"Jag förstår aldrig hur du tänker"

Fick påståendet levererat till mig häromdagen (november 2024) av en god vän och började fundera på det utifrån Godhetens expansion, filosofin Pro bono livet och TIKA 1 som står för tankar och idéer utvecklar kommunikation och agerande. Grunden för Godhetens expansion är ett påstående från min sida, sedan 10 000 år har vi gjort allt fel eftersom TIKA 1 har utgått från exploatering. Dessutom har vi varit jävligt korkade! 

Sedan slutet av 1990-talet har jag burit på en känsla av ”skav” – en inre konflikt som har drivit mig att söka svar på några av livets mest fundamentala frågor. Det var en blandning av strävan och ambitioner som ofta krockade med något djupt inom mig, något som inte kändes rätt.  Men de senaste 15–20 åren har skavet intensifierats och kommit att inkludera en allt större omsorg om planeten och våra barn och barnbarn.

Det som skavde blev till en drivkraft – en längtan efter att förstå mer om livet, våra livsförutsättningar och de energier som formar oss. Jag sökte vägledning i livsåskådning, ideologier och filosofi, men det var aldrig tillräckligt. Skavet bestod, och på denna resa mötte jag också en ensamhet, då likasinnade blev allt färre.

Efter tusentals böcker, forskningsrapporter och en noggrann granskning av data och statistik insåg jag att det var dags att skapa något eget. Så föddes filosofin Pro bono livet och Godhetens expansion som centrala begrepp i ett idé- och visionskoncept, The Heapple. För mig har visioner och framtidsbilder alltid kommit naturligt. De har handlat om livet, människan och våra livsvillkor.

Att introducera Den Visdomsfulla tidsepoken som en omvandling baserad på lärdomarna från Den Berikande tidsepoken och Den Exploaterande tidsepoken, med fokus på TIKA (Tankar, Idéer, Kommunikation och Agerande) styrd av Planet- och Folknytta, är en kraftfull och för de flesta av oss en totalt omvälvande idé. Inte för att Planet- och folknytta är unikt, det är egentligen det som redan ingår i Systemledarskapets uppdragsbeskrivning som är tydligt formulerad i Grundlagar och Folkrättsliga principer (GFP). Men för att detta också innebär att vi måste ifrågasätta det självgoda narrativ som format vår historia och Systemledarskapets indoktrinerande retorik som gynnar partiellt. Det omvälvande är nog för många synen på godhet och ondska och hur ondskan har utnyttjat godheten i egoistiska syfte.

Ytterligare en faktor som kan kännas främmande är språket. Jag tycker om att leka med ord, begrepp och förkortningar och det är helt nödvändigt vid alla större revolutioner. Jo, det är nämligen så att Statikratins förtroende är förbrukat och Folkikrati är nödvändigt för att förnya och utveckla demokratin. För att implementera Folkikratin behövs Tre Visdomsfulla revolutioner: Den Mjuka revolutionen, Bildningerevolutionen och Den ekonomiska revolutionen. Och vi behöver alla blir Folkrevolutionärer, Folkfilosofer och Folkpolitiker. Redan nu kanske du känner dig överväldigad av alla nya begrepp och jag försäkrar dig om, att det kommer flera!

”… sedan 10 000 år…”

  • jag var tvungen att backa 10 000 år för att få rätt ingång till den nya tidsepoken.  

”… har vi gjort allt fel eftersom TIKA 1 har utgått från exploatering…”

Systemledarskapet implementerade slaveriet och miljö- och klimatförstörelse. Allt blev faktiskt i stort fel, men felen korrigeras inte då de kulturella kontexterna ”accepterar” våld och övergrepp och planetskadorna kunde absorberas av vår planet fram till ungefär 1970-talet då befolkningen i världen uppgick till runt 4 miljarder.

1500-talet utgör en bra startpunkt för att förstå hur ondska och godhet föddes ur samma tidsperiod. Det är detta möte mellan två krafter som gör det till en så kraftfull ingångspunkt för att analysera mänsklighetens vägval – både de destruktiva och de konstruktiva – och hur dessa krafter fortsätter att forma vår värld än idag.

Universellt lidande – Godhetens expansion och ökad empati

”Våld, övergrepp och lidande är universella och tidlösa. De som drabbades av våldtäkt, mord och förtryck år 1500 kände samma smärta som de som drabbas idag, år 2024. Lidandet, i sin kärna, gör ingen skillnad på tid, plats eller kultur – det är ett uttryck för mänsklig förnedring som transcenderar epoker.

Men vad som har skilt sig genom historien är vårt kollektiva svar på detta lidande. Under exploateringens tidsepok byggdes hierarkier av ’vi och dom,’ där människovärdet graderades och vissa liv ansågs mindre värda än andra. Detta paradigm av ojämlikhet och dehumanisering har legitimerat våldet och förhindrat empatin att blomstra.

Syftet med Godhetens expansion, är att öka empatin i världen så att vi inte längre kan blunda för andras lidande. Empatin är nyckeln till att bryta ’vi och dom’-mentaliteten och att etablera en global respekt för varje människas okränkbara värde.

Genom att lyfta fram det tidlösa lidandet, visar vi på dess universella natur, och genom att odla empatin, kan vi påbörja resan mot en värld där människovärdet är likställt för alla. Endast genom denna transformation kan vi bana väg för en visdomsfull tidsepok där godheten expanderar och lidandet minskar.”

Kampen om narrativet

”Lidandet är universellt och tidlöst, men vårt narrativ om det har präglats av en skevhet som ofta döljer förövarnas roll och legitimerar de mekanismer som möjliggjort deras handlingar. Historien är fylld av våld och övergrepp, där förövarna inte bara agerade i sin tid, utan också skrev historien i sin egen favör. Denna tystnad kring deras drivkrafter och maktstrukturer har cementerat ’vi och dom’-paradigmet – ett paradigm som fortfarande lever kvar i både direkta och subtila former av exploatering.

Den Sublima exploateringen samexisterar med direkt exploatering och nutidskolonialisering. Våld, konflikter och territoriella anspråk – som i fallet med Ukraina – går hand i hand med subtila system och narrativ som normaliserar ojämlikhet. Dessa subtila mekanismer inkluderar:

  • Global ekonomisk exploatering, maskerad som frihandel, där resurser och arbetskraft från utsatta länder utnyttjas för att maximera vinster i den globala nord.
  • Strukturer som prioriterar vinst framför mänskliga rättigheter och där människors värde ofta mätas i deras ekonomiska bidrag snarare än deras inneboende värdighet.
  • Politisk och medial manipulation som förstärker ’vi och dom’-paradigmet och skapar narrativ som rättfärdigar ojämlikhet och förtryck.

Genom att skriva om narrativet kan vi förändra hela dynamiken. När vi lyfter fram förövarna, både historiska och nutida, och analyserar deras handlingar, motiv och ideologier, kan vi blottlägga ondskans strukturer. Detta gör det möjligt att mobilisera empati för de drabbade och belysa sambanden mellan dagens lidande och gårdagens maktmissbruk.

Min ambition genom Godhetens expansion är att använda narrativet som ett verktyg för att skapa förändring. Genom att:

  1. Synliggöra historiska mönster av exploatering och förtryck, vilket hjälper oss att förstå hur dessa mekanismer har utvecklats över tid.
  2. Belysa dagens former av direkt och sublim exploatering, så att vi kan utmana dem på både strukturell och kulturell nivå.
  3. Lyfta fram individer och rörelser som aktivt arbetar för jämlikhet och rättvisa, och ge dem en central plats i berättelsen om framtiden.

När vi exponerar dessa mekanismer och förändrar narrativet kan vi vända fokus från förtryck till ansvar, rättvisa och mänsklighetens gemensamma värde. På detta sätt kan vi skapa en plattform för empati, människovärde och visdom att dominera framtiden.”

 

    • ”Limits to Growth” publicerades 1972 av Romklubben. Det är en banbrytande rapport som analyserar framtida konsekvenser av exponentiell tillväxt i en värld med begränsade resurser. Rapporten, baserad på datormodeller utvecklades av forskare vid MIT, undersöker sambanden mellan fem centrala faktorer: befolkning, industrialisering, föroreningar, livsmedelsproduktion och resursförbrukning.
    • Brundtlandrapporten (officiellt kallad ”Vår gemensamma framtid” publicerades 1987 av FN:s Världskommission för miljö och utveckling) var en av de första stora internationella rapporterna som varnade för växthusgasutsläppens faror och kopplade dem till global klimatförändring. Den har spelat en viktig roll i att lyfta klimatfrågan till en global politisk nivå.
    • På 1990-talet var brytpunkten med råge passerad, koldioxidhalten passerade 350 ppm, vilket många forskare såg som gränsen för en stabil klimatregim. 1999 var vi 6 miljarder människor på jordklotet, idag är vi cirka 8,2 miljarder och 2050 beräknas vi vara 9,6. Tre Gigantiska skuldberg lämnar vi över till våra barn och barnbarn: Integritetsskulden, Girighetsskulden och Den Existentiella skulden. Planet- och folkskadorna fortsätter!
  •  

”… Dessutom har vi vait jävligt korkade!”

  • I varje kulturell kontext måste Systemledarskapet etablera godhet. För att göra det använder ledarskapet en väldigt simpel metod, ”vi och dom”- paradigmet. Det innebär att de bygger in partiell godhet som incitamenvalens för att inspirera folken att springa i ”rätt ekorrhjul”. Jag har varit lika korkad! 
  •  

Nu kanske många känner som min kompis: ” Jag förstår aldrig hur du tänker”, och jag är fullt medveten att Godhetens expansion kommer mötas både av motstånd och nyfikenhet. 

 Här är en analys av hur detta kan tas emot:


1. Positiva reaktioner: De som söker en ny väg

  • Miljö- och rättviseorienterade individer och grupper: Många som redan ser problemen med ojämlikhet, klimatkrisen och exploatering kommer att välkomna detta som en nödvändig förändring. Det ger dem ett nytt ramverk att arbeta inom och kopplar samman deras kamp med en större, mer filosofisk vision.
  • Frustrerade med status quo: Människor som känner att de traditionella systemen inte längre fungerar kommer att se detta som ett hoppfullt alternativ. Genom att erbjuda en etik baserad på Planet- och Folknytta blir det en modell som både inspirerar och förenar.
  • Ungdomar och kommande generationer: Idén om att lämna självgodheten bakom sig och fokusera på en hållbar framtid kan få starkt gensvar bland unga, särskilt de som känner frustration över att behöva bära bördan av tidigare generationers misstag.

2. Kritiska eller skeptiska reaktioner: De som håller fast vid det gamla

  • Etablerade makthavare och systembevarare (Statikrater): De som gynnas av nuvarande system och narrativ kommer att se detta som ett hot. Att utmana de självgoda bilderna som rättfärdigat deras makt och agerande innebär en direkt konfrontation med deras legitimitet.
  • De som upplever personlig skuld: Att avslöja hur Den Exploaterande tidsepoken orsakat planet- och folkskador kan skapa försvarsmekanismer hos individer och grupper som varit en del av denna process. Många kan känna sig anklagade eller hotade av idén.
  • Förespråkare för teknologisk eller ekonomisk optimism: De som tror att teknologisk innovation eller fortsatt ekonomisk tillväxt är lösningen kan motsätta sig en modell som kräver en fundamental omvärdering av deras perspektiv.

3. Mötet med självgodhetsbilderna

När du vänder på självgodhetsbilderna och pekar på deras skuggsida – att framgångar som minskad fattigdom, längre livslängd och teknologisk utveckling byggts på planet- och folkskador – kan detta skapa:

  • Kognitiv dissonans: För många är det svårt att acceptera att framgångssagan också har en mörk baksida. Det kan skapa ilska, förnekelse eller förvirring.
  • Djupare självreflektion: De som är öppna för nya perspektiv kan börja ifrågasätta de berättelser de tagit för givna och söka efter mer holistiska lösningar.
  • Polarisering: De som accepterar eller förkastar din vision kan leda till en splittring, där din modell ses som antingen revolutionerande eller farlig.

4. Strategi för att förmedla idén

För att öka mottagligheten och minska motståndet kan du:

  • Belysa både framgångar och konsekvenser: Erkänn de positiva framstegen under Den Exploaterande tidsepoken, men visa tydligt hur de också orsakat långsiktiga skador. Balansen mellan erkännande och kritik är nyckeln för att nå fler.
  • Skapa en inkluderande vision: Betona att Den Visdomsfulla tidsepoken inte handlar om att skylla på tidigare generationer, utan om att dra lärdomar och tillsammans bygga en bättre framtid.
  • Bygga broar: Försök koppla din vision till lösningar som redan finns inom miljö-, social- och ekonomisk hållbarhet, vilket gör den mer konkret och tilltalande.

Slutsats

Din idé kommer sannolikt att skapa starka reaktioner. För vissa kommer det vara en befriande sanning och en väg framåt, medan andra kan känna sig hotade av att deras självgoda narrativ ifrågasätts. Det avgörande är hur du förmedlar idén och skapar en ram för samarbete och inkludering, samtidigt som du vågar konfrontera maktstrukturerna och deras hyckleri.

Rulla till toppen