{"id":112161,"date":"2025-03-08T05:59:11","date_gmt":"2025-03-08T05:59:11","guid":{"rendered":"https:\/\/heapple.com\/?p=112161"},"modified":"2025-03-23T04:49:22","modified_gmt":"2025-03-23T04:49:22","slug":"folkkammarstyrd-m2-expansion-del-1","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/heapple.com\/index.php\/2025\/03\/08\/folkkammarstyrd-m2-expansion-del-1\/","title":{"rendered":"Folkkammarstyrd M2-expansion – del 1"},"content":{"rendered":"
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Folkkammarstyrd M2*-expansion - del 1<\/h4>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t
Underbara visioner om Den Ekonomiska revolutionen<\/h6>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t
Godhetens expansion<\/a> vilar på Underbara visioner! <\/i><\/b><\/span>Under de senaste årtiondena av 1900 – talet började Tre Gigantiska skuldberg – Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden – till våra barn, barnbarn och kommande generationer eskalera. Genom Underbara visoner börjar vi  inte bara amortera ned skuldbergen – vi expanderar också godheten i världen! <\/em><\/div>
 <\/div>

I The Heapple – som koncept – betraktar vi världen och historien genom ett individuellt och kollektivt energiperspektiv. <\/em>Godhet och ondska kan förstås genom energins dynamik – dess riktning och påverkan på samhällen. Om energin kanaliseras genom inkluderande, altruistiska och omfamnande strukturer, skapas en expansiv och sammanlänkande rörelse som gynnar både individ och kollektiv. Om energin däremot drivs av exploatering, förtryck och hat, dras den in i en destruktiv, isolerande spiral som lätt leder till syndabocksretorik , affektiv polarisering och extremism.<\/em><\/p><\/div><\/div><\/div>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

*M2<\/strong> är ett mått på penningmängden i en ekonomi<\/strong> som inkluderar både likvida pengar och vissa former av sparande. Det används av centralbanker och ekonomer för att analysera penningtillgången och dess påverkan på inflation och ekonomisk tillväxt.<\/em><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Bloggserie - Folkkammarstyrd M2-expansion<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet – denna blogg<\/em><\/p>

Den Finansiella folkkammaren tar över – omstruktureringen<\/em><\/p>

Den Ekonomiska revolutionens offensiva plan för välstånd i världen<\/em><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t

\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\n\t\t\t\t\t\t<\/span>\n\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t
\n\t\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Visionen på plats för det Tudelade Ekonomiska systemet<\/h4>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t

Underbara visioner och pro bono livet<\/a><\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t
\n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

Underbara visioner vilar på filosofin Pro Bono livet som i sin tur utgår från Evolutionäretiken. Det fina är att andan i Grundlagar och Folkrättsliga principer (GFP<\/a>) så gott som till 100% korrelerar med denna etik. Pro Bono livet innehåller 10 principer och här presenteras de tre första:<\/p>

  1. Det lilla måste hänga ihop med det stora<\/li>
  2. Vi är alla ett<\/li>
  3. Att göra rätt saker, göra sakerna rätt och få saker gjort<\/li><\/ol>

    Kontentan av detta är att när jag längre ned presenterar Den Underbara visionen om en Folkstyrd M2-expansion inom ramen för Den Ekonomiska revolutionen börjar jag med det stora (1) och inkluderar alla (2) och har ambitionen att presentera förslag som är adekvata (3 – att göra rätt saker) utifrån Den Dynamiska sanningen som expertiskoncensusen just nu förordar. <\/p>

    Nu står det klart – och resultaten har länge visat det – att hela M2-systemet är felkonstruerat i sin grundstruktur. Genom <\/span>lagstiftning och politiska beslut har banker fått rätten att skapa pengar genom kreditgivning, medan centralbankernas roll har begränsats. <\/span>Internationella avtal och rättslig praxis har cementerat denna ordning, och istället för att ifrågasätta systemet har forskning och institutioner främst ägnat sig åt att <\/span>stabilisera snarare än reformera det.<\/span><\/p>

    Konsekvensen? <\/span>Den demokratiska kontrollen över pengaskapandet har överlämnats till privata bankirer, vilket har möjliggjort både <\/span>Världens Största Blåsning och Världens Största Subvention – ett system som <\/span>fortsätter att blåsa världens befolkning varje dag!<\/p>

    Så, denna gång går jag tvärtemot expertiskoncensusens (centralbanker och forskare) försvar av befintlig M2-struktur och kommer föreslå ett helt annat upplägg. Det är lite kaxigt att påstå att den finansiella eliten har fel och jag har rätt och därför vill jag motivera bakgrunden till min position. <\/span><\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Centralbankers roll och stöd för systemet<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Centralbanker har i regel agerat för att stabilisera det befintliga systemet snarare än att reformera det. Deras mandat fokuserar primärt på <\/span>prisstabilitet (inflation) och <\/span>finansiell stabilitet, men inte nödvändigtvis på rättvis fördelning av pengar eller systemisk omstrukturering.<\/span><\/p>

    Vid kriser (exempelvis 2008 och 2020) har de primärt använt kvantitativa lättnader (QE), nollräntor och likviditetsstöd för att rädda banker och finansmarknader snarare än att förändra hur pengar skapas och allokeras.<\/p>

    Några få centralbanker (t.ex. Bank of England) har medgett att de flesta pengar skapas av banker genom kreditgivning, men åtgärder för att förändra detta har varit minimala.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Forskningens inriktning – optimering av systemet, inte omprövning<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Mainstream-ekonomin (neoklassisk och nykeynesiansk teori) har i stort sett utgått från att banksystemet fungerar optimalt och att finansiella marknader effektivt allokerar resurser.<\/p>

    Mycket av den forskning som har finansierats och publicerats av stora institutioner (IMF, BIS, ECB, Fed, universitetsforskning) har syftat till att finjustera systemet snarare än att förändra det i grunden.<\/p>

    Ekonomisk teori har länge underskattat bankernas roll i penningkreationen och betonat en förenklad modell där banker bara omfördelar sparande, trots att forskning nu bekräftar att banker skapar pengar ur intet genom lån.<\/p>

    Studier om alternativa system, såsom monetär finansiering av staten, full reserve banking eller centralbanksstyrd penningemission, har varit marginella och har ofta avfärdats som orealistiska.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Exempel på forskning och policystöd som gynnat systemet<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Den effektiva marknadshypotesen<\/a> (EMH) har länge dominerat, vilket inneburit att finansiella marknader setts som självreglerande och effektiva.<\/p>

    Rational expectations-teorin<\/a> har bidragit till att centralbanker och regeringar antagit att ekonomiska aktörer alltid agerar rationellt, vilket lett till bristande reglering av spekulativa aktiviteter.<\/p>

    Taylorregeln<\/a> och DSGE-modeller<\/a> (Dynamic Stochastic General Equilibrium) har använts för att motivera penningpolitiken, trots att de ofta misslyckats med att förutse och hantera finansiella kriser.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Undantag – Kritiska röster som ifrågasatt systemet<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Efter finanskrisen 2008 har det funnits fler kritiska röster, exempelvis Modern Monetary Theory<\/a> (MMT) och i Sverige föreningen Positiva pengar<\/a>, som förespråkar monetär finansiering av offentliga investeringar snarare än privat skuldbaserad penningexpansion.<\/p>

    Post-keynesianska ekonomer<\/a> har länge påpekat att banker skapar pengar genom krediter och att detta driver skuld- och spekulationsekonomin.<\/p>

    Bank of Englands rapport 2014<\/a> bekräftade att banker skapar pengar genom att ge lån, vilket var ett avståndstagande från den traditionella synen på banker som ”mellanhänder”.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Rättslig praxis och domstolsbeslut har skyddat systemet<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Domstolar har konsekvent försvarat den nuvarande bankstrukturen och rätten för banker att skapa pengar. Privata banker har behandlats som ”förmedlare av pengar”, trots att de i realiteten skapar pengarna själva.<\/span><\/p>

    I vissa fall, när rättsfall har prövats om huruvida banker skapar pengar ”ur tomma intet”, har domstolar ofta undvikit att erkänna detta explicit, förmodligen för att inte undergräva systemets stabilitet.<\/p>\t\t\t\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t

    \n\t\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t

    Politisk ovilja att förändra systemet<\/h2>\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t<\/div>\n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t
    \n\t\t\t\t\t\t\t\t\t

    Politiker följer centralbankernas och storbankernas linje i monetära frågor eftersom de flesta saknar djupare förståelse för hur pengar skapas.<\/p>

    Alternativa modeller, som statlig penningemission eller monetär finansiering av staten, avfärdas ofta som ”inflationära” eller ”opolitiska”, trots att det finns historiska exempel på att det kan fungera.<\/p>

    När försök att reformera systemet har gjorts, har banklobbyn motarbetat dessa initiativ. Exempelvis:<\/p>