser BRP per capita och BRP per capita inklusive "Norgelöner" i Värmland. När "Norgelönerna" är exkluderade är vi på plats 4 från botten detta år.

Källa: SCB

 

Bild 2.

Här nedan har vi justerat för "Norgelöner" och Värmland klättrar tre placeringar på listan. När det gäller marginalerna ner till Gävleborg och Halland handlar det om 2000 - 3000 kr. Och det rör sig om 5000 kr ner till Södermanland. 

Källa: bearbetad av Johan Danielsson

 

 



 

 

 

Karlstads befolkningsutveckling - en utförsresa

Här nedan finns fem grafer (Källa:SCB) sorterad utifrån olika årtal som visar Karlstads befolkningsutveckling i jämförelse med andra städer enligt SKL´s indelning av kommuner (B3). En resa för Karlstad i fel riktning vilket innebär försämrad konkurrenskraft i relation till övriga städer. Vi följer utvecklingen mot Växjö lite extra.

 

På 20 år har tre städer passerat oss.

 

2010 har vi 2748 fler invånare är Växjö.

 

 

2015 har vi 1137 fler invånare än Växjö.

 

Och 2018 har vi 70 invånare färre än Växjö.

Karlstads befolkningsutveckling - 25-59 år

Här nedan finns sju grafer(Källa: SCB) sorterad utifrån olika årtal som visar Karlstads befolkningsutveckling i jämförelse med andra städer enligt SKL´s indelning av kommuner (B3) i det viktiga ålderssegmentet 25-59 år. En resa för Karlstad i fel riktning vilket innebär försämrad konkurrenskraft i relation till övriga städer. Vi följer utvecklingen mot Växjö lite extra.

1970 hade vi 8 städer bakom oss.

 

 

1980 har vi tappat befolkning i jämförelse, 6 städer bakom oss.

 

 

 

1990 har vi fem städer bakom oss.

 

 

2000 har vi klättrat en placering och har sex städer bakom oss, Södertälje har minskat i segmentet.

 

2010 har Södertälje passerat oss och vi har återigen fem städer bakom oss. Avståndet till Växjö är 1736 personer.

 

 

2015 har vi fortfarande fem städer bakom oss men avståndet till Växjö minskar. Det skiljer nu 1108 personer.

 

 

2018 är det fortfarande fem städer bakom oss men avståndet till Växjö har nu minskat till 357 personer.

Karlstads befolkningsutveckling - 19-24 år

Här nedan finns sex grafer (källa: SCB) sorterade utifrån olika årtal som visar Karlstads befolkningsutveckling i jämförelse med andra städer enligt SKL´s indelning av kommuner (B3) i ålderssegmentet 19-24 år. En resa för Karlstads del som i princip följer befolkningsutvecklingen som helhet och ålderssegmentet 25-59 fram till ungefär år 2000. 1999 blev högskolan i Karlstad universitet och vi börjar sticka ut i positiv bemärkelse jämfört med andra städer. 

 

 

 

Fortfarande 6 städer bakom oss.

 

 

 

1990 har vi tappat en placering, fem städer bakom oss.

 

 

1999 blev vi universitet och klättrade i placeringar jämfört med övriga städer. 11 städer bakom oss.

 2010 har vi 10 städer bakom oss.

 

 Och samma antal städer är bakom oss 2018.

 

 

 

 

Dynamiken i agglomerationsekonomier

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Stadens transformation

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Verktyg i brottsbekämpningen

Verktyg i brottsbekämpningen

Publicerad 

1. Polisen får möjlighet att läsa krypterad kommunikation
Förslag om Hemlig dataavläsning genomförs. Det syftar till att ge polisen möjlighet att bättre kunna verkställa hemliga tvångsmedel och exempelvis även komma åt krypterad kommunikation.

2. Enklare att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov organiserad brottslighet
Riksåklagaren har föreslagit att hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning. Idag krävs en misstanke om ett konkret brott vars straffvärde överstiger 2 års fängelse för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ska få användas. För hemlig rumsavlyssning är motsvarande gräns 4 år. Det finns anledning att i en utredning se över dessa gränser vad gäller grov organiserad brottslighet.

3. Ge polisen bättre möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer
Rikspolischefen önskar bättre möjligheter att genomföra husrannsakningar kopplat till kriminella gängmiljöer, exempelvis för att avvärja hämndaktioner när en skjutning ägt rum. Polisen har redan vissa möjligheter att göra husrannsakan även i avsaknad av konkret brottsmisstanke. En utvidgning av det utrymmet kopplad till allvarlig brottslighet, exempelvis skjutningar i gängmiljöer, ska analyseras närmare i en utredning.

4. Obligatorisk häktning för fler brott
För att få bort grova brottslingar från gatan ska det utredas om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Det har fungerat väl för vapenbrotten. Det handlar om rån, grov misshandel samt grov utpressning.

5. Utvidga och permanenta arbetet med snabbare lagföring
Det försöksprojekt rörande snabbare lagföring för vissa brott som genomförts i norra Stockholm sedan januari 2018 utvidgas till hela Stockholmsområdet från januari 2020 och därefter till andra orter i Sverige från januari 2021. Målsättningen är att snabbförfarandet ska permanentas och vara möjligt att använda i hela Sverige från 2022.

6. Ordningsvakter kan avlasta polisen
Ett modernare och effektivare regelverk för ordningsvakter ska utredas. Inom ramen för utredningen ska möjligheten för ordningsvakter att avlasta polisen i högre grad, exempelvis vad gäller transporter.

Utredning tillsätts hösten 2019.

7. Automatisk kamerabevakning av fordon i gränsområden
Polisen behöver få bättre möjligheter att verka i gränsnära områden för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och gängkriminalitet. Kamerabevakning med automatisk igenkänning av fordonstyper och registreringsskyltar ska möjliggöras. En utredning om detta ska tillsättas.

8. Förstärk det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet
Styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet ska vidareutvecklas och tydliggöras genom att uppdrag förs in i berörda myndigheters instruktioner. Pilotprojekt ska genomföras i ett antal särskilt utsatta områden för att exempelvis slå mot strategiska personers ekonomiska och näringsrelaterade brottslighet.

9. Ökade möjligheter att förverka brottslingars tillgångar
Möjligheterna att slå mot de ekonomiska vinningarna av brott måste förbättras. Förverkandelagstiftningen ska ses över i syfte att modernisera bestämmelserna. En modernisering skulle också kunna leda till en ökad tillämpning av lagstiftningen och stärka den tillgångsinriktade brottsbekämpningen.

10. Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott
Regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott ska ses över. Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i utredningar där barn är misstänkta för brott. Det handlar bland annat om att säkerställa att allvarliga brott som begås av barn under 15 år alltid utreds av polis, och att se över systemet med bevistalan i syfte att skuldfrågan ska prövas av domstol i fler fall.

Utredning tillsätts hösten 2019.

Påföljder

11. Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet
Ungdomsreduktionsutredningens förslag genomförs vad gäller upprepad grov brottslighet där en person i åldern 18–20, som tidigare dömts för brott där minimistraffet är ett års fängelse, ska dömas för ett nytt brott med minimistraffet två års fängelse. Det av Justitiedepartementet omarbetade förslaget kommer att behöva remitteras. 

Lagrådsremiss beslutas våren 2020.

12. Utred vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet
En utredning ska se över möjligheten till vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet. Syftet är att se till att kontrollåtgärder vid skyddstillsyn blir lika dem för villkorligt frigivna samt överväga kompletterande regler som innebär ökade möjligheter att bestämma var dömda inte ska få vistas. I praktiken innebär detta möjlighet till frivård där fotboja kan användas i ökad utsträckning.

Lagförslag tas fram inom Justitiedepartementet.

13. Ytterligare medel till LVU-placeringar
Det är angeläget att kommuner vid behov kan öka antalet LVU-placeringar. Förstärkningar kan göras dels i fråga om subventionsgraden för SIS-placeringar, dels i fråga om kommunernas HVB- och familjehemsplaceringar. Ytterligare medel möjliggör också projekt så som Motverka våld och gäng som drevs i SIS regi 2007–2008.

14. Fler SIS-platser med förbättrad kvalitet
Statens institutionsstyrelse behöver förstärkas med fler platser, inte minst för att LVU-satsningen ska få effekt. Verksamhetens kvalitet måste också förbättras så att färre ungdomar återfaller i brott efter avslutad placering.

15. Skärp straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet
Vi behöver hindra nyrekryteringen till gängkriminalitet och motverka att unga personer som inte kan dömas till lika hårda straff utnyttjas av äldre. Straffen för dem som begår brott tillsammans med yngre eller anstiftar dem att begå brott behöver därför skärpas.

16. Skärp straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
Kriminella uppgörelser leder till ytterligare brottslighet genom hämndaktioner. Uppgörelserna drabbar inte bara de inblandade. Sprängningar och skjutningar innebär också att oskyldiga skadas. Det behövs därför straffskärpningar i samband med kriminella uppgörelser.
Punkt 15 och 16 hanteras i samma utredning. 

17. Skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott
Fler vapenbrott ska bedömas som grova och synnerligen grova och maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska höjas. Därutöver ska smuggling av vapen och explosiva varor medföra strängare straff än idag och Tullverkets befogenheter och möjlighet att använda tvångsmedel utökas, så att försändelser som antas innehålla vapen eller explosiva varor kan stoppas.

Lagrådsremiss beslutas våren 2020.

18. Skärp straffen för den som överlåter narkotika till andra
I den illegala narkotikahandeln används ofta minderåriga som kurirer i syfte att undgå straff vid upptäckt. Straffen för att överlåta narkotika bör därför skärpas. En utredning om detta ska tillsättas. 

19. Koppla villkorlig frigivning till deltagande i återfallsförebyggande åtgärder
Den som inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och således få sitta längre i fängelse.

Lagrådsremiss beslutas våren 2020.

20. Inför påföljden ungdomsövervakning 
I den beslutade propositionen ”Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning” föreslås ökade möjligheter till kontroll med fotboja. Detta för att personen inte ska befinna sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor. En ny påföljd, ungdomsövervakning, avsedd för fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens karaktär och den unges tidigare brottslighet, ska införas. Ungdomsövervakning omfattar så kallad helghemarrest samt vid behov förbud att under vissa tider vistas på vissa platser. Kontroll sker med fotboja. 

Lagrådsremiss beslutas våren 2020.

21. Straffansvar för falska uppgifter i polisförhör utreds
Högsta domstolen har nyligen slagit fast att det inte ska betraktas som skyddande av brottsling att i polisförhör ge falskt alibi åt en person, om det inte hjälper den personen att komma undan. Det är viktigt att lögner i polisförhör kan motverkas. Behovet av lagändringar när det gäller vittnesuppgifter som lämnas under förundersökning ska därför utredas.

Bryt tystnadskulturen

22. Utred system med kronvittnen
Brott som begås i kriminella kretsar har blivit allt grövre och är särskilt svåra att utreda. Ett system med kronvittnen kan öka incitamentet för misstänkta att medverka i brottsutredningar och ska därför utredas.

23. Höj minimistraffen för övergrepp i rättssak kraftigt
Samhället måste skärpa synen på brott som syftar till att störa rättsväsendets arbete och människors vilja att delta i rättsprocessen. Att vittnen och parter utsätts för våld eller hot är oacceptabelt. En utredning ska därför föreslå höjda straff för övergrepp i rättssak.

24. Utred höjning av straff för mened samt skyddande av brottsling
Samhället måste tydligare markera att den som vittnar i domstol är skyldig att tala sanning och att det är oacceptabelt att skydda brottslingar genom att till exempel förstöra bevisning. En utredning ska därför föreslå höjda straff för mened och skyddande av brottsling.

25. Se över skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga, och utred anonyma vittnen 
Skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga ska ses över. 
Vad gäller anonyma vittnen ska en utredning beskriva hur våra grannländers system med anonyma vittnen är uppbyggda och fungerar, i vilken utsträckning anonyma vittnen används och vilket värde de då har, samt hur dessa system hanterar eventuella kopplingar mellan tilltalad och vittne. Om utredaren bedömer det lämpligt ska förslag lämnas till lagändringar, eventuellt som försöksverksamhet.

26. Förstärk vittnesskyddsprogrammet
Att vittnen till brott inte vågar vittna i domstol är ett påtagligt problem vad gäller gängkriminalitet. Polisen bör prioritera vittnesskyddsprogrammet.

Förebyggande av brott

27. Trygghetsberedning
En parlamentarisk beredning tillsätts för att ta fram en samlad målbild för det brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet samt lämna förslag på långsiktiga åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet. Förslagen ska vara grundade i evidens och beprövad erfarenhet. 

En analys av vilka förmågor som samhället bör kunna förvänta sig av rättsväsendet tas fram. Förslag ska också lämnas till en inriktning för en sammanhållen modern straffrätt, byggd på proportionalitet och syftande till lägre brottslighet, som är anpassad för att möta vår tids krav.

Beredningen tillsätts hösten 2019 och kommer att arbeta 2020–2024. 

28. Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden
Arbetet mot segregation inom ramen för Delegationen mot segregation (DELMOS) kommer att förstärkas avsevärt under mandatperioden.

29. Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer (s.k. ”mellantvång”)
Barn och unga i behov av socialtjänstens insatser kan gå miste om dem i det fall deras föräldrar motsätter sig dem och det samtidigt saknas förutsättningar att besluta om tvångsvård. Socialtjänstens möjligheter att vidta åtgärder under dessa omständigheter måste förbättras. Det handlar om att kunna vidta åtgärder i fler fall, att kunna ge fler typer av åtgärder, och att förbättra möjligheterna till uppföljning av den unge efter avslutade insatser. Ny lagstiftning kan bli aktuell. 

Tillägg till Socialstyrelsens pågående myndighetsuppdrag rörande så kallat ”mellantvång” beslutas hösten 2019. I tilläggsuppdraget ska ingå att lämna förslag till lagändringar. Tilläggsuppdraget ska redovisas december 2020. Proposition prel. hösten 2021.

30. Socialtjänst på kvällar och helger i socialt utsatta områden, samt sociala insatsgrupper
Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Resurser till kommunerna för detta ska säkerställas.

31. Lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommuner
Kommunerna ansvarar för en rad verksamheter som kan bidra till att motverka brott. Merparten av det brottsförebyggande arbetet sker dock på frivillig basis. Det är viktigt att sådant arbete bedrivs i alla kommuner. En utredare ska föreslå hur ett lagstiftat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas.

32. Samordnade insatser för barn och unga i riskzon
Skolverket och Socialstyrelsen får i uppdrag att inom ramen för det treåriga utvecklingsarbetet för tidiga och samordnade insatser för barn och unga rikta särskilda satsningar mot riskgrupper i socialt utsatta områden. Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
 
Uppdraget ges hösten 2019.

33. Inför ett nationellt avhopparprogram
Berörda myndigheter uppdras att ta fram ett nationellt avhopparprogram med syfte att samordna, förstärka och utveckla de avhopparverksamheter som idag bedrivs enskilt av kommunerna.

Myndighetsuppdrag beslutas hösten 2019.

34. Effektivisera arbetet mot penningtvätt
För att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt tillsätts en utredning som ska se över finansinspektionens kapacitet, informationsutbyte mellan banker och myndigheter samt om myndigheternas samarbete och ansvarsfördelning mot penningtvätt är ändamålsenligt utformat.

Skärpta straff

Skärpta straff viktig del i kampen mot den organiserade brottsligheten

Uppdaterad 

Sedan hösten 2014 har regeringen tagit initiativ till fler än 50 straffskärpningar relaterade till den organiserade brottsligheten. Här presenteras ett urval.

I sammanställningen nedan räknas skärpningar av straffskalorna samt nykriminaliseringar. I flera fall har även det straffbara området utvidgats vilket också innebär en skärpning av det straffrättsliga regelverket. Detta inkluderas emellertid inte i nedanstående uppräkning.

 

Straffrättsliga åtgärder mot utnyttjande av barn genom köp av sexuell handling

I propositionen föreslår regeringen åtgärder för att förstärka det straffrättsliga skyddet mot köp av sexuell handling av barn. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Brott mot förtroendevalda

Regeringen föreslår att det införs en ny särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Straffet för mord

Regeringen föreslår att straffet för mord skärps. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Skärpta straffrättsliga sanktioner mot företag

I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.

Skärpt straff för subventionsmissbruk

EU har antagit ett direktiv om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Direktivet fastställer minimiregler för kriminalisering och påföljder avseende bedrägeri och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot dessa intressen. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2019.

En mer heltäckande terrorismlagstiftning

Regeringen föreslår en mer heltäckande straffrättslig terrorismlagstiftning. Förslagen innebär att nästan alla straffbestämmelser i de tre särskilda lagarna på området utvidgas. Lagändringarna trädde i kraft 1 september 2018.

Det straffrättsliga skyddet mot människohandel och människoexploatering

För att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel föreslår regeringen en tydligare brottsbeskrivning, ett bättre skydd för barn och en skärpning av straffskalan. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2018.

Ett starkt straffrättsligt skydd för den personliga integriteten

Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har emellertid också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten har tagit nya former. För att anpassa det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten till teknik- och samhällsutvecklingen föreslår regeringen att skyddet stärks och moderniseras. Lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt trädde lagändringarna i kraft den 1 januari 2018.

Effektivare lagstiftning mot vuxnas kontakter med barn i sexuellt syfte

Regeringen föreslår flera lagändringar som ytterligare stärker skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp av vuxna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.

Skjutvapen och explosiva varor – skärpta straff för de grova brotten

Den illegala förekomsten och användandet av explosiva varor, främst handgranater, har ökat de senaste åren. Antalet anmälda vapenbrott och antalet fall av dödligt våld där skjutvapen använts har också ökat. För att motverka den utvecklingen föreslår regeringen ett antal lagändringar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.

Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott

Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyperna grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning. Det innebär också att straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor skärps. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.

Prop. 2016/17:108 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (8 straffskärpningar)

Grovt fordringsbedrägeri och andra förmögenhetsbrott

Bedrägerier med så kallade bluffakturor är ett allvarligt problem för både enskilda och samhället och vållar dessutom svårigheter i rättstillämpningen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.

Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor

Förekomsten av explosiva varor i kriminella kretsar har ökat. Vissa explosiva varor är påtagligt vapenlika och lika farliga som skjutvapen. Mot bakgrund av det och att straffen för vapenbrott har höjts, föreslår regeringen att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Lagändringarna trädde i kraft den 15 maj 2017.

Synnerligen grova narkotikabrott

Regeringen har infört att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Ändringen av lagen innebär att straffen skärps för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.

Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet

Den organiserade brottsligheten är en av rättssamhällets största utmaningar och det är därför viktigt att de straffrättsliga verktygen är ändamålsenliga. Regeringen har gjort ändringar i det straffrättsliga regelverket för att denna typ av brottslighet mer effektivt ska kunna motverkas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.

Ett särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte

För att kunna motverka terrorism behövs en effektiv straffrättslig lagstiftning. Regeringen har skärpt den svenska regleringen ytterligare. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2016.

Nationella systemfel

Nationella systemfel förvärrar

Utvecklingen av BRP per capita är viktigare än någonsin för Värmland av fler skäl. Vi har tappat i jämförelse med andra län och detta i kombination med tilltagande demografisk obalans, kraften i urbaniseringen och kostnader för migrationen kommer belasta kommunernas ekonomi hårt och bidrar till ett utmanande utgångsläge när vi ska ta oss an 2020-talet.

Enflo visar i sin forskning en ökande ojämlikhet mellan regioner och det behövs ett stort nationellt reformpaket för att justera obalansen och komma till rätta med systemfelen. Som ett led i detta tillsatte regeringen en Välfärdskommission den 18 december 2019. Med andra ord finns det just nu ett öppet fönster att opinionsmässigt påverka denna kommission i en riktning som ger tro och framtidshopp för områden som har blivit alltmer exkluderade: bruksorter, gruvorter och förorter.

Staten kramar livet ur majoriteten av kommunerna

Staten kramar livet ur majoriteten av kommunerna

Hur anpassad är vår nuvarande kommunala indelning i relation till de omvärldsförändringar som har pågått sedan 1980 utifrån ett välfärdsperspektiv? Den totala kraften i globaliseringen, urbaniseringen, demografin och på senare år migrationen lockar med individuella vinster för den enskilde i större städer och deras kranskommuner. De offentliga kostnaderna för mer perifera kommuner ökar. Många kommuner är redan förlorare och fler kommer det bli. Vår bedömning för Sverige är i nuläget att 171 av våra 290 kommuner kommer ha röda siffror kommande år. 

SVT publicerade svaren på en enkät ställd till kommunerna i november 2019 och vi kan bland annat läsa följande:

  • 214 kommuner svarade på enkäten och 82% hävdade att de behöver spara
  • 132 av dessa kommuner ska spara på grundskolan/gymnasium, 64% av dessa sparar på personalen
  • 132 av dessa kommuner kommer spara på äldreomsorgen, 66 % av dessa sparar på personalen

Detta var bara några exempel men som det är just nu kramar staten livet ur majoriteten av kommunerna.

Välfärdskommission och statlig kommunakut

Välfärdskommission och statlig kommunakut

Det är bra att staten har tillsatt en Välfärdskommission men det kommer dröja några år tills vi ser resultaten av dess arbete. Dessvärre är den tillsatt i reaktiv anda vilket betyder att den kommer ungefär 15 år för sent. De demografiprognoser som SCB har gjort och bara genom att jämföra befolkningspyramider blir det tydligt hur försörjningsbördan ökar oproportionerligt mycket i gles- och landsortskommuner. Under decennier har kommuner runt om i landet fungerat som en plantskola för Sverige när det gäller att leverera unga välutbildade människor till större städer och dess kranskommuner. Dessa har bidragit till en förhållandevis hög BNP per capita på riksnivå. Kommunerna ställde upp på ett föredömligt sätt under de stora invandringsåren och staten lockade med ekonomisk kompensation som numera är reducerad. Nu kommer baksmällan när integrationen på arbetsmarknaden av olika skäl tar längre tid än beräknat. Konsekvent har staten under lång tid överfört kostnader till kommunerna och nu har det nått vägs ände.  

När det gäller tillväxt är det förödande för konungariket Sverige om kommunerna tvingas skära ner på personalen i skolorna. Likaså är det ovärdigt om besparingarna drabbar våra gamla som har byggt upp det välstånd vi har kunna njuta av under flera decennier. Det är tyvärr det som svaren på SVT:s enkät indikerar, att så blir fallet.

Utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv har vi inga quick fix för dessa kommuner då det i grunden beror på systemfel. På Sverigenivå finns det undantag då några enstaka har hög BNP per capita på grund av speciella tillgångar som turism, exemplevis Malung-Sälen och gruvor som Jokkmokk, Gällivare och Kiruna men de flesta befinner sig på botten av den kommunala BNP per capitalistan.  

I väntan på effekter från Välfärdskommissionen rekommenderar vi staten att öppna en Kommunakut som säkerställer en kvalitativ grundskola och värdig ålderdom för våra äldre. En förutsättning är att kommunerna släpper revirtänkandet kring gymnasie- och vuxenutbildningen till förmån för regionala upplägg (där den typ av upplägg skulle behövas) som grundar sig på kompetensbehoven hos företagen och de behov som uppstår vid pensionsavgångar.   

Göra vår del utifrån ett regionalt perspektiv – operativa verkställande funktioner

Emellertid ska vi inte vara naiva och tro att staten kommer välla pengar över oss. Vi måste göra vår del på ett professionellt sätt och våra visioner, mål och strategier måste vara synkroniserade mellan regionen och kommunerna. Det måste också finnas verkställande funktioner som är organiserade för att åstadkomma resultat och då måste hämmande destruktiva strukturer lösas upp till förmån för tillväxtfrämjande sådana. Incitamenten måste vara så konstruerade att de tar sikte på maximal tillväxt över tiden och att välståndet sipprar ner till befolkningen som helhet i en slags fair share princip.

Karlstad utökar sitt ansvar

Karlstad utökar sitt ansvar

När befintliga hämmande strukturer löses upp går vi från revir- till helhetstänkande. Det krävs politiskt mod, nya samarbetskonstellationer och ett paradigmskifte i attityd som medför en annorlunda atmosfär präglad av entreprenörskap, praktik, ansvar och resultat. Dessutom måste Karlstad ta ledartröjan och vidga sitt utvecklingsansvar för Värmland som helhet då kommunen kommer vara den stora vinnaren när vår Action map implementeras och nya större arbetsmarknadsregioner skapas.

Vår Action map är fylld av delvisioner och delmål. På en del områden kan vi göra omedelbar skillnad, ibland kommer det ta lite tid och när det gäller järnvägen kan det ta 10–15 år. Måluppfyllelsen är beroende av en ny kulturell anda och implementeringen av den är början till slutet för Trög- och seghetskulturen och den Funktionella dumheten. Ett av våra förslag är en annorlunda kommunindelning, ett annat att låta regionen ta över vissa uppgifter, ett tredje är en utökad ansvarsroll för Karlstad och ett fjärde är implementeringen av Intermediära aktörer. Vi återkommer om detta. Genomgående är att vi måste sätta människan i fokus och tänka mer Värmland och mindre min egen kommun och vara öppna för nya förslag och lösningar. Eller så kan vi fortsätta i samma riktning som förut, statistiken ljuger inte, se nedan!  

Statistiken kommuner i Värmland

Statistiken kommuner i Värmland

I denna redovisning följer vi SKR:s kommunindelning och gör jämförelser befolkning (SCB) från 1970 till 2018 i åldersspannet 25–64 år, det mest produktiva ålderssegmentet. Vi jämför Värmland mot riket i de olika kategorierna i procent:

  • B3, större städer, Karlstad ökar 25,2 mot riket 35,9

 

  • B4, pendlingskommun nära större stad (Hammarö, Forshaga, Kil, Grums), ökar 22,5 mot riket 30,9. Eftersom Karlstad som motor för Värmland inte gör sitt jobb (sämre än rikssnittet) blir följdeffekten att våra B4 kommuner inte matchar riket heller

 

  • B5, lågpendlingskommun nära större stad (Kristinehamn, Säffle, Munkfors), minskar 22,6 mot riket minus 3,9. Eftersom Karlstad som motor för Värmland inte gör sitt jobb (sämre än rikssnittet) blir följdeffekten att våra B5 kommuner inte matchar riket heller

 

 

  • C7, pendlingskommun nära mindre stad/tätort (Storfors), minskar 32,3 mot riket minus 4,2

 

  • C8, landsbygdskommun (Sunne, Årjäng, Arvika, Filipstad, Hagfors, Säffle, Torsby) minskar 23,5 mot riket minus 22,3

 

  • C9, landsbygdskommun med besöksnäring (Eda), minskar 12,5 mot riket minus 0,7

 

Inflik om klimatet

Inflik om klimatet.

En del kan få intrycket att vi i vår retorik nonchalerar klimatfrågan, det gör vi inte. Vägledande för vårt arbete med den cirkulära tillväxten är FN:s 17 Globala mål inom ramen för planetens gränser. Vi och kommande generationer kommer få leva med konsekvenserna av den ökande temperaturen under flera hundra år och tillsammans måste vi göra allt vi kan för att mildra, lindra och förebygga dessa. Parallellt som vi gör detta behöver vi som människor leva och njuta av livet; skratta, älska och drömma om det goda livet för oss själva, våra barn och barnbarn. Apokalyptiska scenarier tenderar att kväva livslusten och om de skulle inträffa är det liksom kört ändå! Det är i en anda av det goda livet – det som vi kan påverka – som vi väljer att presentera våra inspel!

Länsvis utveckling BRP per capita

Nedan har vi en indikation BRP per capita länsvis. Löpande priser och ett snitt av de senaste tio åren. Av 21 län är vi på plats 19. Om vi korrigerar för Norge-löner klättrar vi ett par placeringar till plats 17. Här är vi påverkade av finanskrisen 2008 och dess efterföljder. 

Om du scrollar ner finns motsvarande bild indikationen gäller 5 år tillbaka. Då klättrar vi ett par placeringar till, till plats 17. Vi är ett exportberoende län vilket innebär att vi tappar volym lite snabbare vid konjunkturnedgångar men vi kan återhämta oss ganska snabbt.

 

 

Källor

Nedan tre bilder som visar på diskrepans i framtidsprocesserna:

 

Uppmaning att bidra till visionen!

 

 

Översiktsplanen anger antalet invånare!

 

Och Region Värmland har ett eget befolkningsmål för Karlstad!

Ambitioner

Framtidsbilder

En bidragande orsak till Värmlands utsatta situation är bristande ambitioner. Detta gäller även Karlstad och det är därför vi tappar i en komparativ jämförelse. Vi har tidigare påpekat siffran 125 000 invånare i Karlstad till 2050, vilket är den siffra som går att läsa i översiktsplanen. Källor: kommunernas hemsidor.

 

  • Örebros plan är att öka befolkningen med 50 000 till 2040, totalt över 200 000

 

  • I Växjö satsar man på 135 000 invånare 2050

 

  • Halmstad målsättning är att ha 150 000 invånare 2050

 

  • Umeå ska växa till 200 000 invånare 2050

 

  • Västerås hoppas bli 230 000 invånare 2050

 

  • Eskilstuna har siktet inställt på 2030 och målet är 120 000 invånare

Vi ska inte tro att B3-städerna (SKRs kommunindelning) kommer sitta med armarna i kors. Många har redan stakat ut sin offensiva väg med betydligt högre ambitioner är vårt kära Karlstad.

Möjligheter att påverka

Möjlighet att påverka

  • Uppmaning från Region Värmland ” Hjälp oss forma framtiden” i framtagandet av en ny Värmlandsstrategi

 

  • ”Alla som vill kan vara med och påverka den nya visionen genom att besvara några frågor. Synpunkterna kommer vara en del av grunden för framtagandet av den nya visionen och ger en bild av Karlstadsbornas uppfattning om kommunens utveckling framåt. Senast den 16 februari behöver vi ha dina svar”

 

  • ”2020 Översiktsplanen går ut på samråd, troligen under hösten. Under samrådet kommer alla Karlstadsbor kunna ge sin syn på Karlstad 2050”.

Majoritetens debattartikel och lite längre ned minoritetens replik. Från oktober 2018. 

 

 

 

Stina 1

Bättre Tillväxt - Gott Välstånd - Högre Livskvalit
Bättre Tillväxt Tillväxt är ett ord som väcker många känslor. Avgörande för oss är Tillväxtens ramverk, under vilka villkor den får ske. Det är politiken som sätter ramverket. Det är viktigt att det finns incitament för företagande och entreprenörskap Det är viktigt att vårt lands lagar och regelverk är konkurrenskraftiga jämfört med andra länder Det är viktigt att Tillväxten fördelas på ett rimligt sätt inom befolkningen. Fördelningen säkerställer värdighet och inkludering Det åligger det politiska ledarskapet att verkställa fördelningen inom ramen för vår demokratis spelregler. Skattemedlen måste skötas effektivt med bibehållen legitimitet Tillväxtens "blivande tillväxt" sker enligt FN:s 17 Globala mål inom ramen för planetens gränser Gott Välstånd Välstånd innebär en god levnadsstandard och kan härledas till FN:s index IHDI. IHDI som mått betraktat ger indikationer på hur ekonomi, utbildning och hälsa ser ut och hur det är fördelat inom befolkningen. Ett högt IHDI index indikerar hög tillit i samhället. Ett lågt index indikerar splittring, söndring och i förlängningen förstörelse. En förutsättning för Gott Välstånd är Bättre Tillväxt och de skatteintäkter som bidrar till vårt gemensamma bästa. Incitamenten för Gott Välstånd ska vara så utformade att de också ger god avkastning på individnivå till den som vill satsa. Högre Livskvalité Livskvalité innehåller många parametrar - externa och interna - och hur den värderas varierar under livets gång. I vissa skeenden av livet kan status (extern bedömning) var oerhört viktigt och få mig att må väl och känna mig lycklig (min interna skala). Vid andra faser i livet spelar status mindre roll. Livskvalité är en del av utvecklingen och vår förmåga att anpassa oss och finna balansen mellan den fysiska och existentiella dimensionen är nyckeln för att vi ska må gott, njuta, skratta och vara generösa mot oss själva och andra.