- Dominerande värderingar: Planetens gränser, social rättvisa och teknologiska möjligheter.
- Teknologi:
- Grön teknologi: Innovationer inom koldioxidinfångning och cirkulär ekonomi.
- AI och automation: Löften om effektivisering och farhågor kring arbetslöshet.
- Narrativ: Teknologi betraktas som en nyckel till globala utmaningar.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Ökande krav på global rättvisa och hållbarhet.
- ”Vi- och dom”: Polariseringen mellan systemförändringens förespråkare och försvarare av status quo.
- Omvärldsbild: Ett komplext ”vi- och dom”-landskap där både konflikt och samarbete samexisterar.
- Konsekvens: Växande krav på omställning och innovation.
En annorlunda historiebeskrivning
Historien om livet så här långt är präglad av narrativ skrivna av och för exploatörer. Under 10 000 år har tolkningsföreträdet ofta tillhört dem som agerat utifrån Ego- och OrganisationsEgonytta. Men vi står nu vid en brytpunkt. Jag ser framför mig en ny tidsepok – en Visdomsfull tidsepok. För att göra detta möjligt behöver vi skriva om berättelsen, denna gång utifrån ett Planet- och folknyttoperspektiv. En sådan historiebeskrivning bygger på värderingar, och genom detta ljus blir det tydligt att gårdagens hjältar – väldigt ofta – egentligen var gårdagens förövare – precis som dagens hjältar riskerar att bli morgondagens exploatörer. Vi måste våga konfrontera de strukturer som har lett till förtryck, vilseledning, miljöförstörelse och störningar av jordens naturliga balans. Vi måste våga prata om ondskan! Samtidigt ger detta oss en möjlighet att skapa en berättelse om ansvar, medmänsklighet och samklang med planeten.
Systemledarskapet har överexploaterat världen
Historien om livet så här långt har präglats av narrativ skrivna utifrån gamla paradigm, där fokus låg på hjältar, makt, heder, ära och rikedom. Dessa berättelser byggde på en idé om framgång som krävde exploatering av andra människor, av planetens resurser och av de samhällen som inte kunde försvara sig mot de starkare. Hjältar hyllades inte för sin medmänsklighet, utan för sin förmåga att vinna strider, samla rikedomar och skapa maktstrukturer som cementerade deras inflytande.
Dessa narrativ formades av och för Ego- och OrganisationsEgonytta, där de starkas historia var det som fördes vidare, medan de svagas röster tystades. Exploatering blev en förutsättning för att dessa berättelser skulle kunna existera. De byggde på att dominera, kontrollera och utnyttja – allt under en täckmantel av framsteg, civilisation och så småningom demokrati.
I Godhetens expansion blir godheten global
Det är dags att vi byter perspektiv. Det nya narrativet handlar inte om individens framgång på bekostnad av andra, utan om hur vi kan lyfta varandra, hur vi kan bidra till att jordklotet återfår så mycket som möjligt av sina naturliga cykler.
Genom att utgå från visdomens energi – kärlek, integritet, frid och öppenhet – kan vi skapa en berättelse som inte bara beskriver vår historia, utan också formar vår framtid.
I en visdomsfull tidsepok utgår narrativet från filosofin Pro bono livets 10 principer – principer som syftar till att ena snarare än splittra, bygga snarare än förstöra.
Här handlar det inte om vem som hade makten eller samlade mest rikedomar, utan om hur vi tillsammans skapar en värld som är i balans med planetens ekosystem och främjar mänsklig utveckling för alla.
Förståelse och agerande i världen
Utgångspunkt:
- Gammalt narrativ: Vem är starkast? Vem vinner? Vem har makten att forma historien?
- Nytt narrativ: Hur kan vi leva i harmoni med varandra och planeten? Vilka värderingar leder oss mot en bättre framtid?
Drivkrafter:
- Gammalt narrativ: Makt, ära, heder, rikedom – drivkrafter som ofta gynnar ett fåtal på bekostnad av många.
- Nytt narrativ: Kärlek, empati, altruism – drivkrafter som utgår från Planet- och folknytta och skapar gemensamt välbefinnande.
Exploatering vs Samklang:
- Gammalt narrativ: Exploatering är en förutsättning. Framgång mäts i erövringar och resurser.
- Nytt narrativ: Samklang är målet. Framgång mäts i vår förmåga att skapa hållbara och rättvisa system.
Hjältar och förövare:
- Gammalt narrativ: Hjältar definieras av sina segrar och sina rikedomar, oavsett de långsiktiga konsekvenserna.
- Nytt narrativ: Hjältar är de som skapar en bättre värld för kommande generationer, även om de inte syns i historieböckerna.
Prefontala cortex
Vad är det som gör människan till den dominerande arten på jorden? Svaret ligger i en liten men mäktig del av hjärnan: den prefrontala cortex (PFC). Tack vare denna del av hjärnan är vi kognitivt överlägsna andra arter och har utvecklat förmågor som strategi, planering och komplex kommunikation.
PFC har varit relativt konstant i sin anatomiska utveckling under de senaste 150 000 åren, vilket innebär att våra kognitiva förmågor har haft ungefär samma potential under denna period. Det är inte våra biologiska förutsättningar som förändrats mest, utan snarare hur vi använder vår kognition. Ett av de mest betydelsefulla genombrotten var utvecklingen av tal och språk, som troligen började för 70 000–100 000 år sedan under den kognitiva revolutionen. Denna utveckling krävde inte bara PFC, utan också ett samspel mellan flera hjärnområden och biologiska anpassningar.
Idag är PFC fortfarande arkitekten bakom våra strategier och planer. Hur världen ser ut beror på hur vi hanterar stimuli och respons – och detta i sin tur påverkas av hur vi laddar denna del av hjärnan. Om vi laddar PFC med altruism och godhet skapar vi en mer empatisk värld; laddar vi den med ondska blir världen mer exploaterande. Framtiden ligger, bokstavligt talat, i hur vi väljer att använda denna mäktiga del av hjärnan.
Felladdad prefontal cortex!
Att skriva om historieundervisningen utifrån Planet- och folknyttovärderingar kräver en medveten analys av hur tidigare narrativ har formats. För att skapa en tidslinje kan vi identifiera dominerande teman och värderingar inom historieundervisningen från förhistorisk tid och framåt. Jägar- och samlarsamhällen levde relativt hållbart och i balans med naturen. De tog vad de behövde utan att permanent skada sina miljöer.
Många samhällen var inte antingen ”jägare-samlare” eller ”jordbrukare,” utan levde i blandekonomier under långa perioder. De odlade vissa grödor men fortsatte också att jaga och samla föda. I vissa regioner kunde övergången till jordbrukssamhället ta hundratals eller till och med tusentals år innan jordbruk blev den dominerande livsstilen. Jordbruket introducerade en ny dynamik där människor började forma och kontrollera naturen snarare än att leva i symbios med den. Ackumulation av överskott möjliggjorde hierarkier, privata äganderätter och första tecken på exploatering av både natur och människor.
Livsstilsförändringen var inte omedelbart fördelaktig; många tidiga jordbrukssamhällen upplevde försämrad hälsa och ökad arbetsbörda jämfört med jägar- och samlarsamhällen. När jordbrukssamhällen blev dominerande, och städer och stater uppstod, blev exploatering av både mänskliga och naturliga resurser en strukturell del av civilisationens utveckling. Systemisk ondska som inkluderade partiell godhet tog över.
Nedan redovisar jag hur narrativen har påverkats av sin ”egen tid”, utifrån 8 olika parametrar. Du kan klicka pop-ups framåt i tiden och ta del av på vilket sätt våra Prefontala cortex laddades med exploatering under 1000-tals år.
Förhistorisk tid (innan skriftens uppkomst): Muntliga traditioner och verktyg
- Dominerande värderingar: Överlevnad, harmoni med naturen och kollektiv samverkan.
- Teknologi:
- Eld: Kontroll över eld gav möjlighet till matlagning, värme och skydd.
- Verktyg: Stenverktyg och enkla redskap användes för jakt och överlevnad.
- Muntlig överföring: Historier och kunskap fördes vidare genom muntliga traditioner.
- Narrativ: Historien handlade om samspel med naturen och gruppens överlevnad, med starka band mellan individer och deras omgivning.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Människor levde i symbios med naturen, och teknologins påverkan på planeten var minimal.
- ”Vi- och dom”: ”Vi” och ”dom” var mer funktionellt än polariserande. ”Vi” var den egna gruppen som samarbetade för överlevnad, medan andra stammar kunde vara konkurrenter om resurser, men också potentiella samarbetspartners genom utbyte och interaktion.
- Omvärldsbild: Småskaliga samhällen där överlevnad, samhörighet och delad kunskap var centrala.
- Konsekvens: Sammanhållning inom grupper förstärkte överlevnadsförmågan, medan konflikter* mellan grupper oftast var kortvariga och handlade om tillgång till resurser, snarare än långsiktiga fientligheter.
*När det gäller historiska tolkningar av förhistorisk tid är vi till stor del beroende av arkeologiska fynd, antropologiska studier och jämförelser med nutida jägar- och samlarsamhällen. Mycket av forskningen pekar på att förhistoriska människor generellt levde i små, tätt sammansvetsade grupper och ofta i harmoni med naturen. Det finns dock också bevis för konflikter mellan grupper, men dessa konflikter var sannolikt mindre frekventa och mindre systematiska än senare tids storskaliga krig.
Forskningens syn på förhistorisk ”vi- och dom”:
- Samarbete som grundläggande drag: Många studier pekar på att samarbete inom grupper var avgörande för överlevnad, och samarbete mellan grupper (t.ex. handel eller utbyte av teknologi och idéer) förekom också.
- Konflikter existerade, men var lokala: Konflikter mellan grupper handlade oftast om resurser som jaktmarker eller vattenkällor och var oftast begränsade i omfattning. Det finns inga bevis för långvariga fientligheter eller systematiska förföljelser av andra grupper.
- Interaktioner mellan grupper: I många fall fanns sannolikt en blandning av vänskapliga och fientliga interaktioner. Arkeologiska fynd visar spår av både handel och krigföring.
Antiken (ca 500 f.Kr.–500 e.Kr.): De första historiograferna
- Dominerande värderingar: Filosofi, imperiebyggande och mänsklig prestation.
- Teknologi:
- Jordbruk: Bevattningssystem och plogar revolutionerade livsmedelsförsörjning.
- Byggnadsteknik: Akvedukter, vägar och monument som pyramider och kolosseum.
- Skriftsystem: Utvecklingen av alfabetet möjliggjorde historisk dokumentation.
- Narrativ: Historia framställdes som en berättelse om civilisationens framgångar och ”barbarernas” tillkortakommanden.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Exploatering av naturresurser började på större skala, men ignorerades i narrativet.
- ”Vi- och dom”: Greker och romare beskrev sig själva som civiliserade, medan andra (perser, kelter, germaner) ofta kallades ”barbarer.”
- Omvärldsbild: Hierarkisk och eurocentrisk; ”vi” var imperiets medborgare, och ”dom” var utomstående hot eller undersåtar.
- Konsekvens: Imperiebyggande och kolonisering förstärkte ”vi- och dom”-retorik, vilket rättfärdigade krig och underkastelse.
Medeltiden (ca 500–1500): Den kristna världens ramverk
- Dominerande värderingar: Kristendom, feodalism och kyrkans makt.
- Teknologi:
- Jordbruksredskap: Hjulplogen och treskiftet förbättrade produktiviteten.
- Arkitektur: Katedraler och borgar visade teknisk och religiös makt.
- Mekaniska klockor: Revolutionerade tidshantering och arbetsrutiner.
- Narrativ: Historien fokuserade på kyrkans roll och religiösa missioner.
- Planet- och folknytta-perspektiv: Naturen betraktades som en resurs för människans andliga och materiella syften.
- ”Vi- och dom”: Kristendomens spridning skapade en tydlig dikotomi mellan kristna och ”hedningar” eller muslimer, vilket kulminerade i korståg och religiösa konflikter.
- Omvärldsbild: En religiöst definierad värld där kyrkan etablerade normer och makt.
- Konsekvens: Religionskrig, förföljelser av minoriteter, och en stark ”vi- och dom”-mentalitet som rättfärdigade våld och erövring.
1500-talet: Renässansen och upptäcktsresorna
- Dominerande värderingar: Återupptäckt av antiken, humanism och europeisk expansion.
- Teknologi:
- Tryckpress: Gav spridning åt böcker och idéer, inklusive bibeln.
- Skeppsteknik: Karaveller och kartografi möjliggjorde upptäcktsresor.
- Vapen: Eldvapen förändrade krigföring och maktförhållanden.
- Narrativ: Fokus låg på mänskliga framsteg och koloniala erövringar.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Teknologin drev exploatering av resurser och folk, med katastrofala konsekvenser för urfolk.
- ”Vi- och dom”: Europas koloniala expansion förstärkte dikotomier som ”civiliserade européer” mot ”ociviliserade infödingar.”
- Omvärldsbild: Eurocentrisk och hierarkisk; upptäcktsresorna framställdes som civilisationens triumf över ”barbari.”
- Konsekvens: Kolonialism, slaveri och exploatering av urfolk och naturresurser.
1600-talet: Religionskrigens påverkan
- Dominerande värderingar: Religion och gudomlig rätt.
- Teknologi:
- Optiska instrument: Mikroskop och teleskop utvidgade vetenskaplig kunskap.
- Krigsföring: Artilleri och befästningar förstärkte staters militärkapacitet.
- Navigation: Förfinad navigering gjorde handeln global.
- Narrativ: Teknologi sågs som ett medel att förverkliga gudomliga och statliga mål.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Natur och samhälle betraktades som resurser för konflikter och makt.
- ”Vi- och dom”: Protestantism och katolicism stod i stark opposition under religionskrigen. Nationer identifierade sig starkt med sin religiösa tillhörighet.
- Omvärldsbild: Religiösa motsättningar definierade både interna och externa relationer.
- Konsekvens: Konflikter som trettioåriga kriget, samt stärkandet av religiösa och nationella identiteter.
1700-talet: Upplysningens idéer
- Dominerande värderingar: Förnuft, framsteg och individualism.
- Teknologi:
- Ångmaskiner: Lade grunden för industrialisering.
- Vetenskapliga instrument: Elektriska maskiner och kemiska analyser möjliggjorde experiment.
- Infrastruktur: Broar och kanaler förbättrade handel och kommunikation.
- Narrativ: Vetenskap och teknologi hyllades som mänsklighetens triumf.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Fokus låg på exploatering snarare än hållbarhet, med växande miljöproblem som ett latent hot.
- ”Vi- och dom”: Upplysningens idéer om rationalitet skapade en ”vi” som förespråkade vetenskap och förnuft, medan ”dom” var de ”bakåtsträvande” eller icke-europeiska folk.
- Omvärldsbild: En växande känsla av europeisk överlägsenhet gentemot resten av världen.
- Konsekvens: Imperialism och kulturell dominans förklädd till spridning av ”civilisation.”
1800-talet: Nationalismens tidsålder
- Dominerande värderingar: Nationens storhet och stolthet.
- Teknologi:
- Industrialisering: Textilmaskiner, järnvägar och ångfartyg förändrade produktion och transport.
- Elektricitet: Började användas kommersiellt.
- Kommunikation: Telegrafen revolutionerade informationsöverföring.
- Narrativ: Teknologi presenterades som en del av nationens stolthet och framsteg.
- Planet- och folknytta-perspektiv: Industrialiseringen skapade stora ekologiska och sociala klyftor som sällan ifrågasattes.
- ”Vi- och dom”: Nationell identitet blev central. Andra nationer och minoriteter inom länder blev ”dom,” vilket ledde till etniska konflikter och kolonialt förtryck.
- Omvärldsbild: Nationalstater definierades genom att skapa yttre och inre fiender.
- Konsekvens: Kolonialkapplöpning, etnisk homogenisering, och ökande nationalism.
1900–1945: Krigens och ideologiernas tidevarv
- Dominerande värderingar: Nationens storhet och stolthet.
- Teknologi:
- Industrialisering: Textilmaskiner, järnvägar och ångfartyg förändrade produktion och transport.
- Elektricitet: Började användas kommersiellt.
- Kommunikation: Telegrafen revolutionerade informationsöverföring.
- Narrativ: Teknologi presenterades som en del av nationens stolthet och framsteg.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Industrialiseringen skapade stora ekologiska och sociala klyftor som sällan ifrågasattes.
- ”Vi- och dom”: Nationell identitet blev central. Andra nationer och minoriteter inom länder blev ”dom,” vilket ledde till etniska konflikter och kolonialt förtryck.
- Omvärldsbild: Nationalstater definierades genom att skapa yttre och inre fiender.
- Konsekvens: Kolonialkapplöpning, etnisk homogenisering, och ökande nationalism.
1945–1990: Kalla kriget och avkolonialiseringen
- Dominerande värderingar: Bipolär världsordning, teknologisk utveckling och global ojämlikhet.
- Teknologi:
- Rymdkapplöpning: Första satelliterna, månlandningen och rymdteknologi.
- Kärnkraft: Både som energikälla och för vapen.
- Elektronik: Datorernas och kommunikationsteknologins framväxt.
- Narrativ: Teknologi lyftes fram som en del av ”kapplöpningen” mellan kapitalism och kommunism.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Miljö- och sociala konsekvenser av teknologins framfart negligerades i undervisningen.
- ”Vi- och dom”: Kalla kriget definierades av en global uppdelning mellan väst (kapitalism) och öst (kommunism).
- Omvärldsbild: Bipolär värld där ideologiska och ekonomiska system stod i fokus.
- Konsekvens: Global kapprustning, proxykrig och fortsatta koloniala strukturer.
1990–2000: Globaliseringens framväxt
- Dominerande värderingar: Marknadsekonomi, mänskliga rättigheter och teknologisk integration.
- Teknologi:
- Internetrevolutionen: Digitalisering och spridning av internet.
- Mobiltelefoner: Tillgång till kommunikation blev global.
- Grön teknologi: Solpaneler och vindkraft började få genomslag.
- Narrativ: Teknologi framställdes som en kraft för globalisering och mänskliga rättigheter.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Digitala klyftor och obalanser ignorerades.
- ”Vi- och dom”: Nya motsättningar uppstod mellan globaliseringens förespråkare och kritiker.
- Omvärldsbild: Globalisering sågs som lösning på många problem, men med ökande ojämlikhet.
- Konsekvens: Ekonomisk ojämlikhet och motståndsrörelser mot globaliseringen.
2000–2020: Klimatkrisen och digitaliseringens tid
- Dominerande värderingar: Hållbar utveckling, global medvetenhet och individualism.
- Teknologi:
- Smart teknologi: Smartphones, AI och sociala medier omformade samhället.
- Klimatteknologi: Framsteg inom batterilagring, elbilar och förnybar energi.
- Narrativ: Teknologi började diskuteras som både lösning och problem.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Klimatkrisens påverkan på människor och planet började erkännas.
- ”Vi- och dom”: Polarisering mellan klimatförnekare och klimataktivister.
- Omvärldsbild: Världen blev mer sammankopplad, men också mer splittrad.
- Konsekvens: Polarisering inom och mellan nationer, men också framväxten av globala rörelser.
2020 och framåt: Hållbarhet och systemskifte
1990–2000: Globaliseringens framväxt
- Dominerande värderingar: Hållbarhet, global rättvisa, och medvetenhet om planetens gränser. Individens och samhällets utveckling är centrerad kring visdom, definierad som kärlek, integritet, frid och öppenhet.
- Teknologi:
- Cirkulär teknologi: Utveckling av hållbara material och slutna kretslopp för att minimera avfall och maximera resurser.
- AI och etisk innovation: Konstgjord intelligens används för att lösa globala problem, men med strikt etisk övervakning.
- Energiteknologi: Förnybara energikällor som sol, vind och fusion driver en koldioxidneutral civilisation.
- Digital inkludering: Blockkedja och digitala valutor säkerställer transparens och rättvis resursfördelning, med global tillgång till utbildning och information.
- Narrativ: Historien berättas med ett fokus på samarbete över nationsgränser, där mänsklighetens gemensamma ansvar för planetens och kommande generationers välfärd står i centrum.
- Planet- och folknyttoperspektiv: Ett paradigmskifte där incitamentsstrukturen är kopplad till planet- och folknytta snarare än egoistisk eller kortsiktig vinst. Naturens ekosystem och mänsklig välfärd betraktas som sammanlänkade och ömsesidigt beroende. Ny tudelad ekonomisk modell:fördelande och regenerativ.
- ”Vi- och dom”: En upplösning av traditionella ”vi- och dom”-tänkanden. Fokus ligger på en global ”vi”-identitet som erkänner mänsklighetens enhet och mångfald. ”Dom” kan fortfarande uppstå som en avgränsning mot destruktiva krafter som hotar visdomens principer, men syftar till inkludering och omvandling snarare än uteslutning.
- Omvärldsbild: En värld där nationella gränser har minskat i betydelse, och globala institutioner arbetar för fred, rättvisa och hållbarhet. Individens roll som både lokal och global aktör är central.
- Konsekvens: Social och ekologisk harmoni stärks. De stora utmaningarna som klimatkris, ojämlikhet och konflikter hanteras genom visdomsdrivna systemskiften. Mänskligheten har tagit steg mot att bli en planetär civilisation, där planetens hälsa är en integrerad del av mänsklighetens framgång.
Godhetens roll
Människan är biologiskt och evolutionärt präglad av ett behov av godhet. Vår biologiska essens – sammanvävd med empati, samhörighet och kärlek – driver oss att söka mening genom att göra gott, både för oss själva och för andra. Godheten är den energi som stärker vår själ och skapar en känsla av balans, både inom oss och i relation till världen. När vi får expandera godheten i våra tankar, handlingar och system, fylls vi med kraft och mening som harmonierar med Livskraftens fyra dimensioner: universell, biologisk, individuell och visdomens energi.
Sublim exploatering är den moderna tidens mest sofistikerade form av manipulation. Den bygger på subtila och osynliga mekanismer som tillfredsställer vårt behov av att känna oss delaktiga i godhet, samtidigt som vi upprätthåller och förstärker exploaterande system. Genom att paketera exploaterande strukturer i språk och narrativ om hållbarhet, rättvisa och framsteg, luras vi att tro att vi gör gott, när vi i själva verket förlänger ondskans grepp.
Denna form av exploatering är särskilt farlig eftersom den kapar godhetens energi och omdirigerar den till destruktiva ändamål. Sublim exploatering är inte bara en manipulation av våra handlingar, utan en systematisk förvrängning av vår biologiska essens och våra högsta värderingar.
Vi- och domindelning - partiell godhet
Genom historien har godheten alltid funnits som en kraft, men dess uttryck har varit starkt begränsat av de strukturer som har dominerat våra samhällen. Det gamla paradigmet, präglat av vi- och dom-indelning, har skapat en form av partiell godhet. Detta innebär att godheten har tillämpats selektivt, inom de ramar som exploateringen tillåtit. Godhet kunde riktas mot den egna gruppen – familjen, stammen, nationen – men ofta på bekostnad av ”de andra,” som antingen ignorerades eller utnyttjades.
I det gamla paradigmet fanns en tydlig gräns för hur långt godheten kunde sträcka sig. Dessa gränser definierades av maktstrukturer, resurser och kontroll – där den egna gruppens välmående alltid prioriterades över global rättvisa eller planetens hälsa. Godhet blev därmed något partiellt och villkorat. Kännetecken:
- Exkluderande: Godheten riktades inåt, mot de ”egna,” och byggde på en vi- och dom-logik som legitimerade förtryck eller exploatering av andra grupper.
- Villkorad: Godheten sträckte sig så långt exploateringsstrukturen tillät – om det gagnade makthavarna eller systemet kunde godhet praktiseras, men aldrig på ett sätt som hotade status quo.
- Kortsynt: Den partiella godheten saknade långsiktighet och helhetssyn. Den skapade temporära lösningar för några få, men underminerade planetens och mänsklighetens långsiktiga välmående.
Godhetens expansion - långsiktigt samspel
I kontrast till detta är den globala godheten som vägleder Godhetens expansion en kraft utan gränser. Den bygger på insikten att alla människor, oavsett plats eller bakgrund, delar samma öde och att planetens välmående är avgörande för vår gemensamma framtid. Här försvinner vi- och dom-indelningen och ersätts av en helhetssyn som omfamnar alla och allt.
- Inkluderande: Godheten är universell och ser inga gränser mellan ”vi” och ”dom.” Den omfattar alla människor, ekosystem och framtida generationer.
- Villkorslös: Global godhet bygger på kärlek, empati och altruism som inte är beroende av kortsiktiga vinster eller maktstrukturer. Den prioriterar det som är rätt, inte det som är bekvämt eller lönsamt.
- Hållbar: Den globala godheten handlar om långsiktigt samspel med planetens resurser och respekt för livets komplexitet. Den erkänner att verklig godhet inte kan vara partiell – den måste vara helhetlig.
Generationstransformativ godhet
Vi står nu vid en brytpunkt där vi kan välja att lämna det gamla paradigmet bakom oss. Partiell godhet har tjänat sitt syfte i småskaliga samhällen och maktstrukturer, men i en globaliserad värld med en hotad planet räcker det inte längre.
Global godhet innebär att vi inte bara bryr oss om våra närmaste, utan om hela mänskligheten och planetens överlevnad. Det är ett paradigmskifte som bygger på värderingar som kärlek, integritet och öppenhet – värderingar som suddar ut gränserna mellan vi och dom och låter oss agera som en gemensam mänsklighet.
Livskraftens fyra dimensioner och andan i principerna
Livskraftens fyra dimensioner är livets förutsättningar som vi helt enkelt måste anpassa oss till. Det är universell livsenergi, biologisk livsenergi, individuell livsenergi och visdomens energi. Visdomen är den energi som transcenderar de ovanstående nivåerna. Den sammanväver de fysiska, biologiska och sociala drivkrafterna för att genom utveckling skapa harmoni. Visdom är den högsta energin eftersom den leder oss att balansera de universella, biologiska och individuella energierna på ett sätt som skapar harmoni och utveckling för både individen och världen.
Därför faller det sig naturligt att filosofin Pro bono livets två första principer handlar om just visdom: 1.Störst av allt är visdomen och 2.Visdom är kärlek, integritet, frid och öppenhet. Om vi beaktar principerna 1 och 2 faller princip 3 in: Att göra rätt saker, göra saker rätt och få saker gjort.
Eftersom vi har ägnat oss explotaring under ungefär 10 000 år så innebär det att vi har Gjort fel saker och då behöver vi principerna 4-9 som är avstämnings- och korrigeringsverktyg för att återföra processen till visdomens grund för att vi ska få nya Rätt ingångar till princip 3 : Att göra rätt saker, göra saker rätt och få saker gjort. Allt är egentligen väldigt enkelt om vi tillsammans bestämmer oss för att forma en bättre värld!
Den sista principen, nr 10.Bildning, erfarenheter och transformation är visdomens katalytiska essens… och visdomen är godhetens essens förändrar oss inombords då den är nödvändig i Godhetens expansion vilket speglas i princip 8: När godheten expanderar kontraherar ondskan … och omvänt, när ondskan expanderar kontraherar godheten.