Allt är inte pengar men de flesta människor vill hellre ha lite mer än lite mindre. Det bästa måttet vi har tillgängligt på regional nivå (dock med lite eftersläpning) är BRP per capita löpande priser. Det blir en form av facit på vad vi som kollektiv i Värmland har producerat.
Nedan presenteras två grafer snittet på 10 år (2008 - 2017) och snittet på 5 år (2013 - 2017) och även om våra siffror inte är så upplyftande så ser vi en lite positiv skillnad. 10 års-snittet är påverkat av börsfallet 2008 och konsekvenserna av den då Värmland är ett exportberoende län.
Observera att BRP per capita inte är ett mått på hur pengarna är fördelade per individ.
Det finns massvis med framgångsrika projekt som går i graven då projekttiden är slut. Ofta handlar det om att ingen vill ta på sig huvudansvaret för den framtida driften. Det handlar om projekt som är behovsidentifierade, till exempel arbetskraftsbehov. Här finns det en lucka och vår ambition är att fylla den.
Den Intermediära aktören är helt enkelt spindeln/koordinatören mellan olika funktioner i samhället. Det kan vara mellan företagen, arbetsförmedlingen, kommunen eller någon annan organisation.
När det gäller våra Intermediära aktörer så är deras fokus inriktat på två målgrupper: Företagens arbetskraftsbehov och personer som befinner sig i Kompetensresursen.
Vi vill säkerställa följande:
- Yrkes-SFI som avslutas i mars 2020. Mycket lyckat projekt som vi vill fortsätta med
- Lärling, ett lyckat projekt som gick i graven. Vi vill starta upp detta
- Till sist vill vi initiera ett eget projekt med målgruppen Funktionsvarianter
Allt är inte pengar men de flesta människor vill hellre ha lite mer än lite mindre. Det bästa måttet vi har tillgängligt på regional nivå (dock med lite eftersläpning) är BRP per capita löpande priser. Det blir en form av facit på vad vi som kollektiv i Värmland har producerat.
Nedan presenteras två grafer snittet på 10 år (2008 - 2017) och snittet på 5 år (2013 - 2017) och även om våra siffror inte är så upplyftande så ser vi en lite positiv skillnad. 10 års-snittet är påverkat av börsfallet 2008 och konsekvenserna av den då Värmland är ett exportberoende län.
Observera att BRP per capita inte är ett mått på hur pengarna är fördelade per individ.
Källa graferna nedan: SCB
Allt är inte pengar men de flesta människor vill hellre ha lite mer än lite mindre. Det bästa måttet vi har tillgängligt på regional nivå (dock med lite eftersläpning) är BRP per capita löpande priser. Det blir en form av facit på vad vi som kollektiv i Värmland har producerat.
Nedan presenteras två grafer snittet på 10 år (2008 - 2017) och snittet på 5 år (2013 - 2017) och även om våra siffror inte är så upplyftande så ser vi en lite positiv skillnad. 10 års-snittet är påverkat av börsfallet 2008 och konsekvenserna av den då Värmland är ett exportberoende län.
Observera att BRP per capita inte är ett mått på hur pengarna är fördelade per individ.
Hösten 2015 angrep hackare ukrainska mediebolag och Ukrainas järnvägssystem. I december samma år släckte hackare tre kraftstationer i elnätet, slog ut femtio understationer och bröt strömmen för en kvarts miljon personer. Hösten 2016 attackerade de järnvägarna, hamnmyndigheten samt finans-, infrastruktur- och försvarsministerierna. De utförde också en andra och långt mer sofistikerad attack mot Ukrainas elnät och släckte en kraftstation i Kiev.
Detta cyberkrig representerade krigföringens framtid men fick inga rubriker i väst medan det pågick.
Den 2015-09-08 meddelade den tyska regeringen att en halv miljon flyktingar om året skulle tas emot. Det var ingen tillfällighet att Ryssland började bomba Syrien tre veckor senare. Ryssland skulle bomba Syrien för att generera flyktingar och sedan se till att européerna greps av panik. Om Merkel vill ha flyktingar ska vi ordna så att hon får dem, sade ryssarna sinsemellan och utnyttjade hela saken till att påverka hennes regering och den tyska demokratin.
Ryssland levererade inte bara flyktingarna själva utan också bilden av dem som terrorister och våldtäktsmän. Måndagen 2016-01-11 ville den trettonåriga tyska ryskättade Lisa F. i Berlin inte gå hem efter skoldagens slut. 2016-01-16 sände Pervyj Kanal en version av vad Lisa F. hade sagt till sina föräldrar, att hon hade rövats bort av muslimska flyktingar och blivit våldtagen av flera män hela natten. Det var det första av inte mindre än 40 inslag på Pervyj Kanal om en händelse som enligt polisutredningen aldrig hade inträffat.
Under veckorna före Brexit omröstningen 2016-06-23 stödde alla de stora ryska tv-kanalerna förslaget att lämna EU. En övertalningskampanj på nätet, som inte uppmärksammades, hade troligen större verkan. Ryska nättroll deltog i samtal med brittiska väljare och ryska twitterbottar som sände ut miljontals riktade meddelanden, engagerade sig med all kraft till förmån för utträdeskampanjen. 419 konton som twittrade om Brexit spårades till den ryska trollfabriken, Internet Research Agency.
Omkring en tredjedel av diskussionen om Brexit på Twitter genererades av bottar, och mer än 90% av bottarna som twittrade politiskt material låg utanför Storbritannien. Britter som stod och vägde hade ingen aning om att de läste material som spritts av bottar, och inte heller att bottarna var ett led i en rysk utrikespolitisk åtgärd för att försvaga deras land. I valet röstade 52 procent för att lämna EU och 48 procent emot.
Det är avslöjande att Facebook stängde ner 5,8 miljoner falska konton alldeles före det amerikanska presidentvalet i november 2016. De hade använts till att sprida politiska budskap.
Samma år utnyttjade omkring en miljon sajter på Facebook ett verktyg som gav dem möjlighet att generera tiotals miljoner konstgjorda ”likes’’ och på så sätt mata in vissa nyheter. En av de mest uppenbara ryska interventionerna var 470 Facebooksajter som var skapade av Internet Research Agency men sades vara utlagda av amerikanska politiska organisationer eller rörelser. Sex av dessa delades 340 miljoner gånger var på Facebook, och alla sammantagna bör alltså ha delats miljarder gånger.
I valet röstade 137 miljoner amerikaner, av dem såg 126 miljoner ryskt innehåll på Facebook.
Den ryska kampanjen omfattade också minst 129 eventsidor som nådde minst 360 000 personer. Ryssar som satt vid tangentbord i Sankt Petersburg påverkade amerikaner att delta i minst tolv offentliga event, alla med drastiska teman.
Alldeles före valet placerade Ryssland 3 000 annonser på Facebook och spred dem som memer på minst 180 Instagramkonton. Annonserna sågs av 5,8 miljoner amerikaner före valet. Längre fram upplyste Facebok investerarna om att ända upp tid 60 miljoner konton var falska.
På valdagen hade Ryssland publicerat over 150 000 mejl, vid tidpunkter och i sammanhang som lämpade sig bäst för att svärta ner Hillary Clinton och förgylla Donald Trump. Cirka en tredjedel av Amerikas vuxna innevånare valde att tro en rysk lögn om en amerikansk politiker.
Med början från 1970 tittar vi närmare på befolkningsutvecklingen och konstaterar att Värmland är sjunde största länet.
Källa samtliga diagram nedan: SCB
20 år senare, 1990 är vi på 8:e plats från toppen. På allvar börjar nu It som strukturomvandling slå igenom.
Och 2010 kan vi konstatera att vi finns på plats 11, ytterligare tre län har passerat oss i folkmängd. Historiskt har Värmland haft svårt med strukturomvandlingar och bilden nedan bekräftar detta.
Fem år senare är vi på plats 12, vi har alltså tappat ytterligare en placering.
Fortfarande plats 12.
Antagande:
Att det finns ursäktande omständigheter för den fattigdomsutvecklingen i Värmlands län.
Teori. Att det finns en koppling mellan antalet Landbygdskommuner och Landsbygdskommuner med turistnäring och låg BRP per capita?
Källa samtliga diagram nedan: SCB
20 år senare, 1990 är vi på 8:e plats från toppen. På allvar börjar nu It som strukturomvandling slå igenom.
Och 2010 kan vi konstatera att vi finns på plats 11, ytterligare tre län har passerat oss i folkmängd. Historiskt har Värmland haft svårt med strukturomvandlingar och bilden nedan bekräftar detta.
Fem år senare är vi på plats 12, vi har alltså tappat ytterligare en placering.
Fortfarande plats 12.
I Region Värmlands rapport nr 17 "NORGE – SVERIGES VIKTIGASTE GRANNLAND" från 2012 hade Arvika, Eda, Årjäng och Karlstad (1026 personer) fler än 500 arbetspendlare till Norge (Torsby ligger strax under med 479 personer). Det verkar vara lite tunt med färskare rapporter kring arbetspendling och vad det innebär utifrån.ett ekonomiskt perspektiv. Därför får denna rapport bli underlag för vår analys och prognoser.
Förutsättningar denna analys bild 2 nedan:
- samtliga län är korrigerade utifrån bästa möjliga visuell förmåga när det gäller den "norska lönesumman" som ska påföras utom Värmland där sifferfakta fanns att tillgå i rapporten
- tillförlitligheten bedöms vara tillräckligt god för att bild 2 ska vara trovärdig och tjäna sitt syfte
- danska löner är inte inkluderade i bilden, det är framförallt Skåne som berörs och skulle således ha haft en något högre BRP per capita
Risker - beroende av oljepriset, värdet på valutan och oljefondens utveckling
* 2012 stod priset som högst per fat, 2016 som lägst
* en följd av högt oljepris är hög norsk valuta, 2016 var således valutan låg
* vår bedömning är att valutan också korrelerar till avkastningen på de finansiella marknaderna då intäkterna från oljefonden i den norska budgeten är större än oljeintäkterna
* Agenda 2030 leder bort från fossila bränslen och på 5-10 års sikt torde intäktssidan från oljan i budgeten minska
Slutsats:
- på sikt är risken stor att norska kronan pressas i värde - värdet på norska löner för Värmlands del sjunker något
- på marginalen försämras Värmlands BRP per capita som en följd av svagare valuta
- då marginalerna till närmaste län är små tenderar vi att gå åt fel håll i BRP per capita med en sämre norsk valuta när det gäller jämförelser med övriga län
(slutsatserna ovan och värdet på de norska lönerna är kopplade till värdet på svenska kronan)
Bild 1.
2012 får tjäna som jämförelseunderlag vad avser BRP per capita och BRP per capita inklusive "Norgelöner" i Värmland. När "Norgelönerna" är exkluderade är vi på plats 4 från botten detta år.
Källa: SCB
Bild 2.
Här nedan har vi justerat för "Norgelöner" och Värmland klättrar tre placeringar på listan. När det gäller marginalerna ner till Gävleborg och Halland handlar det om 2000 - 3000 kr. Och det rör sig om 5000 kr ner till Södermanland.
Källa: bearbetad av Johan Danielsson
Här nedan finns fem grafer (Källa:SCB) sorterad utifrån olika årtal som visar Karlstads befolkningsutveckling i jämförelse med andra städer enligt SKL´s indelning av kommuner (B3). En resa för Karlstad i fel riktning vilket innebär försämrad konkurrenskraft i relation till övriga städer. Vi följer utvecklingen mot Växjö lite extra.
På 20 år har tre städer passerat oss.
2010 har vi 2748 fler invånare är Växjö.
2015 har vi 1137 fler invånare än Växjö.
Och 2018 har vi 70 invånare färre än Växjö.
Här nedan finns sju grafer(Källa: SCB) sorterad utifrån olika årtal som visar Karlstads befolkningsutveckling i jämförelse med andra städer enligt SKL´s indelning av kommuner (B3) i det viktiga ålderssegmentet 25-59 år. En resa för Karlstad i fel riktning vilket innebär försämrad konkurrenskraft i relation till övriga städer. Vi följer utvecklingen mot Växjö lite extra.
1970 hade vi 8 städer bakom oss.
1980 har vi tappat befolkning i jämförelse, 6 städer bakom oss.
1990 har vi fem städer bakom oss.
2000 har vi klättrat en placering och har sex städer bakom oss, Södertälje har minskat i segmentet.
2010 har Södertälje passerat oss och vi har återigen fem städer bakom oss. Avståndet till Växjö är 1736 personer.
2015 har vi fortfarande fem städer bakom oss men avståndet till Växjö minskar. Det skiljer nu 1108 personer.
2018 är det fortfarande fem städer bakom oss men avståndet till Växjö har nu minskat till 357 personer.
Här nedan finns sex grafer (källa: SCB) sorterade utifrån olika årtal som visar Karlstads befolkningsutveckling i jämförelse med andra städer enligt SKL´s indelning av kommuner (B3) i ålderssegmentet 19-24 år. En resa för Karlstads del som i princip följer befolkningsutvecklingen som helhet och ålderssegmentet 25-59 fram till ungefär år 2000. 1999 blev högskolan i Karlstad universitet och vi börjar sticka ut i positiv bemärkelse jämfört med andra städer.
Fortfarande 6 städer bakom oss.
1990 har vi tappat en placering, fem städer bakom oss.
1999 blev vi universitet och klättrade i placeringar jämfört med övriga städer. 11 städer bakom oss.
2010 har vi 10 städer bakom oss.
Och samma antal städer är bakom oss 2018.
Publicerad
1. Polisen får möjlighet att läsa krypterad kommunikation
Förslag om Hemlig dataavläsning genomförs. Det syftar till att ge polisen möjlighet att bättre kunna verkställa hemliga tvångsmedel och exempelvis även komma åt krypterad kommunikation.
2. Enklare att använda hemliga tvångsmedel i fråga om grov organiserad brottslighet
Riksåklagaren har föreslagit att hemliga tvångsmedel ska kunna användas i större utsträckning. Idag krävs en misstanke om ett konkret brott vars straffvärde överstiger 2 års fängelse för att hemlig avlyssning av elektronisk kommunikation och hemlig kameraövervakning ska få användas. För hemlig rumsavlyssning är motsvarande gräns 4 år. Det finns anledning att i en utredning se över dessa gränser vad gäller grov organiserad brottslighet.
3. Ge polisen bättre möjligheter till husrannsakan kopplat till skjutningar och gängmiljöer
Rikspolischefen önskar bättre möjligheter att genomföra husrannsakningar kopplat till kriminella gängmiljöer, exempelvis för att avvärja hämndaktioner när en skjutning ägt rum. Polisen har redan vissa möjligheter att göra husrannsakan även i avsaknad av konkret brottsmisstanke. En utvidgning av det utrymmet kopplad till allvarlig brottslighet, exempelvis skjutningar i gängmiljöer, ska analyseras närmare i en utredning.
4. Obligatorisk häktning för fler brott
För att få bort grova brottslingar från gatan ska det utredas om fler brott som ofta begås i gängmiljö behöver få skärpta straff för att spegla brottets allvar och ge möjlighet till obligatorisk häktning. Det har fungerat väl för vapenbrotten. Det handlar om rån, grov misshandel samt grov utpressning.
5. Utvidga och permanenta arbetet med snabbare lagföring
Det försöksprojekt rörande snabbare lagföring för vissa brott som genomförts i norra Stockholm sedan januari 2018 utvidgas till hela Stockholmsområdet från januari 2020 och därefter till andra orter i Sverige från januari 2021. Målsättningen är att snabbförfarandet ska permanentas och vara möjligt att använda i hela Sverige från 2022.
6. Ordningsvakter kan avlasta polisen
Ett modernare och effektivare regelverk för ordningsvakter ska utredas. Inom ramen för utredningen ska möjligheten för ordningsvakter att avlasta polisen i högre grad, exempelvis vad gäller transporter.
Utredning tillsätts hösten 2019.
7. Automatisk kamerabevakning av fordon i gränsområden
Polisen behöver få bättre möjligheter att verka i gränsnära områden för att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten och gängkriminalitet. Kamerabevakning med automatisk igenkänning av fordonstyper och registreringsskyltar ska möjliggöras. En utredning om detta ska tillsättas.
8. Förstärk det myndighetsgemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet
Styrningen av det myndighetsgemensamma arbetet ska vidareutvecklas och tydliggöras genom att uppdrag förs in i berörda myndigheters instruktioner. Pilotprojekt ska genomföras i ett antal särskilt utsatta områden för att exempelvis slå mot strategiska personers ekonomiska och näringsrelaterade brottslighet.
9. Ökade möjligheter att förverka brottslingars tillgångar
Möjligheterna att slå mot de ekonomiska vinningarna av brott måste förbättras. Förverkandelagstiftningen ska ses över i syfte att modernisera bestämmelserna. En modernisering skulle också kunna leda till en ökad tillämpning av lagstiftningen och stärka den tillgångsinriktade brottsbekämpningen.
10. Förbättrade åtgärder när barn misstänks för brott
Regelverket för utredningar mot barn som misstänks för brott ska ses över. Syftet med översynen är att förbättra regelverket och säkerställa att en hög grad av rättssäkerhet och effektivitet upprätthålls i utredningar där barn är misstänkta för brott. Det handlar bland annat om att säkerställa att allvarliga brott som begås av barn under 15 år alltid utreds av polis, och att se över systemet med bevistalan i syfte att skuldfrågan ska prövas av domstol i fler fall.
Utredning tillsätts hösten 2019.
11. Avskaffa straffreduktionen för unga vuxna vid grov brottslighet
Ungdomsreduktionsutredningens förslag genomförs vad gäller upprepad grov brottslighet där en person i åldern 18–20, som tidigare dömts för brott där minimistraffet är ett års fängelse, ska dömas för ett nytt brott med minimistraffet två års fängelse. Det av Justitiedepartementet omarbetade förslaget kommer att behöva remitteras.
Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
12. Utred vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet
En utredning ska se över möjligheten till vistelseförbud inom ramen för påföljdssystemet. Syftet är att se till att kontrollåtgärder vid skyddstillsyn blir lika dem för villkorligt frigivna samt överväga kompletterande regler som innebär ökade möjligheter att bestämma var dömda inte ska få vistas. I praktiken innebär detta möjlighet till frivård där fotboja kan användas i ökad utsträckning.
Lagförslag tas fram inom Justitiedepartementet.
13. Ytterligare medel till LVU-placeringar
Det är angeläget att kommuner vid behov kan öka antalet LVU-placeringar. Förstärkningar kan göras dels i fråga om subventionsgraden för SIS-placeringar, dels i fråga om kommunernas HVB- och familjehemsplaceringar. Ytterligare medel möjliggör också projekt så som Motverka våld och gäng som drevs i SIS regi 2007–2008.
14. Fler SIS-platser med förbättrad kvalitet
Statens institutionsstyrelse behöver förstärkas med fler platser, inte minst för att LVU-satsningen ska få effekt. Verksamhetens kvalitet måste också förbättras så att färre ungdomar återfaller i brott efter avslutad placering.
15. Skärp straffen för den som rekryterar unga till kriminalitet
Vi behöver hindra nyrekryteringen till gängkriminalitet och motverka att unga personer som inte kan dömas till lika hårda straff utnyttjas av äldre. Straffen för dem som begår brott tillsammans med yngre eller anstiftar dem att begå brott behöver därför skärpas.
16. Skärp straffen för brott kopplade till kriminella uppgörelser
Kriminella uppgörelser leder till ytterligare brottslighet genom hämndaktioner. Uppgörelserna drabbar inte bara de inblandade. Sprängningar och skjutningar innebär också att oskyldiga skadas. Det behövs därför straffskärpningar i samband med kriminella uppgörelser.
Punkt 15 och 16 hanteras i samma utredning.
17. Skärpta straff för vapen- och sprängmedelsbrott
Fler vapenbrott ska bedömas som grova och synnerligen grova och maxstraffet för synnerligen grovt vapenbrott och synnerligen grovt brott mot tillståndsplikten för explosiva varor ska höjas. Därutöver ska smuggling av vapen och explosiva varor medföra strängare straff än idag och Tullverkets befogenheter och möjlighet att använda tvångsmedel utökas, så att försändelser som antas innehålla vapen eller explosiva varor kan stoppas.
Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
18. Skärp straffen för den som överlåter narkotika till andra
I den illegala narkotikahandeln används ofta minderåriga som kurirer i syfte att undgå straff vid upptäckt. Straffen för att överlåta narkotika bör därför skärpas. En utredning om detta ska tillsättas.
19. Koppla villkorlig frigivning till deltagande i återfallsförebyggande åtgärder
Den som inte deltar i återfallsförebyggande åtgärder ska kunna få sin villkorliga frigivning uppskjuten, och således få sitta längre i fängelse.
Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
20. Inför påföljden ungdomsövervakning
I den beslutade propositionen ”Förstärkta återfallsförebyggande åtgärder vid villkorlig frigivning” föreslås ökade möjligheter till kontroll med fotboja. Detta för att personen inte ska befinna sig i miljöer och på platser där risken för återfall är stor eller i närheten av där ett brottsoffer bor. En ny påföljd, ungdomsövervakning, avsedd för fall där varken ungdomsvård eller ungdomstjänst är tillräckligt ingripande med hänsyn till brottslighetens karaktär och den unges tidigare brottslighet, ska införas. Ungdomsövervakning omfattar så kallad helghemarrest samt vid behov förbud att under vissa tider vistas på vissa platser. Kontroll sker med fotboja.
Lagrådsremiss beslutas våren 2020.
21. Straffansvar för falska uppgifter i polisförhör utreds
Högsta domstolen har nyligen slagit fast att det inte ska betraktas som skyddande av brottsling att i polisförhör ge falskt alibi åt en person, om det inte hjälper den personen att komma undan. Det är viktigt att lögner i polisförhör kan motverkas. Behovet av lagändringar när det gäller vittnesuppgifter som lämnas under förundersökning ska därför utredas.
22. Utred system med kronvittnen
Brott som begås i kriminella kretsar har blivit allt grövre och är särskilt svåra att utreda. Ett system med kronvittnen kan öka incitamentet för misstänkta att medverka i brottsutredningar och ska därför utredas.
23. Höj minimistraffen för övergrepp i rättssak kraftigt
Samhället måste skärpa synen på brott som syftar till att störa rättsväsendets arbete och människors vilja att delta i rättsprocessen. Att vittnen och parter utsätts för våld eller hot är oacceptabelt. En utredning ska därför föreslå höjda straff för övergrepp i rättssak.
24. Utred höjning av straff för mened samt skyddande av brottsling
Samhället måste tydligare markera att den som vittnar i domstol är skyldig att tala sanning och att det är oacceptabelt att skydda brottslingar genom att till exempel förstöra bevisning. En utredning ska därför föreslå höjda straff för mened och skyddande av brottsling.
25. Se över skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga, och utred anonyma vittnen
Skyddet av och stödet till vittnen och deras anhöriga ska ses över.
Vad gäller anonyma vittnen ska en utredning beskriva hur våra grannländers system med anonyma vittnen är uppbyggda och fungerar, i vilken utsträckning anonyma vittnen används och vilket värde de då har, samt hur dessa system hanterar eventuella kopplingar mellan tilltalad och vittne. Om utredaren bedömer det lämpligt ska förslag lämnas till lagändringar, eventuellt som försöksverksamhet.
26. Förstärk vittnesskyddsprogrammet
Att vittnen till brott inte vågar vittna i domstol är ett påtagligt problem vad gäller gängkriminalitet. Polisen bör prioritera vittnesskyddsprogrammet.
27. Trygghetsberedning
En parlamentarisk beredning tillsätts för att ta fram en samlad målbild för det brottsbekämpande och trygghetsskapande arbetet samt lämna förslag på långsiktiga åtgärder för ökad trygghet och minskad brottslighet. Förslagen ska vara grundade i evidens och beprövad erfarenhet.
En analys av vilka förmågor som samhället bör kunna förvänta sig av rättsväsendet tas fram. Förslag ska också lämnas till en inriktning för en sammanhållen modern straffrätt, byggd på proportionalitet och syftande till lägre brottslighet, som är anpassad för att möta vår tids krav.
Beredningen tillsätts hösten 2019 och kommer att arbeta 2020–2024.
28. Satsa långsiktigt på skolor och socialtjänst i socialt utsatta områden
Arbetet mot segregation inom ramen för Delegationen mot segregation (DELMOS) kommer att förstärkas avsevärt under mandatperioden.
29. Socialtjänsten måste kunna gripa in tidigare och i fler situationer (s.k. ”mellantvång”)
Barn och unga i behov av socialtjänstens insatser kan gå miste om dem i det fall deras föräldrar motsätter sig dem och det samtidigt saknas förutsättningar att besluta om tvångsvård. Socialtjänstens möjligheter att vidta åtgärder under dessa omständigheter måste förbättras. Det handlar om att kunna vidta åtgärder i fler fall, att kunna ge fler typer av åtgärder, och att förbättra möjligheterna till uppföljning av den unge efter avslutade insatser. Ny lagstiftning kan bli aktuell.
Tillägg till Socialstyrelsens pågående myndighetsuppdrag rörande så kallat ”mellantvång” beslutas hösten 2019. I tilläggsuppdraget ska ingå att lämna förslag till lagändringar. Tilläggsuppdraget ska redovisas december 2020. Proposition prel. hösten 2021.
30. Socialtjänst på kvällar och helger i socialt utsatta områden, samt sociala insatsgrupper
Bemanning med fältassistenter kvällar och helger bedöms av bland annat Polismyndigheten vara en både synlig och effektiv åtgärd mot gängproblem och rekrytering av unga till kriminalitet. Sociala insatsgrupper är en arbetsmetod för samverkan mellan socialtjänst, skola och polis för att hjälpa unga att sluta begå brott. Resurser till kommunerna för detta ska säkerställas.
31. Lagstifta om brottsförebyggande ansvar för kommuner
Kommunerna ansvarar för en rad verksamheter som kan bidra till att motverka brott. Merparten av det brottsförebyggande arbetet sker dock på frivillig basis. Det är viktigt att sådant arbete bedrivs i alla kommuner. En utredare ska föreslå hur ett lagstiftat kommunalt ansvar att arbeta brottsförebyggande kan utformas.
32. Samordnade insatser för barn och unga i riskzon
Skolverket och Socialstyrelsen får i uppdrag att inom ramen för det treåriga utvecklingsarbetet för tidiga och samordnade insatser för barn och unga rikta särskilda satsningar mot riskgrupper i socialt utsatta områden. Syftet är att förbättra samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Uppdraget ges hösten 2019.
33. Inför ett nationellt avhopparprogram
Berörda myndigheter uppdras att ta fram ett nationellt avhopparprogram med syfte att samordna, förstärka och utveckla de avhopparverksamheter som idag bedrivs enskilt av kommunerna.
Myndighetsuppdrag beslutas hösten 2019.
34. Effektivisera arbetet mot penningtvätt
För att ytterligare stärka arbetet mot penningtvätt tillsätts en utredning som ska se över finansinspektionens kapacitet, informationsutbyte mellan banker och myndigheter samt om myndigheternas samarbete och ansvarsfördelning mot penningtvätt är ändamålsenligt utformat.
Uppdaterad
Sedan hösten 2014 har regeringen tagit initiativ till fler än 50 straffskärpningar relaterade till den organiserade brottsligheten. Här presenteras ett urval.
I sammanställningen nedan räknas skärpningar av straffskalorna samt nykriminaliseringar. I flera fall har även det straffbara området utvidgats vilket också innebär en skärpning av det straffrättsliga regelverket. Detta inkluderas emellertid inte i nedanstående uppräkning.
I propositionen föreslår regeringen åtgärder för att förstärka det straffrättsliga skyddet mot köp av sexuell handling av barn. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Regeringen föreslår att det införs en ny särskild straffskärpningsgrund i brottsbalken för brott som begås mot förtroendevalda. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
Regeringen föreslår att straffet för mord skärps. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
I propositionen lämnar regeringen förslag som syftar till att säkerställa att det straffrättsliga regelverket för företag är effektivt, ändamålsenligt och modernt och att det är anpassat till Sveriges EU-rättsliga och övriga internationella åtaganden. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2020.
EU har antagit ett direktiv om bekämpande genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägeri som riktar sig mot unionens finansiella intressen. Direktivet fastställer minimiregler för kriminalisering och påföljder avseende bedrägeri och annan olaglig verksamhet som riktar sig mot dessa intressen. Lagändringen trädde i kraft den 1 juli 2019.
Regeringen föreslår en mer heltäckande straffrättslig terrorismlagstiftning. Förslagen innebär att nästan alla straffbestämmelser i de tre särskilda lagarna på området utvidgas. Lagändringarna trädde i kraft 1 september 2018.
För att säkerställa ett starkt straffrättsligt skydd mot människohandel föreslår regeringen en tydligare brottsbeskrivning, ett bättre skydd för barn och en skärpning av straffskalan. Lagändringarna trädde i kraft 1 juli 2018.
Den tekniska utvecklingen och framväxten av internet har inneburit positiva förändringar för yttrandefriheten och den demokratiska debatten. Utvecklingen har emellertid också medfört att hot och andra former av kränkningar av den personliga integriteten har tagit nya former. För att anpassa det straffrättsliga skyddet för den personliga integriteten till teknik- och samhällsutvecklingen föreslår regeringen att skyddet stärks och moderniseras. Lagändringarna i tryckfrihetsförordningen och brottsbalken som avser olaga hot och förolämpning föreslås träda i kraft den 1 januari 2019. I övrigt trädde lagändringarna i kraft den 1 januari 2018.
Regeringen föreslår flera lagändringar som ytterligare stärker skyddet för barn mot att utsättas för sexuella övergrepp av vuxna. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.
Den illegala förekomsten och användandet av explosiva varor, främst handgranater, har ökat de senaste åren. Antalet anmälda vapenbrott och antalet fall av dödligt våld där skjutvapen använts har också ökat. För att motverka den utvecklingen föreslår regeringen ett antal lagändringar. Lagändringarna trädde i kraft den 1 januari 2018.
Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott har skärpts. Det innebär höjda minimistraff för brottstyperna grov misshandel, synnerligen grov misshandel, grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grovt rån och grov utpressning. Det innebär också att straffskalorna för brott mot lagen med förbud mot könsstympning av kvinnor skärps. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.
Prop. 2016/17:108 Straffskalorna för vissa allvarliga våldsbrott (8 straffskärpningar)
Bedrägerier med så kallade bluffakturor är ett allvarligt problem för både enskilda och samhället och vållar dessutom svårigheter i rättstillämpningen. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2017.
Förekomsten av explosiva varor i kriminella kretsar har ökat. Vissa explosiva varor är påtagligt vapenlika och lika farliga som skjutvapen. Mot bakgrund av det och att straffen för vapenbrott har höjts, föreslår regeringen att straffen skärps för allvarliga brott mot tillståndsplikten för explosiva varor. Lagändringarna trädde i kraft den 15 maj 2017.
Regeringen har infört att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Ändringen av lagen innebär att straffen skärps för gärningar som avsett hantering av synnerligen stora mängder narkotika. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.
Den organiserade brottsligheten är en av rättssamhällets största utmaningar och det är därför viktigt att de straffrättsliga verktygen är ändamålsenliga. Regeringen har gjort ändringar i det straffrättsliga regelverket för att denna typ av brottslighet mer effektivt ska kunna motverkas. Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2016.
För att kunna motverka terrorism behövs en effektiv straffrättslig lagstiftning. Regeringen har skärpt den svenska regleringen ytterligare. Lagändringarna trädde i kraft den 1 april 2016.
Nationella systemfel förvärrar
Utvecklingen av BRP per capita är viktigare än någonsin för Värmland av fler skäl. Vi har tappat i jämförelse med andra län och detta i kombination med tilltagande demografisk obalans, kraften i urbaniseringen och kostnader för migrationen kommer belasta kommunernas ekonomi hårt och bidrar till ett utmanande utgångsläge när vi ska ta oss an 2020-talet.
Enflo visar i sin forskning en ökande ojämlikhet mellan regioner och det behövs ett stort nationellt reformpaket för att justera obalansen och komma till rätta med systemfelen. Som ett led i detta tillsatte regeringen en Välfärdskommission den 18 december 2019. Med andra ord finns det just nu ett öppet fönster att opinionsmässigt påverka denna kommission i en riktning som ger tro och framtidshopp för områden som har blivit alltmer exkluderade: landsbygden, bruksorter, gruvorter och förorter.
Hur anpassad är vår nuvarande kommunala indelning i relation till de omvärldsförändringar som har pågått sedan 1980 utifrån ett välfärdsperspektiv? Den totala kraften i globaliseringen, urbaniseringen, demografin och på senare år migrationen lockar med individuella vinster för den enskilde i större städer och deras kranskommuner. De offentliga kostnaderna för mer perifera kommuner ökar. Många kommuner är redan förlorare och fler kommer det bli. Vår bedömning för Sverige är att 171 av våra 290 kommuner kommer ha röda siffror kommande år.
SVT publicerade svaren på en enkät ställd till kommunerna i november 2019 och vi kan bland annat läsa följande:
Detta var bara några exempel men under en lång tid har staten kramat livet ur majoriteten av kommunerna.
Det är bra att staten har tillsatt en Välfärdskommission men det kommer dröja några år tills vi ser resultaten av dess arbete. Dessvärre är den tillsatt i reaktiv anda vilket betyder att den kommer ungefär 15-20 år för sent. De demografiprognoser som SCB har gjort och bara genom att jämföra befolkningspyramider blir det tydligt hur försörjningsbördan ökar oproportionerligt mycket i gles- och landsortskommuner. Under decennier har kommuner runt om i landet fungerat som en plantskola för Sverige när det gäller att leverera unga välutbildade människor till större städer och dess kranskommuner. Dessa har bidragit till en förhållandevis hög BNP per capita på riksnivå. Kommunerna ställde upp på ett föredömligt sätt under de stora invandringsåren och staten lockade med ekonomisk kompensation som numera är reducerad. Nu kommer baksmällan när integrationen på arbetsmarknaden av olika skäl tar längre tid än beräknat. Konsekvent har staten under lång tid överfört kostnader till kommunerna och nu har det nått vägs ände.
När det gäller tillväxt är det förödande för konungariket Sverige om kommunerna tvingas skära ner på personalen i skolorna. Likaså är det ovärdigt om besparingarna drabbar våra gamla som har byggt upp det välstånd vi har kunna njuta av under flera decennier. Det är tyvärr det som svaren på SVT:s enkät indikerar, att så blir fallet.
Utifrån ett regionalt och lokalt perspektiv har vi inga quick fix för dessa kommuner då det i grunden beror på systemfel. På Sverigenivå finns det undantag då några enstaka har hög BNP per capita på grund av speciella tillgångar som turism, exemplevis Malung-Sälen och gruvor som Jokkmokk, Gällivare och Kiruna men de flesta befinner sig på botten av den kommunala BNP per capitalistan.
I väntan på effekter från Välfärdskommissionen rekommenderar vi staten att öppna en Kommunakut som säkerställer en kvalitativ grundskola och värdig ålderdom för våra äldre. En förutsättning är att kommunerna släpper revirtänkandet kring gymnasie- och vuxenutbildningen till förmån för regionala upplägg (där den typ av upplägg skulle behövas) som grundar sig på kompetensbehoven hos företagen och de behov som uppstår vid pensionsavgångar.
Göra vår del utifrån ett regionalt perspektiv – operativa verkställande funktioner
Emellertid ska vi inte vara naiva och tro att staten kommer välla pengar över oss. Vi måste göra vår del på ett professionellt sätt och våra visioner, mål och strategier måste vara synkroniserade mellan regionen och kommunerna. Det måste också finnas verkställande funktioner som är organiserade för att åstadkomma resultat och då måste hämmande destruktiva strukturer lösas upp till förmån för tillväxtfrämjande sådana. Incitamenten måste vara så konstruerade att de tar sikte på maximal tillväxt över tiden och att välståndet sipprar ner till befolkningen som helhet i en slags fair share princip.
Karlstad utökar sitt ansvar
När befintliga hämmande strukturer löses upp går vi från revir- till helhetstänkande. Det krävs politiskt mod, nya samarbetskonstellationer och ett paradigmskifte i attityd som medför en annorlunda atmosfär präglad av entreprenörskap, praktik, ansvar och resultat. Dessutom måste Karlstad ta ledartröjan och vidga sitt utvecklingsansvar för Värmland som helhet då kommunen kommer vara den stora vinnaren när vår Action map implementeras och nya större arbetsmarknadsregioner skapas.
Vår Action map är fylld av delvisioner och delmål. På en del områden kan vi göra omedelbar skillnad, ibland kommer det ta lite tid och när det gäller järnvägen kan det ta 10–15 år. Måluppfyllelsen är beroende av en ny kulturell anda och implementeringen av den är början till slutet för Trög- och seghetskulturen och den Funktionella dumheten. Ett av våra förslag är en annorlunda kommunindelning, ett annat att låta regionen ta över vissa uppgifter, ett tredje är en utökad ansvarsroll för Karlstad och ett fjärde är implementeringen av Intermediära aktörer. Vi återkommer om detta. Genomgående är att vi måste sätta människan i fokus och tänka mer Värmland och mindre min egen kommun och vara öppna för nya förslag och lösningar. Eller så kan vi fortsätta i samma riktning som förut, statistiken ljuger inte, se nedan!
Statistiken kommuner i Värmland
I denna redovisning följer vi SKR:s kommunindelning och gör jämförelser befolkning (SCB) från 1970 till 2019 i åldersspannet 25–64 år, det mest produktiva ålderssegmentet. Vi jämför Värmland mot riket i de olika kategorierna i procent:
Inflik om klimatet.
En del kan få intrycket att vi i vår retorik nonchalerar klimatfrågan, det gör vi inte. Vägledande för vårt arbete med den cirkulära tillväxten är FN:s 17 Globala mål inom ramen för planetens gränser. Vi och kommande generationer kommer få leva med konsekvenserna av den ökande temperaturen under flera hundra år och tillsammans måste vi göra allt vi kan för att mildra, lindra och förebygga dessa. Parallellt som vi gör detta behöver vi som människor leva och njuta av livet; skratta, älska och drömma om det goda livet för oss själva, våra barn och barnbarn. Apokalyptiska scenarier tenderar att kväva livslusten och om de skulle inträffa är det liksom kört ändå! Det är i en anda av det goda livet – det som vi kan påverka – som vi väljer att presentera våra inspel!
Nedan har vi en indikation BRP per capita länsvis. Löpande priser och ett snitt av de senaste tio åren. Av 21 län är vi på plats 19. Om vi korrigerar för Norge-löner klättrar vi ett par placeringar till plats 17. Här är vi påverkade av finanskrisen 2008 och dess efterföljder.
Om du scrollar ner finns motsvarande bild indikationen gäller 5 år tillbaka. Då klättrar vi ett par placeringar till, till plats 17. Vi är ett exportberoende län vilket innebär att vi tappar volym lite snabbare vid konjunkturnedgångar men vi kan återhämta oss ganska snabbt.
Nedan tre bilder som visar på diskrepans i framtidsprocesserna:
Uppmaning att bidra till visionen!
Översiktsplanen anger antalet invånare!
Och Region Värmland har ett eget befolkningsmål för Karlstad!
En bidragande orsak till Värmlands utsatta situation är bristande ambitioner. Detta gäller även Karlstad och det är därför vi tappar i en komparativ jämförelse. Vi har tidigare påpekat siffran 125 000 invånare i Karlstad till 2050, vilket är den siffra som går att läsa i introduktionen till den nya översiktsplanen. Källor: kommunernas hemsidor.
Vi ska inte tro att B3-städerna (SKRs kommunindelning) kommer sitta med armarna i kors. Många har redan stakat ut sin offensiva väg med betydligt högre ambitioner är vårt kära Karlstad.
Möjlighet att påverka
Majoritetens debattartikel och lite längre ned minoritetens replik. Från oktober 2018.
Tidsserien för regional BNP (bruttonationalprodukt) per capita eller som man ibland benämner det BRP (bruttoregionalproduk) per capita för regioner börjar med år 2000. Bilden nedan visar just detta år. Då regional utveckling oftast handlar om lite längre tidsserier blir det missvisande att spegla resultatutvecklingen för enskilda år och detta blir väldigt tydligt när du tittar på bild 2 nedan som speglar snittet över en femårsperiod. Efter analys är vår slutsats att ett snitt per år som löpande täcker in en tioårsperiod blir det som bäst speglar verkligheten. Därför delar vi helt enkelt summan av tioårsperioden med tio och får resultatet. Bilderna 3 till 10 visar den regionala tabellen (DRT) till och med år 2017. Då SCB visar det regionala utfallet med ett två års eftersläpning innebär det att DRT för 2018 redovisas i december.
Bild 1.
Bild 2.
Bild 3.
Bild 4.
Bild 5.
Bild 6.
Bild 7.
Bild 8.
Bild 9.
Bild 10.
1 § All offentlig makt i Sverige utgår från folket.
Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse.
Den offentliga makten utövas under lagarna.
2 § Den offentliga makten ska utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda människans frihet och värdighet.
Den enskildes personliga, ekonomiska och kulturella välfärd ska vara grundläggande mål för den offentliga verksamheten. Särskilt ska det allmänna trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa.
Det allmänna ska främja en hållbar utveckling som leder till en god miljö för nuvarande och kommande generationer.
Det allmänna ska verka för att demokratins idéer blir vägledande inom samhällets alla områden samt värna den enskildes privatliv och familjeliv.
Det allmänna ska verka för att alla människor ska kunna uppnå delaktighet och jämlikhet i samhället och för att barns rätt tas till vara. Det allmänna ska motverka diskriminering av människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller andra omständigheter som gäller den enskilde som person.
Samiska folkets och etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. Lag (2010:1408).
Lagens tillämpningsområde och definitioner
1 § I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Lag (2018:1348).
2 § Med regionalt tillväxtarbete avses i denna lag insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling.
3 § Denna lag gäller för regionerna. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om en region i 5-10 §§ gäller i sådant fall kommunen. Lag (2019:944)
4 § Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.
Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) i Gotlands kommun ska dock beteckningen kommunfullmäktige användas. Lag (2019:944).
Regionalt tillväxtarbete
5 § En region ska
1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin,
2. trots 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (2017:725) besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och
3. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Lag (2019:944).
6 § En region får utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Lag (2019:944).
Transportinfrastruktur
7 § En region ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Lag (2019:944).
Samverkan och samråd
8 § En region ska samverka med
1. länets kommuner, och
2. länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. Lag (2019:944).
9 § En region ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet. Lag (2019:944).
Här nedan finns den nya visionen för Karlstad. Nu ser vi fram emot långa och korta mål som blir en spegling av kommunens ambitioner.
”Ett bättre liv i solstaden”. Det är förslaget på Karlstads kommuns nya vision som ska visa riktningen för kommunens utveckling.
Prognoser visade att kommunen var på väg att nå visionen om 100 000 invånare och kommunstyrelsen fick därför i uppdrag förra hösten att ta fram ett nytt förslag på vision.
Drygt 1 300 synpunkter samlades in genom medborgardialog och möten med förtroendevalda och tjänstepersoner. Under några månader hade alla som ville möjlighet att tycka till.
Flera förslag togs fram och slutligen var det ”Ett bättre liv i solstaden” som vann. Enligt kommunledningskontoret är det kort och slagkraftigt, solen gör den unik, den är kaxig men trovärdig.
Ett bättre liv visar på utveckling och driv, den tar avstamp i medborgadialogen och den inkluderar alla slags liv: näringsliv, vardagsliv, studentliv, föreningsliv, arbetsliv, kulturliv, friluftsliv med mera. Vem du än är, i livets alla skeenden, är visionen att man har det bättre i solstaden Karlstad.
Beslut
Karlstads kommuns nya vision godkänns och sammanfattas med orden: Ett bättre liv i solstaden.
Enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner) kategoriseras Karlstad i gruppen större städer, B3. Eftersom det är med dessa städer Karlstad konkurrerar om företagsetableringar, arrangemang och arbetskraft väljer vi att jämföra oss med dessa 21 städer.
Nedan presenterar vi en tidsserie för Karlstads befolkningsutveckling som har sin början börjar 1970.
Bild 1.
Bild 2.
Bild 3.
Bild 4.
Bild 5.
Kort presentation av RCI 2019 enligt EU´s Nuts 2 indelning. Värmland ingår i Nuts 31 vilket också inkluderar Dalarna och Gävleborgs län. Syftet med presentationen är att visa på Värmlands fina förutsättningar inför 2040 under förutsättningar att våra politiker gör rätt saker, gör sakerna rätt och får saker gjort!
Bild 1 visar vilka parametrar som ingår i indexet.
Bild 2 till vänster ger en helhetsbild över RCI 2019 i EU. Till höger har vi zoomat in Värmlands unika position! Scrolla ner.
Bild 3 till vänster visar att SE 11 - Stockholms län - toppar RCI 2019 och om Norge hade varit med i EU hade indexet även placerat Osloområdet i topp. Vi har alltså unika förutsättningar med två tillväxtmetropoler, en i öst och en i väst!
Bild 4 illustrerar ännu tydligare våra goda förutsättningar då vi dessutom i söder, i öster och i väster har nära grannar som har näst högsta nivån i RCI.
Bild 5 nedan visar hur SE 31 står sig i jämförelse med liknande regioner. Infrastruktur, marknadsstorlek och "business sophistication" lyser rött.
Kort presentation av RCI 2019 enligt EU´s Nuts 2 indelning. Värmland ingår i Nuts 31 vilket också inkluderar Dalarna och Gävleborgs län. Syftet med presentationen är att visa på Värmlands fina förutsättningar inför 2040 under förutsättningar att våra politiker gör rätt saker, gör sakerna rätt och får saker gjort!
Bild 1 visar vilka parametrar som ingår i indexet.
Bild 2 till vänster ger en helhetsbild över RCI 2019 i EU. Till höger har vi zoomat in Värmlands unika position! Scrolla ner.
Bild 3 till vänster visar att SE 11 - Stockholms län - toppar RCI 2019 och om Norge hade varit med i EU hade indexet även placerat Osloområdet i topp. Vi har alltså unika förutsättningar med två tillväxtmetropoler, en i öst och en i väst!
Bild 4 illustrerar ännu tydligare våra goda förutsättningar då vi dessutom i söder, i öster och i väster har nära grannar som har näst högsta nivån i RCI.
Bild 5 nedan visar hur SE 31 står sig i jämförelse med liknande regioner. Infrastruktur, marknadsstorlek och "business sophistication" lyser rött.
2019 släppte Entreprenörskapsforum sin studie - Ett företagsamt Sverige? – En studie om regionala entreprenöriella aktiviteter, ambitioner och attityder, av Johanna Palmberg och Per Thulin - och innehållet förtydligade ytterligare behovet av ett Paradigmskifte i attityd när det gäller företagskulturen i Värmland. Här kan du ladda ner studien i sin helhet.
I studien har författarna sammanfattat länens entreprenörskapsklimat och slagit samman rankingen från 13 indikatorer som mäter entreprenöriella aktiviteter, attityder och ambitioner. Bilderna nedan åskådliggör resultatet och det är ingen rolig läsning för oss värmlänningar.
I kursivt nedan inklistrat från studien.
Studien baseras på data från världens största studie av entreprenörskap, Global Entrepreneurship Monitor (GEM). Studien är unik i och med att vi undersöker inte bara andelen entreprenörer (dvs. entreprenöriell aktivitet) utan även vilka attityder och vilka ambitioner som finns i befolkningen vad gäller entreprenörskap och hur dessa skiljer sig mellan regioner. Aspekter som kan ge en tidig indikation på den framtida entreprenöriella aktiviteten i regionen. I rapporten ges en bild av den regionala variationen.
Varför är ett regionalt perspektiv viktigt? Det finns en omfattande forskning som visar att platsen (staden eller regionen) har stor betydelse för entreprenörskap och innovationer och i förlängningen ekonomiskt tillväxt. Det finns även argument för att det är städerna som driver den ekonomiska utvecklingen. Täta stadsmiljöer ger ökade möjligheter till kunskapsutbyte som skapar positiva agglomerationseffekter för de lokala företagen som på så vis kan höja sin produktivitet och innovationspotential. Fördelarna bygger på att det finns ett flertal företag som har fördel av att vara samlokaliserade så att komplex kunskap kan överföras genom personliga möten. Tidigare studier visar även att kapitalet är regionalt koncentrerat och drar nytta av agglomerationseffekterna som skapas i städerna.
Ja, något har hänt med Karlstads befolkningsökning de senaste åren. Tvåårstrenden ser positiv ut och de nio första månaderna på 2020 ser också bra ut. I all ödmjukhet hävdar vi att ett trendbrott kan vara på gång?! Är det som pågår en början på att bryta den negativa utvecklingen för vår residensstad?
Enligt SKR (Sveriges kommuner och regioner) kategoriseras Karlstad i gruppen större städer, B3. Eftersom det är med dessa städer Karlstad konkurrerar om företagsetableringar, arrangemang och arbetskraft väljer vi att jämföra oss med dessa 21 städer.
Bild 1.
Vårt eventuella trendbrott illustreras genom att jämföra Karlstads placering i B3-gruppen 2019 (till vänster) där vår position är plats 17. Till höger ser vi befolkningsökningen och Karlstads position efter nio månader 2020, plats 9. För att ge legitimitet till ökningen tittar vi närmare tre år bakåt i tiden. Bilderna längre ned visar att Karlstad klättrar i relativa tal.
Bild 2.
Ökningen den senaste treårsperioden är 3700 personer vilket motsvarar 4%.
Bild 3.
Ökningen den senaste tvåårsperioden är 2278 personer vilket motsvarar 3%.
Biild 4.
Ökningen i relativa tal det senaste året är 1401 personer vilket motsvarar 1,52%.
Vår vision för Karlstad är 150 000 invånare 2040. Här nedan försöker vi illustrera att denna framtidsbild är fullt realistisk men den förutsätter att vårt förslag på strategi anammas.
Bild 1.
Nedan SCB´s befolkningsframskrivning för Karlstad fram till 2050 som landar på 123 541 invånare. I grönt de två senaste årliga ökningarna.
Bild 2.
Snittet av de två senaste åren är en ökning med 1 389 invånare och applicerar vi denna siffra på varje år till 2050 innebär det 136 957 invånare i Karlstad.
Bild 3.
I procent motsvarar ökningen - 1 389 invånare - 1,52 %. Om vi varje år ökar den totala befolkningen med 1,52% är vi 2050 totalt 149 732 invånare och vi tar oss friheten att runda av uppåt till 150 000.
Bild 4.
För att vi ska nå 150 000 invånare till 2040 måste vi öka invånarantalet med 2,35% varje år. Det innebär att vi är 150 310 år 2040.
I en mer fördjupad analys har vi tittat närmare på viktiga indikatorer när det gäller Karlstads befolkningsmix och dess utveckling över tiden och specifikt ett tvåårsspann.
Bild 1.
Den mörka linjen nedan visar att det så gott som uteslutande har varit övriga värmlandskommuner som drivit Karlstads befolkningstillväxt tidigare. Som den mörkblå triangeln visar kan vi nu se ett inflyttningsnetto även från övriga län.
Bild 2.
Nedan utvecklingen i åldersspannet 25-64 år, det mest aktiva åldersegmentet. Det höga värdet som illustreras av rektangeln nedan i kombination med positivt flyttnetto från övriga län är det som slutligen väger över till en försiktig optimism inför framtiden.
Bild 3.
Till sist tittar vi närmare på utvecklingen i ålderspannet 19-24. Eftersom demografin slår igenom hårdare då det rör sig om bara 6 årskullar väljer vi här att studera folkmängden. Trendlinjen visar en positiv utveckling i befolkningssegmentet.
Nedan analys och presentation antalet anställda i företag med fokus på Värmland. Källa är Tillväxtverkets databas med data från åren 2004-2017. Till varje bild presenterar vi befolkningens storlek i länet och placeringen i riket jämfört med övriga län. Bilden längst ner visar jobbtillväxten för perioden jämfört med andra län.
Bild 1.
Bilden visar plats 10 antalet anställda att jämföra med befolkningsstorleken i Värmland, 274 000 och 10:e plats i riket.
Bild 2.
Bilden visar plats 12 antalet anställda att jämföra med befolkningsstorleken i Värmland, 274 000 och 11:e plats i riket. Örebro län har gått om oss.
Bild 3.
Bilden visar plats 13 antalet anställda att jämföra med befolkningsstorleken i Värmland, 273 000 och 11:e plats i riket.
Biild 4.
Bilden visar plats 15 antalet anställda att jämföra med befolkningsstorleken i Värmland, 273 000 och 12:e plats i riket.
Bild 5.
Bilden visar plats 16 antalet anställda att jämföra med befolkningsstorleken i Värmland, 278 000 och 12:e plats i riket.
Bild 6.
Bilden visar fortfarande plats 16 antalet anställda att jämföra med befolkningsstorleken i Värmland, 280 000 och 12:e plats i riket.
Bild 7 visar jobbtillväxten i de olika länen 2017 jämfört med 2004. Och självklart är det så att trenderna öavn bekräftas.
Textstycket nedan en del av ett blogginlägg från följande länk: bloggen https://heapple.com/offensivakarlstadvarmland/index.php/blog/fantastiska-moejligheter-foer-karlstad-vaermland
Nu började vi på allvar fundera på det politiska ledarskapet och huruvida det fanns speciella kulturella särdrag hos oss i Värmland som så att säga ”sitter i väggarna” och som ”segar och trögar” oss mer i ett komparativt perspektiv.
I vårt sökande efter förklaringar fann vi rapporten ”Nätverk och Skuggstrukturer i Regionalpolitiken”. Ett stort antal forskare hade varit engagerade i arbetet. Redaktörer var Gunnel Forsberg och Gerd Lindgren på Karlstad Universitet. Rapporten släpptes 2010 och uppgiften var att granska och jämföra de ambitioner som fanns om jämställdhet i det regionala tillväxtprogrammet ”Hållbar värmländsk växtkraft” som utarbetades av Länsstyrelsen och Region Värmland för programperioden 2004–2007. Rapporten avslöjade vad de fann när de studerade aktörerna i den historiska, geografiska och sociala kontext som programmet växte fram i. Av särskilt intresse för gruppen var det att förstå varför jämställdheten kom att få en så undanskymd roll i programmet trots att direktiven var tydliga.
Forsberg Lindgren skriver: ”Vi har stiftat bekantskap med länets nuvarande proaktiva nätverk och dess koppling till det regionala partnerskapet. Det finns vissa gemensamma drag med de historiska nätverken, särskilt vad avser betydelsen av skuggsidans mötesplatser. Också idag kan vi se att eliten från olika centrala verksamheter i samhället kopplas samman i mer eller mindre synliga nätverk. Det är också en påfallande överensstämmelse mellan ledande personer i partnerskapet och andra proaktiva nätverk. I centrum av dessa nätverk finns framförallt manliga aktörer som själva besitter eller har starka och täta relationer till maktbärande positioner. I dessa grupperingar har makten sin homosociala kärnverksamhet, här sker reproduktion och konsolidering av inflytande på den regionala utvecklingen. I sin tur betyder det att nya verksamheter och potentiella ekonomiska kluster har svårt att göra sig gällande. Med den historiska analysen har vi därmed fått stöd för vår hypotes om att sega sociala strukturer infiltrerar den regionala politiken. Det verkar som om det finns en risk för att alltför täta och homosociala nätverk leder till en stagnation och ”business as usual”. Man kallar det ofta för en stegberoende arbetsmodell. Nya branscher som saknar tillgång till de rätta kanalerna får inte det stöd som de behöver för att kunna växa. Det gäller i större utsträckning för kvinnligt dominerade branscher”.
Rapporten tar också upp de reaktiva nätverken och hur de har växt fram i ett historiskt och geografiskt sammanhang i Folkrörelsesverige. Det var Föreningssverige som formades och som förde med sig specifika kulturella särdrag (beroende på vilken typ av föreningar som bildades) som kom att prägla bygderna och orterna. Vår tolkning är att redan 2010 framfördes riskerna med en av dessa kulturyttringar, brukskulturen, till Region Värmland i den rapport som de själva hade beställt. 2016 skärps och betonas denna risk ytterligare i rapporten ”Det smittsamma entreprenörskapet”.
Även om rapporten ”Nätverk och Skuggstrukturer i Regionalpolitiken” släpptes 2010 menar vi att den fortfarande i högsta grad är relevant och aktuell både när det gäller jämställdheten och inflytandet på den regionala utvecklingen. Vi tycker detta filminlägg med Gerd Lindgren - professor emeritus i sociologi på Karlstads universitet på SVT.se från den 2019-10-29 - bekräftar detta. Klicka här för att se filmen.
Våra slutsatser från Enflos, Eklunds, Forsbergs Lindgrens och RPIs forskning och rapporter är att det har utvecklats en Seg- och Tröghetskultur:
Mats Alvesson är författare och professor. Han har forskat om Funktionell Dumhet i organisationer. Han skriver: ”Mycket energi går åt till att göra allt formellt rätt och uppvisa rätta planer, rutiner och dokumentation som gör att allt ser bra ut. Men en bocka-av-logik för verksamhetsledningar borgar för en illa fungerande verksamhet. Man behöver inte ta något större ansvar för en bra praktik eller ett bra resultat. Självständigt tänkande utanför de tre sfärerna lagstiftning, regelverksefterlevandegranskning och strikt regelföljande lyser ofta med sin frånvaro”.
Funktionell Dumhet innebär att man gör allt rätt och rör sig inom en avgränsad ”det ska se bra ut sfär”. Man undgår frågor kring vad som är meningsfullt och förnuftigt. Frågar man rektorer om de har ställts inför valet att anställa en behörig eller en bra lärare, svarar alla att det har man gjort och man anställer då behöriga, även om de inte är så duktiga eller lämpliga. Hellre göra formellt än sakligt rätt. Vi har skapat en ångestdriven offentlig verksamhet där auktoritet, professionalitet och ansvarstagande har fått ge vika för formalism, anpasslighet, försiktighet och felminimering.
Alvesson pekar också på lösningar, alternativ till regelföljande eller professionskramande; ”man kan på allvar undersöka verksamheter utifrån reella resultat och praktik. Det kräver utvärdering baserat på kunskapsunderlag och användande av omdöme”.
Vi menar att Seg- och Tröghetskulturen och den Funktionella Dumheten är utbredd i Sverige och att Seg- och Tröghetskulturen har ett något starkare grepp om Värmland än andra län. Kombinationen av de två företeelserna är ogynnsam för Värmland och detta förstärks av de nationella systemfel som driver på en negativ utveckling. Mänsklig utveckling handlar om att lyfta fram det som hämmar oss i ljuset; beskriva, exemplifiera och sprida kunskap och förståelse om själva fenomenen. Det är först då vi kan omfamna det nya, det som främjar oss och på allvar ta till oss nya underbara visioner och åstadkomma resultat i enlighet med de mål och strategier som formas. "
Genom att scrolla ner kan du ta del av utvecklingen förädlingsvärdet i Värmland i treårsintervall till och med 2017. Som vanligt jämför vi med övriga län i Sverige. 2004 matchar proportionen mellan befolkningen i länet och förädlingsvärdet någorlunda.
2007 börjar proportionen skeva ordentligt. Befolkningsmässigt är vi på 11:e plats och 16:e när dett gäller förädlingsvärdet.
2010 fortsätter raset. Befolkningsmässigt är vi på 11:e plats och 18:e när dett gäller förädlingsvärdet.
Samma förhållande gäller för 2013 som 2010.
Samma förhållande gäller för 2016 som 2013 och 2010.
2017 har vi klättrat två placeringar. Befolkningsmässigt är vi på 12 plats och på plats 16 när det gäller förädlingsvärde.
Kort presentation av RPI 2019 som sammanställs av Nordiska ministerrådet. Värmland jämförs med andra regioner i Norden. 2017 var det 74 regioner och 2019 var antalet 66 vilket delvis förklarar Värmlands något bättre placering. Tre dimensioner - demografi, arbetskraft och ekonomi - läggs samman och utgör grunden för indexet.
Bild 1 visar omslagsbilderna för rapporterna. Åren som berörs är 2017 och 2019. Tillgång till det totala RPI för 2015 är inkluderad i 2018´s upplaga.
Bild 2 nedan visar att rankingen för Värmland steg 10 placeringar mellan 2015 och 2017. Den undre bilden nedan visar att Värmland har förbättrat sin position, plats 43 av 66. Totalt har vi ökat poängen med 9 enheter vilket är positivt men oroande är den ekonomiska dimensionen där vi har tappat så mycket som 27 poäng.
Ett framtidsscenario med utgångspunkt från vårt BRP per capitamål.
Bild 1.
Bild 2
Bild 3.
Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-presenterar-ny-lista-pa-sarskilt-utsatta-omraden
Polisen delar in Sveriges utsatta områden i tre kategorier:
Ett utsatt område är ett geografiskt avgränsat område som karaktäriseras av en låg socioekonomisk status där de kriminella har en inverkan på lokalsamhället. Inverkan är snarare knuten till den sociala kontexten i området än de kriminellas utstuderade vilja att ta makten och kontrollera lokalsamhället. Påverkan kan utgöras av direkta påtryckningar, exempelvis genom hot och utpressning, eller indirekta, som:
Ett särskilt utsatt område kännetecknas av en allmän obenägenhet att delta i rättsprocessen. Det kan även förekomma systematiska hot och våldshandlingar mot vittnen, målsägare och anmälare i området. Situationen i området innebär att det är svårt eller nästintill omöjligt för polisen att fullfölja sitt uppdrag vilket kräver regelmässig anpassning av arbetssätt eller utrustning. Många gånger har det skett en normalisering vilket lett till att varken polisen eller de boende reflekterar över det avvikande läget i området.
Ett riskområde är ett område som uppfyller samtliga kriterier för ett utsatt område men inte riktigt når upp till de kriterier som kännetecknar ett särskilt utsatt område. Läget är dock så alarmerande att det finns en överhängande risk att området riskerar att bli särskilt utsatt om inte adekvata åtgärder sätts in.
Källa: Polisens rapport 2017
Källa: https://www.svt.se/nyheter/inrikes/polisen-presenterar-ny-lista-pa-sarskilt-utsatta-omraden
Dessa områden bedöms av polisen vara utsatta.
Utsatta områden:
Fröslunda, Eskilstuna
Klockaretorpet, Norrköping
Lagersberg, Eskilstuna
Navestad, Norrköping
Rannebergen, Göteborg
Skogås, Huddinge
Vårby, Huddinge
Älvsjö/Solberga, Stockholm
Andersberg, Halmstad
Brandbergen, Haninge
Bredäng, Stockholm
Bäckby, Västerås
Charlottesborg, Kristianstad
Edsberg, Sollentuna
Finnsta, Upplands Bro
Gamlegården, Kristianstad
Hagsätra/Rågsved, Stockholm
Hisings Backa, Göteborg
Hässelby/Vällingby, Stockholm
Råslätt, Jönköping
Skiftinge, Eskilstuna
Sångvägen, Järfälla
Termovägen, Järfälla
Vårberg, Stockholm
Östberga, Stockholm
Jordbro, Haninge
Kronogården/Lextorp/Sylte, Trollhättan
Storvreten/Tumba
Riskområden:
Gårdsten, Göteborg
Holma/Kroksbäck/Bellevuegården, Malmö
Oxhagen/Varberga, Örebro
Söder, Helsingborg
Tjärna Ängar, Borlänge
Tureberg, Sollentuna
Dalhem/Drottninghög/Fredriksdal, Helsingborg
Fornhöjden, Södertälje
Hovsjö, Södertälje
Rissne/Hallonbergen, Sundbyberg
Särskilt utsatta områden:
Araby, Växjö
Bergsjön, Göteborg
Husby, Stockholm
Rinkeby/Tensta, Stockholm
Skäggetorp, Linköping
Södra Sofielund, Malmö
Alby, Botkyrka
Biskopsgården, Göteborg
Fittja, Botkyrka
Gottsunda, Uppsala
Hallunda/Norsborg, Botkyrka
Hammarkullen, Göteborg
Hjällbo, Göteborg
Hässleholmen/Hulta, Borås
Karlslund, Landskrona
Lövgärdet, Göteborg
Norrby, Borås
Nydala/Hermodsdal/Lindängen, Malmö
Rosengård, Malmö
Tynnered/Grevegården/Opaltorget, V Frölunda
Vivalla, Örebro
Ronna/Geneta/Lina, Södertälje
Inte längre bedömda som utsatta områden:
Hageby, Norrköping
Smedby, Upplands Väsby
År 1975 arrangerades den första stora kvinnokonferensen i Mexico City av Förenta Nationerna (FN).
Därefter antog FN:s generalförsamling 1979 Kvinnokonventionen. Som första land i världen ratificerade Sverige denna konvention 1980.
År 1995 arrangerades FN:s fjärde världskvinnokonferens i Peking. Vid konferensen antogs en global handlingsplan, den s.k. Pekingplattformen. Handlingsplanen innebär bl.a. att perspektiv som tillgodoser kvinnors och mäns olika villkor och behov ska inarbetas i lagstiftning, statlig policy, statliga program och projekt samt att den inverkan ett policybeslut får på kvinnor och män ska analyseras innan besluten fattas.
Jämställdhet mellan kvinnor och män hör till de allmänna principerna i FN:s internationella konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (artikel 3) som Sverige undertecknade 2007 och ratificerade året efter.
Europarådet antog den 11 maj 2011 en konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, den s.k. Istanbulkonventionen.
Denna konvention fokuserar på medlemsstaternas skyldighet att bekämpa människohandel och fördömer alla former av våld mot kvinnor och våld i hemmet. Konventionen slår också fast att våld mot kvinnor är ett uttryck för historiskt ojämlika maktförhållanden mellan kvinnor och män som har lett till att män dominerar och diskriminerar kvinnor och som hindrar kvinnors utveckling. Med stor oro konstateras i konventionen att kvinnor och flickor ofta utsätts för våld, såsom våld i hemmet, sexuella trakasserier, våldtäkt, tvångsäktenskap, hedersrelaterat brott och könsstympning. Detta är en allvarlig kränkning av flickors och kvinnors mänskliga rättigheter och utgör ett stort hinder för att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män. Sverige undertecknade Istanbulkonventionen i maj 2011.Tre år senare trädde konventionen i kraft.
Europeiska unionen (EU) agerar på flera grunder för likabehandling av kvinnor och män. Principen att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete ingår i de europeiska fördragen sedan 1957. EU har också möjlighet att agera för lika möjligheter för likabehandling av kvinnor och män i arbetslivet.
Artikel 157 i fördraget om europeiska unionens funktionssätt, det s.k. EUF-fördraget, tillåter EU att vidta positiva åtgärder för att förbättra kvinnors förutsättningar inom detta område.
Med stöd av artikel 19 i EUF-fördraget kan EU anta lagstiftning för att bekämpa alla former av diskriminering, inklusive könsdiskriminering. Vidare har EU antagit lagstiftning mot människohandel, särskilt handel med kvinnor och barn, genom artiklarna 79 och 83 i EUF-fördraget.
Den viktigaste äldre lagstiftningen inom EU som har bäring på den svenska socialtjänstlagen avser
– successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (Rådets direktiv 79/7/EEG),
– genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män när det gäller tillgång till och tillhandahållande av varor och tjänster (Rådets direktiv 2004/113/EG) samt
– förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer (Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU).
Olika insatser för jämställdhet har efter hand utvecklats av EU.
- På initiativ av Sverige inrättades i december 2006 Europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) i Vilnius, med det övergripande målet att bidra till och stärka jämställdheten, bl.a. genom jämställdhetsintegrering av all EU-politik och nationell politik.
- Programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap finansierar projekt för jämställdhet och mot våld mot kvinnor enligt förordning EU nr 1382/2013 från den 17 december 2013.
- I december 2015 offentliggjorde EU-kommissionen dokumentet Strategic engagement for gender equality med en uppföljning och förlängning av jämställdhetsstrategin för åren 2010–2015.
- För 2019 utökade EU de budgetposter som används för att bekämpa och skydda mot alla typer av våld mot kvinnor och för att främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten (budgetpost 330201 och 330202).
Kommun- och regionförbundens samarbetsorganisation i Europa, Council for European Municipalities and Regions (CEMR), har utfärdat en deklaration för jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå. Denna deklaration är ett verktyg för kommuner, landsting och regioner att integrera jämställdhetsperspektivet i det politiska beslutsfattandet och i den praktiska verksamheten. Deklarationen omfattar alla aspekter av verksamheten, dvs. såväl det politiska arbetet som arbetsgivarfrågor och servicen till invånarna.
Sveriges Kommuner och Regioner står bakom CEMRdeklarationen och rekommenderar svenska kommuner, landsting och regioner att underteckna den. I december 2019 hade 111 svenska kommuner anslutit sig till Europarådets deklaration CEMR.
Sommaren 2018 antog CEMR-konferensen ett nytt positionspapper och en handlingsplan för jämställdhetsarbetet under de kommande åren.
Jämställdheten vann alltmer terräng i svensk politik och lagstiftning under 1970- och 1980-talen. Det gällde inom flera områden.
- En läroplan från 1969 ställde krav på att skolan skulle verka för jämställdhet och i skattepolitiken avskaffades sambeskattningen två år senare.
- Vidare infördes föräldraförsäkringen 1974 och den moderna abortlagen (1975:595) året.
- Ytterligare några år senare infördes lagen (1979:1118) om jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet med förbud mot könsdiskriminering i arbetslivet. Denna lag kritiserades på flera punkter av Jämställdhetsutredningen i betänkandet Tio år med jämställdhetslagen (SOU 1990:41) och ersattes med en ny jämställdhetslag (1991:433).
- Ett par år senare kompletterades lagen med en ny policy för jämställdhet och ett fokus på bl.a. jämställdhetsstatistik.
- Efter världskvinnokonferensen i Peking 1995 påbörjades arbetet i Sverige med att implementera ”gender-mainstreaming”, på svenska kallat jämställdhetsintegrering. Det arbetet innebär att beslutsfattare på alla nivåer och vid varje beslutstillfälle ska fråga sig hur ett förslag skulle påverka kvinnor respektive män om det genomfördes.
- Jämställdhetsintegrering har därefter blivit den huvudsakliga strategin för att förverkliga de jämställdhetspolitiska målen i Sverige.
Eleverna i den svenska skolan har allt sämre kunskaper. De tendenser vi skolforskare sett i flera år fick sitt mediala genombrott när den senaste Pisa-studien offentliggjordes i början av december 2013 – med bottenbetyg för Sverige.
Vilka elever det är som drabbats värst skiljer sig åt mellan olika ämnen. I matematik har främst de toppresterande försämrats, medan det i läsförståelse är de svagpresterande elevernas resultat som fallit. Samtidigt har betygen i de svenska skolorna blivit högre och högre, och svenska barn trivs enligt de undersökningar som gjorts bättre än någonsin i skolan.
Dessutom kan man konstatera att det blivit allt svårare att rekrytera bra lärare. Vi har sett en kraftig nedgång i betyg hos dem som börjat arbeta som ämneslärare på högstadiet, för de manliga lärarna också en nedgång i mönstringsresultat. Nedgången i lärarkompetensen började omkring 1990 och efter det har det fortsatt neråt. Detta är minst sagt problematiskt med tanke på att lärarna är skolans viktigaste resurs. Vi kan tolka detta som att läraryrket har blivit allt mindre populärt bland dem som kan välja andra alternativ. Samtidigt har lärarlönerna sjunkit, liksom yrkets status.
En annan tendens vi sett under det senaste decenniet är att de svenska skolorna har blivit alltmer olika varandra – det syns som en växande segregering och en ökad resultatspridning mellan olika skolor. Det finns alltså i ökad utsträckning både bra och dåliga skolor. Något som hänger ihop med detta är att elevsammansättningen på grundskolan där en elev går, i allt högre grad påverkar vilka gymnasiebetyg eleven senare får. Däremot verkar inte familjebakgrundens betydelse ha ökat nämnvärt över tid. En tolkning av detta är att skolvalet faktiskt kan fungera som ett sätt för att motverka familjebakgrunden, så att familjer med svag socioekonomisk bakgrund har kunnat skicka sina barn till bättre skolor.
Vad beror då denna dystra bild på? Till att börja med handlar det inte om någon allmän resursbrist, vilket man ofta får höra. Lärartätheten har inte förändrats dramatiskt. I statistiken över antalet elever per lärare kan man visserligen ana 1990-talskrisen, då antalet elever per lärare ökade, men sedan har det stått still. Jämfört med andra länder har vi ovanligt många lärare i den svenska skolan. En annan förklaring som brukar framhållas är invandringen. Men inte heller den kan förklara särskilt mycket av den totala nedgången.
I stället får orsakerna sökas i styrningen av skolan, det nya betygssystemet, övertron på marknadskrafterna och lärarnas förändrade roll.
De flesta skolforskare är överens om att läraren spelar en stor roll för lärandet, och vi kan nog alla erinra oss enskilda lärare som verkligen gjort skillnad. Men vad har hänt med lärandet under 1990- och 00-talet?
Vi har sett en ökad individanpassning av lärandet, där läraren har kommit att betraktas som en mentor, och vi har även sett flugor som ”entreprenöriellt lärande”, där läraren inte ska förklara saker, utan vara ett slags handledare. Men allt tyder på att individanpassning är mycket resurskrävande om undervisningen verkligen ska anpassas till varje enskild individ. I praktiken verkar denna pedagogik i stället ofta ha landat i att eleverna har fått sköta sig själva med eget arbete i egen takt. Men eget arbete utan kompetent handledning är sannolikt ingen god undervisningsform.
Till detta bör det läggas att lärare förefaller lägga alltmer arbetstid på administration och dokumentation. Det är inte minst administrationen av svaga elever som blivit mer tidskrävande, vilket kan hänga samman med att det målrelaterade betygssystemet innehåller en given lägstanivå som eleverna ska hamna över. Tyvärr verkar detta inte ha lett till att dessa elever lär sig mer. I stället ligger stort fokus på trivsel i skolan. Trivselkurvan följer betygsutvecklingen och eleverna trivs alltså allt bättre.
Men det verkar finnas stora brister i det pedagogiska ledarskapet. Vi har en decentraliserad styrning av skolan och staten abdikerade i stor utsträckning i och med kommunaliseringen år 1990. Dessutom har forskningen visat att skolledningen, rektorerna, har en stor, kanske till och med underskattad, betydelse för lärandet.
Samtidigt är det svårt att styra skolan. Såväl mål- som regelstyrning har sina problem, liksom den marknadsstyrning som vi sett allt mer av i Sverige. Regelstyrning kan motverka vissa exempel på dålig undervisning och kanske garantera en viss lägstanivå. Samtidigt hotas den professionella autonomin, och med regler går det inte att tvinga fram en god skolutveckling. Marknadsstyrningen har sina problem, då det är svårt att göra informerade skolval och familjernas mål kan krocka med skolans samhällsmål. Det finns en risk för att marknadsstyrning premierar trivsel och goda betyg framför faktiska kunskaper, vilket är det långsiktiga målet med skolan.
I nuläget går 12 procent av grundskoleeleverna i friskolor och 25 procent av gymnasieeleverna i friskolor. Samtidigt ser vi en snabbt växande andel friskolor som drivs av vinstdrivande koncerner. Sverige är ensamt i världen om att tillåta helt offentligfinansierade och samtidigt vinstdrivande friskolor.
I friskolorna verkar eleverna prestera något bättre, när man ser till betyg och resultat på nationella prov, men det finns vissa tveksamheter. Enligt Pisa-resultaten presterar exempelvis friskoleeleverna inte bättre än elever på kommunala skolor. Dessutom förefaller de nationella proven att rättas mer generöst på fristående än på kommunala skolor. Vidare har elever med ett visst betyg från vinstdrivande grundskolor sämre resultat på gymnasiet än elever med samma betyg från en kommunal skola. Det finns alltså tecken både på kvalitetsproblem och betygsinflation i friskolesektorn.
Ett annat problem är att dåliga skolor kan fortsätta att vara dåliga. På grund av informationsbrist fortsätter de att locka elever, och det har visat sig att konkurrensen inte varit särskilt effektiv när det gäller att minska antalet lågpresterande skolor. Undantag finns men det är i flera fall Skolinspektionen som fått stänga dåliga skolor.
Sedan 2006 har en stor mängd reformer genomförts i skolan; vi har sett fler utvärderingar, ett nytt betygssystem, vissa riktade satsningar, nya lärarlegitimationer, nya karriärtjänster för lärare, en ny skollag och så vidare. Men vi har inte sett några tydliga resultat av detta och frågan är om vi någonsin kommer att göra det.
Till att börja med: Det just införda betygssystemet är problematiskt. Det lägger stor vikt vid elevernas svagheter. Dåliga betyg drar ner snittet, medan höga betyg inte höjer det. Systemet förefaller därför som gjort för att elever ska misslyckas, i varje fall om lärarna använder det korrekt. Detta går i stick i stäv med all typ av motivationsforskning. På arbetsmarknaden och vid högre studier försöker man i regel renodla det man är bra på, och hålla sig borta från det man är dålig på. På så vis kan en vuxen individ reducera sina svagheter, medan skolan ger just svagheterna en avgörande roll vid bedömningen.
Om en elev till exempel uppnår nivån A, A, A och E på olika moment i en kurs eller i ett ämne, ska slutbetyget enligt regelverket bli D. Uppnår eleven däremot C, C, C och C på olika moment blir slutbetyget ett C. Men vilken elev av dessa elever presterar egentligen bäst? Och får man ett F på något delmoment så ska slutbetyget bli ett F, oavsett övriga prestationer. Det blir med andra ord lätt att misslyckas för både hög- och lågpresterande elever.
Skolinspektionen som inrättades 2008 kan stävja avarter, men är ett dåligt instrument för att skapa verklig kvalitet i skolan. Den har bara mandat att agera när skolor inte sköter sig, men den kan inte göra skolorna bättre.
Statens roll är överlag problematisk eftersom det är de enskilda kommunerna som är huvudmän, och det gör det svårt att genomföra generella satsningar. När man ger skolor riktat stöd utifrån, riskerar stödet att hamna hos de skolor som sparat in på något, som elevhälsa, fortbildning av lärare eller liknande – vilket naturligtvis är problematiskt ur konkurrenssynpunkt.
Lärarlegitimationen och de karriärtjänster för lärare som inrättats fungerar i praktiken dåligt som kvalitetskontroller – dåliga lärare borde ha gallrats ut redan under utbildningen.
Ett annat problem är dimensioneringen av gymnasieskolan, som är helt efterfrågestyrd. Många väljer program med ett begränsat värde på arbetsmarknaden och för högre studier, vilket är svårt att påverka inom dagens system. Marknadskrafterna verkar alltså vara ett på många sätt dåligt styrmedel för skolan.
Problemen med marknadsstyrningen finns även på ett mer fundamentalt plan: om marknadskrafterna skulle fungera bra (vilket de alltså ofta inte gör) så styrs resurser från dåliga till bra skolor. Detta står dock i bjärt kontrast till likvärdighetstanken, som står inskriven i skollagen. Omsatt i praktisk handling säger denna att skolor som presterar svagt bör ges olika former av hjälp och stöd. Sådana åtgärder skulle dock motverka marknadskrafternas funktionssätt.
Slutsatsen är att staten har små möjligheter att påverka centrala insatsfaktorer, som undervisningens utformning, lärarrekrytering och lärarnas arbetsmiljö. I stället står hoppet till förbättrade förutsättningar för uppföljning, utvärdering och informationsspridning.
Socialdemokraterna vill förbjuda alla skolor med religiös profil. Syftet är att stoppa radikal islamism. Men det är ett slag i luften.
Extremister som driver utbildningsverksamhet har varit ett särskilt huvudbry för kommunpolitikerna i Göteborg. Efter många turer stängde Skolinspektionen till slut Vetenskapsskolan i Kortedala. GP har i en rad artiklar avslöjat den ena absurditeten efter den andra: den tidigare huvudmannen hade ett utvisningsbeslut över sig eftersom han ansågs vara ett hot mot rikets säkerhet – och ska ha fjärrstyrt skolan från Migrationsverkets förvar (GP 9/12 2019). Anonyma röster inifrån skolan vittnade om omfattande antisemitism. Expressen och stiftelsen Doku avslöjade också att pengar från skolan skickats till konton i Saudiarabien (Expressen 6/11 2019).
Ministrarna har ringat in ett problem. När friskolereformen genomfördes för 30 år sedan var tanken aldrig att radikala islamister skulle få skattepengar för att indoktrinera barn. Men att förbjuda alla religiösa friskolor kommer inte att lösa problemet.
Extremisterna är inte dumma. De vet att om de registrerar skolan med islamisk inriktning, då kommer de att få ögonen på sig. Bättre att fronta med en ”vetenskapsprofil” för att öka chanserna att gå under radarn.
Socialdemokraternas förslag om att förbjuda religiösa friskolor kommer inte att stoppa några radikala islamister från att starta skolor. Inte heller kommer det att få bukt med företeelser som inte handlar om våldsbejakande extremism, men som ändå är ett problem, exempelvis på pappret icke-religiösa skolor som inte följer reglerna. Laboraskolan i Halland drivs av den kristna sekten Plymouthbröderna och har gång efter annan kritiserats för att inte respektera likabehandlingsplanerna och isolera eleverna från omvärlden. Men skolan är registrerad som en helt vanlig friskola.
Att Sverige inte förmått utvisa de radikala imamerna i tid, så att de haft möjlighet att sprida sina läror, är ett problem som har med bristande säkerhet och otillräcklig integration att göra. Ett förbud mot religiösa friskolor blir ett slag i luften.
• Säkerställ tillgången till bostäder för personer som behöver lämna hedersproblematik.
• Det kommunala flyktingmottagandet bör stärkas genom aktivt samordnande arbete avseende bostad, familjesammanföring, traumabehandling, samhällsinformation, språkundervisning, arbete, möjligheter
för deltagande i samhället genom politik, idrott, intresseföreningar och annat.
• Öka kunskapen om kopplingen mellan hedersrelaterad problematik, migrationsrelaterad problematik, missbruk, psykisk sjukdom, religiöst motiverat våld och socioekonomiska förhållanden.
• Skapa möjlighet för såväl kvinnor som män och andra att aktivt delta i samhällslivet eftersom aktivt deltagande i samhällslivet är en förutsättning för motverkandet av våldsnormer och våldshandlingar.
•Arbeta med förändring av barns, ungas och vuxnas uppfattningar om mänskliga rättigheter, jämlikhet, jämställdhet och barns rättigheter.
• Utveckla metoder för förebyggande arbete med unga och familjer.
•Inför och säkra rutiner inom hälso- och sjukvård, till exempel BVC, MVC, VC, sjukvårdsmottagningar, vårdavdelningar och företagshälsovård. Ju tidigare den som lever med våld och förtryck uppmärksammas desto större är möjligheten att bidra med stöd.
• Uppmärksamma vuxna och äldre lågutbildade kvinnors utsatthet för hedersrelaterat våld och förtryck och deras livssituation.
• Se över om resurserna motsvarar behoven i jourer och skyddade boenden gentemot målgrupper som i nuläget har svagt skydd, som hbtq-personer, män i alla åldrar, personer med funktionsnedsättning etc.
• Öka insatserna inom idrott och kultur genom arrangemang som alla barn och unga, oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, religion och resurser, kan delta i.
• Öka kunskaperna hos personal inom fritidsområdet kring hedersproblematiken i stort och kring den ofta osynliga utsattheten även hos killar.
• Utveckla och genomför kontinuerliga utbildnings- och fortbildningsinsatser till samtliga yrkesgrupper som möter hedersutsatta.
• Upprätta en kunskapsbank för Best Practice inom städerna.
• Kunskapsbildningen inom det sociala arbetet bör utvecklas genom samverkan och kunskapsutbyte mellan städernas praktiska verksamheter, forskning och socionomutbildningar. Skapa incitament förömsesidigt utbyte.
• Ta vara på specialistfunktioner med olika roller som kan
a) ge bakgrundskunskap och förståelse för olika dimensioner av problematiken samt samordna och säkra innehåll i utbildning och fortbildning för yrkesverksamma;
b) ge handlingsberedskap och praktisk input, både i form av utbildning och av ärendekonsultation;
c) utföra utåtriktat
arbete med ungdomar och vuxna i riskzonen och med manifesterad vålds- och förtrycksproblematik.
Pragmatism enligt Wikipedia:
"Pragmatism är en filosofi och sanningsteori som uppkom i USA vid slutet av 1800-talet och som kännetecknas av fokus på handlingars och påståendens praktiska konsekvenser. Ett påståendes mening, en idé, metod, teori eller hypotes verifieras enligt pragmatismen i dess konkreta konsekvenser,* dess tillämpbarhet, funktion, användbarhet och relation till accepterade fakta. Charles Sanders Peirce menar att en idé om någonting är våra uppfattningar om tingets förnimbara effekter, och att vår uppfattning aldrig kan nå bortom dessa effekter. Detta betyder att kunskap om verkligheten är indirekt, eftersom den härstammar från människans interaktion med verkligheten. William James menade att konkurrerande uppfattningar endast kan prövas utifrån vilken konkret skillnad de gör för vårt förhållningssätt till vad uppfattningen berör. Han beskrev en föreställnings sanningshalt som uppfattningens ”kontantvärde”, med vilket han avsåg hur mycket och hur precist ett påstående passar med och fungerar i teori och praktik, liksom vilka nya möjligheter för handling och ny förståelse som uppfattningen möjliggör.Pragmatister betraktar inte sanning och kunskap som en direkt relation mellan ett påstående och en objektiv verklighet, utan som vad John Dewey beskrev som en ”väl grundad påståbarhet” som motiveras genom vetenskapliga studier, analys och beprövad erfarenhet."
*i ett längre tidsperspektiv påverkar bildningsprocessen normer, seder, traditioner och institutioner